Läs senare

Skolkultur: Krav på både skola och elever 

- Skolkulturen visar sig i den stämning och det förhållningssätt som råder på en skola.  
- Skolledaren är otroligt betydelsefull för vilken kultur som utvecklas. Som rektor kan man både köra en skola i botten och lyfta den. 

07 Apr 2005

 Margreth Knutsson har varit rektor under 15 år, först tio år på en högstadieskola i Ängelholm och de senaste fem åren på Magnarps F-9skola i Vejbystrand utanför stan.  
  Hon tycker att man ganska snabbt märker vilken skolkultur som råder på en skola. Sättet man blir bemött på har stor betydelse. Även om det inte är lika tydligt idag som tidigare kan man ibland redan i lärarrummet känna av klimatet. Det kan handla om äldre, starka och inflytelserika lärare som värnar sina platser i personalrummet och som anger tonen för vad som får sägas och inte sägas. Dessbättre har de yngre lärarna idag inte ”köpt” det synsättet.  
  Margreth Knutsson upplever det som negativt om skolkulturen sitter i väggarna. Då handlar det om ett antal personer på arbetsplatsen som anger ramarna för verksamheten. 
 
  – Det viktiga på en skola är att det är högt i tak, att man får ventilera sina åsikter och tycka vad man vill. Men när något väl är beslutat är det upp till alla att följa det.  
  Skolkulturen på Magnarps skola beskriver hon som tillåtande. Dörrarna står alltid öppna. Personalen skrattar mycket och skämtar med varandra. Den trivs.  
  – Det är viktigt att känna arbetsglädje. Det hör till skolkulturen. Om det uppstår problem tar vi tag i dem omgående och hjälps åt att lösa dem. Vi har även en god dialog med föräldrarna som är en viktig del av skolkulturen. De kommer när vi kallar på dem.  
  Upptagningsområdet för skolans cirka 400 elever är ett ganska välbeställt villasamhälle med näst intill inga invandrare. Ett positivt område, tycker Margreth Knutsson. Föräldrarna ställer stora krav på sina barn/elever och på skolan.  
  – Men en god skolkultur kan skapas på vilken skola som helst, säger hon. Problemen är olika och får tacklas på olika sätt.  
  Hon är nöjd med den kultur som finns på Magnarps skola. Skolan har gott rykte och personalomsättningen är mycket liten. I höstas nyanställdes ingen lärare.  
  – Men när vi anställer nytt folk är det viktigt att få någon som passar in i vår kultur och vårt sätt att jobba. Det känns snabbt under anställningsintervjun vem som passar in men det är svårt att beskriva vad det är. Personens sätt att vara, uttrycka sig och kroppsspråk spelar in.  
  Margreth Knutsson tycker det är viktigt att ha trevligt ihop på fritiden. Att ha fester ibland och göra saker tillsammans. Sedan flera år dricker personalen löneöl fredagen efter löneutbetalningen. 
  
  – Allt sådant skapar sammanhållning och bidrar till att hålla den goda skolkulturen levande. Små uppskattningar i vardagen som en blomma eller en bakelse till fikat är också betydelsefulla.  
  – Men att alltför mycket uttrycka sin uppskattning är vanskligt för då vill personalen att det även ska synas i en högre lön. Och pengarna till det är begränsade. Så man får vara lite diskret i sin uppskattning, säger hon halvt på skämt, halvt på allvar.  
  Magnarps skola har ibland framgångsrikt tagit sig an elever som haft svårt att fungera på andra skolor och Margreth Knutsson har fått frågan hur de gör för att lyckas.  
  – Framgångsfaktorer är engagerade lärare som tycker om och tar ansvar för sina elever. Elever känner när man blir omtyckt för den man är. Den goda skolkulturen är grunden för det goda elevarbetet, både när det gäller lärande och omsorg. Och det pedagogiska arbetet med eleverna är stommen i skolkulturen. 

Det är även viktigt att ha en god organisation, att alla vet vad som ska hända och vem som gör vad. Då blir det inte lika hårt tryck på ledaren som måste lära sig delegera. Margreth Knutsson framhåller också att man inte ska belasta personalen med onödiga möten och kvällsmöten.  
  – Jag har en medveten strategi att alla ska bli informerade men det ska ske med så lite möten som möjligt. 

GÖRAN NILSSON 

ur Lärarförbundets Magasin