Läs senare

”Skollagen följs inte”

TEMASkolledare måste agera så fort det finns en misstanke om att en elev utsätts för kränkande behandling, påminner Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.

06 Dec 2016
Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman tycker det är dåligt att så många fortfarande inte uppfyller bestämmelserna.
Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman tycker det är dåligt att så många fortfarande inte uppfyller bestämmelserna.

I två tredjedelar av alla anmälningar och beslut som Barn- och elevombudet (BEO) hanterar uppfylls inte skollagens bestämmelse om att misstankar om kränkande behandling måste anmälas.
– Får man kännedom om att någon anser sig utsatt för kränkande behandling är man skyldig att skyndsamt anmäla det till skolhuvudmannen som ska inleda en utredning, säger BEO Caroline Dyrefors Grufman.
Hon påminner om att skolhuvudmannen är skyldig enligt lagen att jobba målinriktat för att motverka kränkande behandling. Det innebär att bedriva ett långsiktigt strategiskt arbete och att prata med förskolebarn och elever om normer och språkbruk.
– En huvuduppgift är att se till att personalen har rätt utbildning och kompetens för att kunna jobba med de här frågorna. Det ringer ofta lärare till vår jourtelefon och är ganska förtvivlade. De vet att de har en skyldighet att både förebygga och förhindra kränkningar, men tycker inte de har rätt utbildning för det, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Skolinspektionen har i flera granskningar konstaterat att det framför allt brister i det förebyggande arbetet. Skolhuvudmannen har det yttersta ansvaret, men på den enskilda skolan är det rektor som ska se till att hålla huvudmannen underrättad.
– Här finns tyvärr stora brister. Av alla anmälningar och beslut vi fattar under ett år har vi i 68 procent av fallen funnit att det finns brister. Bestämmelsen har funnits sedan 2011; att det fortfarande är vanligt att den inte uppfylls tycker jag naturligtvis är väldigt dåligt.
Anledningen till att anmälningar inte görs är ofta att en skolledare gjort bedömningen att det inte förekommit kränkande behandling. Men den bedömningen ska skolledaren inte göra, understryker Caroline Dyrefors Grufman.
– Lagstiftaren slår fast att man inte ska göra någon värdering om det är kränkande behandling eller inte. I den utredning skolhuvudmannen gör kan man ta ställning till om det är kränkande behandling eller inte. Har man en känsla av att något inte står rätt till stämmer det oftast.
I hur hög grad är det en resursfråga?
– Det är det säkert i vissa fall. Men ibland handlar det om att man inte vet vilka skyldigheter man har. Undantagsvis möter jag dessutom skolhuvudmän som har attityden att det inte är så farligt.
BEO kan kräva skadestånd för enskilda elevers räkning och gör det i cirka femtio fall om året. De flesta skolhuvudmän blir då medvetna om att de gjort fel,
– Lagstiftningen är väldigt klar och tydlig, säger Caroline Dyrefors Grufman.

ur Lärarförbundets Magasin