Läs senare

Skolans vägval efter attentaten

31 Mar 2015

Bild: Cyrille Guir.Vad gör vi nu? Det är den återkommande frågan här i Frankrike efter attentaten i början av januari.

De flesta av oss reagerade väldigt starkt; för egen del var det ungefär lika omskakande och mardrömslikt, som när Palme blev mördad. Men en klyfta visade sig snart mellan oss som kände sorg, och dem som inte kände något alls. Eller tvärtom.

– De får skylla sig själva. Jag är inte Charlie!!!

En del elever protesterade högljutt under den tysta minut som hölls dagen efter morden på tidningsmedarbetarna.

Ett 70-tal skolor rapporterade om ”incidenter”.

Störningarna kan betraktas som marginella eftersom det finns 64 000 franska skolor. Men skolan ska ju verka för att varenda elev känner sig hemma i landet och situationen är svår för lärare och skolledare som plötsligt står framför en elev som hyllar terroristerna.

I exceptionella fall är reaktionerna oproportionerliga. En åttaårig pojke i Nice skickades till polisstationen för att förklara sig, eftersom han hade sagt till sin lärare att han föredrog att vara terrorist framför att ”vara Charlie”.

 

Vanligare är förmodligen att lärare tampas med ett svårbemästrat surr i klassrummet. Marie bor i grannskapet och undervisar tjejer som ska bli vårdbiträden.

– De fattar inte vad det är för skillnad på Charlie Hebdos satir, och på folk som är antisemiter.

Hon sliter sitt hår för att försöka för- klara skillnaden mellan antisemitiska skämt, och den antirasistiska Charlie Hebdo-redaktionens drift med alla religioner.

– Eleverna tar till sig konstiga idéer på internet. Ibland är jag tvungen att gå och hämta en historielärare.

Utbildningsministern Najat Vallaud-Belkacem säger att 20 procent av alla ungdomar i Frankrike tror på konspirationsteorier. Det gäller inte bara påhittade historier om att främmande makter skulle ha legat bakom attentaten mot Charlie Hebdo och den judiska matvaruaffären, Illuminati har till exempel många adepter. Nyligen hade jag själv ett obehagligt samtal med en ung kille som säger att man inte kan lita på pressen för ”alla medier kontrolleras av judar”… Påståendet är förstås befängt, men ändå obehagligt.

Konspirationsteorier används också vid rekryteringen av jihadister till Syrien:

”Hela västvärlden, inklusive alla imamer som finns i Europa eftersom de är köpta av den politiska makten, deltar i en gemensam hemlig strid för att bryta ner islam.”

Ja, vad gör vi nu?

 

Utbildningsministern har presenterat ett långt program med målet att skolan ska spela en central roll både i kampen mot jihadismen, och mot ett utanförskap som gör att elever kan hylla mördare.

Skolledare ska till exempel få gå på kurs i hur de bättre förklarar den konfessionslösa republikens värderingar för barnen. Att eleverna ska få lära sig källkritik finns också med.

Dessutom ska alla barn, under hela sin skoltid, få undervisning i ”medborgarkunskap”, för att de ska få större förståelse för vissa gemensamma regler. Skolledarfacket SNPDEN är skeptiskt och säger att skolorna redan i dag gör en hel del av det som finns i programmet. Generalsekreteraren Philippe Tournier säger att vissa elever inte respekterar den franska republiken av den enkla anledningen att de har en känsla av att samhället inte ger dem någon chans.

På radion hör jag en krönikör som ironiserar över att eleverna ska få lära sig moral, samtidigt som folk som har gått i landets bästa skolor stoppar undan miljarder i skatteparadis. Men just nu haglar också löftena om att minska sociala och geografiska orättvisor. Så kanske, kanske kommer det ändå något bra ut ur de tragiska händelserna i januari.

Anna Trenning-Himmelsbach

Bor: I Frankrike sedan 25 år, i dag i en liten by nära Metz, 30 mil öster om Paris. Har följt det franska utbildningssystemet inifrån, från förskola upp till högskola, genom sina två döttrar.

Yrke: Utbildad till journalist i Göteborg, och arbetade på lokalradion före emigrationen. Frilansar för en rad olika radioredaktioner och tidskrifter i Sverige.

ur Lärarförbundets Magasin