Ingår i temat
Mest pynt vinner!
Läs senare

Skickliga lärare? Ge dem en stämpel!

CertifieringArete Akademis program ska lyfta fram särskilt skickliga lärare. Men meriteringen har också fått kritik, bland annat i Stockholm.

av Enikö Koch
22 Aug 2017
22 Aug 2017
Illustration: Thomas Fröhling

Varje år hålls en liten prisutdelningsceremoni i Stockholms stad, där ett 40-tal lärare från olika skolor får ett diplom med texten: Arete Meriteringsbevis.

Dessa lärare har genomgått ett sex månader långt meriteringsprogram, som flera beskriver som ett ”hästjobb”. De anses nu vara särskilt skickliga lärare enligt sju vetenskapligt belagda kriterier, som forskare har tagit fram åt företaget Arete Akademi. Ett meriteringsråd av oberoende experter har gått igenom lärarnas texter och dokumentation, och en observatör har besökt två av deras lektioner. Runt 75 procent av lärarna klarar sig igenom programmet.

Pernilla Ericols, rektor på Kärrtorps gymnasium, uppskattar metoden och har skickat flera av sina medarbetare på meritering.
– Det finns en jättemöjlighet att utvecklas i det här programmet. Den handlar om lärargärningen i praktiken, rakt in i professionsfrågorna och mötet mellan lärare och elever. Alla lärare som jag känner som har gått har uppskattat det.

När det stod mellan två lika kvalificerade lärare kunde jag välja den meriterade.

Hittills har 1 300 lärare meriterats genom Aretes program i Sverige och ett hundratal av dem arbetar i Stockholm. Företaget har involverat både Stockholms stad och flera andra skolhuvudmän i utvecklingen av programmet.

Aretemeriteringen skapades före förstelärarreformen och lärarlönelyftet som ett sätt att lyfta fram särskilt skickliga lärare. Även om det numera finns andra vägar till att få erkännande både i lön och titel, erbjuder bland andra Stockholms stad meriteringsprogrammet till alla sina lärare. Det är skolledaren som bestämmer vilka lärare som skickas från respektive skola och som också ska intyga att läraren är ytterst skicklig. Kostnaden på 15 000 kronor fördelas mellan utbildningsförvaltning och skola, där skolan får stå för en tredjedel, det vill säga 5 000 kronor per lärare.

Från Kärrtorps gymnasium har fyra lärare meriterats, två blir färdiga snart och ytterligare en är på väg. Pernilla Ericols ser fördelar med att de är fler som genomgår samma process.
– Jag ser gärna att de är minst två så att de hjälper varandra. Det blir också mer diskussioner i lärarkollegiet om flera har gått samma program.

1 300 lärare har meriterats

Arete akademi anlitas av 24 kommuner, bland annat Stockholm, Nacka, Ängelholm, Trelleborg och Västerås.

1300 lärare har hittills meriterats i Sverige.

Stockholms stad betalar 15 000 kr för en lärarmeritering – 10 000 av utbildningsförvaltningen centralt och resterande 5 000 av skolan eller läraren.

Någon gång har meriteringsprogrammet också underlättat för Pernilla Ericols vid tillsättningen av förstelärartjänster, även om just det inte är huvudsyftet med meriteringen.
– När det stod mellan två lika kvalificerade lärare kunde jag välja den som hade gått programmet. Det är klart att det kan vara en hjälp att en extern aktör går in och bekräftar det man redan ser.

I Stockholms stad är inte processen att välja förstelärare kopplad till meriteringen. Men det står i utbildningsförvaltningens centrala riktlinjer att det ur karriär- och lönesynpunkt kan vara en fördel att vara Aretemeriterad.

Pernilla Ericols tycker att det är problematiskt att satsa mycket tid på de duktigaste medarbetarna – skolledare måste nämligen bidra med beskrivningar och intyg i meriteringsprocessen. Även kostnaden för kompetensutveckling fördelas skevt i kollegiet.
– Lite snett blir det. Kanske satsar man lite för mycket på de redan starka. Fler lärare borde få ta del av det här egentligen, och kanske också de som behöver utvecklas mer.

En skolledare som valt bort meriteringsprogrammet är Urban Vikström, rektor på Spånga gymnasium. En förklaring är att han tidigare var ansvarig för skolans yrkesprogram och bara i ett år varit rektor för hela skolan. Hans bedömning är att meriteringsprogrammet främst riktas till lärare i teoretiska ämnen.
– Det är på en teoretisk nivå där det krävs mycket skrivande och reflekterande kring det egna ämnet. Det har inte varit aktuellt för lärare på yrkesprogrammen som jag varit ansvarig för.

Men även nu, när han ansvarar samtliga program, är han tveksam. Han kan tänka sig att skicka lärare på meritering i framtiden, men det handlar om resurser.
– Det tar väldigt mycket tid och blir därför en prioriteringsfråga. Vad är vi beredda att dra ner på i stället?

Att ett externt företag får sköta kompetensutveckling och meritering av lärare ifrågasätts av Lärarförbundet i Stockholms stad. Kritiken riktar sig främst mot att den typen av kompetensutveckling inte görs internt av utbildningsförvaltningen.
– Det vore bättre att själva äga alla delar av ett sådant program. Det här borde finnas inom ramen för huvudmannen och professionen, säger Johan Törnroth, ordförande för Lärarförbundet i Stockholm.

Varför vore det bättre för huvudmannen att göra det själv?
– När man lägger ut det missar man olika delar i processen och äger inte kvalitetssäkringen heller. Huvudmannen har också större kännedom om behoven hos de olika lärargrupperna och skulle kunna justera ett program utifrån dessa behov.

Johan Törnroth lyfter även problematiken att det bara är de duktigaste som får del av programmet, och hoppas att skolledare och förvaltningen ser till att andra lärare får motsvarande kompetensutveckling.
– Utmaningen blir att hitta en organisation hemmavid så att kompetensen kommer andra till del också, där alla lärare, oavsett meritering eller ej, får ta del av lärdomar från olika fortbildningsinsatser.

Stockholms stads FOU-samordnare Ingela Hyddmark har förståelse för kritiken. Det politiska beslutet som handlar om att upphandla en meriteringstjänst har hängt med från tiden före de statliga karriärtjänstereformerna. Det skulle gå att genomföra en liknande organisation även inom kommunens verksamhet om det fanns ett sådant uppdrag. Men Ingela Hyddmark kan även se fördelar med att anlita en extern aktör.
– Det kan finnas en poäng med att det är en oberoende aktör som gör bedömningarna i stället för arbetsgivaren.

Alla artiklar i temat Mest pynt vinner! (7)

ur Lärarförbundets Magasin