Ingår i temat
Inspektion
Läs senare

Skolledaren som bytte sida

InspektionFörut rektor, nu inspektör. Det är inte helt enkelt att byta roll, men för Agneta Kenneberg väger det positiva över. Hon har äntligen mer tid för skolutveckling.

av Enikö Koch
28 Nov 2017
28 Nov 2017
Skolledaren som bytte sida
Foto: Per Knutsson

Det är som att komma hem, säger Agneta Kenneberg och ler.

Så känns skolmiljön för den tidigare rektorn, numera skolinspektören. Hon går rakryggat över en solig skolgård i Degerfors på väg till matsalen och ser sig lite nyfiket omkring. Säger att trivseln kanske handlar om vana, hon har ju arbetat drygt tio år som lärare och lika länge som skolledare. Nu är hon bara ute på skolor några dagar varje månad och det blir ett kärt återseende varje gång.

Vi befinner oss på Möckelngymnasiet mitt under andra inspektionsdagen, där Agneta Kenneberg gör en tematisk kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen, tillsammans med en kollega. I går intervjuade de elever och lärare, på förmiddagen i dag var det dags för elevhälsan och snart står rektorn på tur.

Jag får tänka till, och kanske inte ha för mycket sympati.

I matsalen sätter sig rektor Claes Vitez bredvid Agneta Kenneberg och snart avhandlas det ena skolrelaterade ämnet efter det andra. Flera gånger börjar Agneta Kenneberg meningen med ”Under min tid som skolledare …” och hänvisar till sin egen erfarenhet. Claes Vitez lyssnar intresserat och kommenterar sedan ämnet ur sitt perspektiv. Under lunchen flyter samtalet lätt, som vore de kollegor, inte en som inspekterar en annans verksamhet.

Lunchpaus, men Claes Vitez och Agneta Kenneberg fortsätter diskussionen om ­skolledares breda ansvarsområden. Foto: Per Knutsson

Agneta Kenneberg ser sig också mer som utvecklare än inspektör, berättar hon dagen efter, när vi träffas på hennes arbetsplats i Stockholm.
– Jag får komma ut i skolorna och bidra med tankar om viktiga pedagogiska frågor. Jag kan utmana lärare och rektorer, lyfta fram det de ska värna om, men också visa vad som kan utvecklas.

För två år sedan, när Agneta Kenneberg började på Skolinspektionen, var hon ute på skolor inom ramen för den ordinarie tillsynen. Men hon hann inte med så många sådana inspektioner innan hon bytte till enheten för kvalitetsgranskningar. Det är ett arbetssätt som passar henne bättre.
– Särskilt de här tematiska kvalitetsgranskningarna vi gör, där man får grotta ner sig i ett ämne och sedan gå ut på skolorna. Det är roligt att arbeta på det sättet.

Det har alltså gått två år drygt sedan Agneta Kenneberg bytte sida. Enligt henne handlar det snarare om att få mer tid till det hon egentligen brinner för: skolutveckling med fokus på pedagogiken. Som skolledare var det så mycket annat som slukade hennes tid, berättar hon. Hon var rektor och förskolechef för Lovisedalsskolan i Vallentuna i sju år, och sedan rektor för Kevingeskolan i Danderyd, i tre år. På båda skolorna fylldes hennes schema med möten om slitna skollokaler och ombyggnationer.
– Jag fick inte riktigt utrymme för mitt pedagogiska ledarskap. Och det är det jag brinner för. Det blev för mycket fokus på arbetsmiljöfrågor. Då sade jag upp mig, när jag hade fått det här jobbet.

Vad har du för nytta av din bakgrund när du inspekterar?
– Jag har förståelse för dem jag intervjuar. Jag har lätt att kommunicera och vi pratar lite samma språk. Och det kan ju också ligga mig i fatet att jag har för mycket förståelse. Att jag kanske inte tar reda på tillräckligt mycket, för jag känner att jag redan vet och behöver inte fråga.

Granskar undervisning i sex och samlevnad

  • Skolinspektionen har fått ett särskilt regeringsuppdrag att grans­ka sex- och samlevnadsundervisningen.
  • En av huvudfrågorna är: Tar rektor i sin styrning ansvar för att skolans sex- och samlevnadsundervisning är av god kvalitet?
  • En enkät har genomförts i 450 skolor. 28 skolor (grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor, gymnasiesärskolor) inspekteras, och Möckelngymnasiet i Degerfors är en av dem.
  • Resultatet av granskningen redovisas i en rapport till utbildningsdepartementet i februari 2018.

Hur går den empatin ihop med att du också ska skriva beslut om brister?
– Det är inte helt lätt, och det är något jag är medveten om. Men utifrån de förordningar och styrdokument som finns måste jag ju ställa frågorna och förhålla mig till det. Jag har ingången att jag ska hjälpa skolan att utveckla området i fråga. Det underlättar.

Det märks att Agneta Kenneberg redan reflekterat en del kring dessa frågor, hon svarar rakt och enkelt.

Vid inspektioner är det ofta personer med olika kompetenser som får samarbeta. Flera av inspektörskollegorna har skolledarbakgrund, andra är jurister eller samhällsvetare.
– Vi kan se verksamheten med olika ögon och det blir bra diskussioner. Det kan vara att jag får tänka till, och kanske inte ha för mycket sympati.

Agneta Kenneberg har också erfarenhet av att själv ta emot Skolinspektionen på sin skola. Hon ler vid minnet.
– Jo, då kändes det ”ojojoj, nu ska jag visa det bästa vi har – och lägga fram det så bra det går”. För det blir ändå ett kvitto på att man har en bra verksamhet. När jag sedan fick inspektionens beslut var det ändå väldigt bra att se vilka brister de såg. Jag förstod precis vad som stod där och varför.

Hennes skola fick nedslag på elevinflytande och delaktighet, vilket ledde till ett intensivt arbete med dessa frågor, berättar hon.
– Det var jättebra för oss, eftersom Skolinspektionen sa det blev det ju ett skarpt läge.

Men även om Agneta Kenneberg själv har inspektionsbesöket som ett positivt minne i första hand, förstår hon att många kan känna sig nervösa och att flera också kan tycka att inspektörer stör verksamheten lite väl ofta.
– Vi har fått sådana signaler. Och det är klart att det kan bli mycket om man har haft regelbunden tillsyn och sedan får en kvalitetsgranskning året därpå. Vi försöker sprida ut det så gott det går.

Agneta Kenneberg har en förståelse för dem hon granskar, baserat på sin bakgrund som skolledare. Snart är det Claes Vitez tur att bli intervjuad. Foto: Per Knutsson

Det är sällan som skolinspektörerna upplever sig få ett dåligt bemötande ute på skolorna, men ibland händer det.
– Då får vi stötta varandra och försöka få till en bättre kommunikation med skolan i fråga. Det har inte hänt mig, men jag har hört om kollegor som har haft det tuffare ibland.

Berättar du alltid att du själv har varit skolledare när du är ute?
– Inte alltid, men ibland har jag gjort det. När vi genomförde förskoleinspektioner nyligen och jag berättade att jag varit förskolechef, då slappnade många av.

Saknar du något med att vara skolledare?
– Jag saknar eleverna. Och att kunna hjälpa föräldrar som är oroliga kring sina barn. Jag saknar personalen också, att finnas till för dem. Jag värnade alltid om att vara ett ”vi” med personalen, i samtal med andra utanför skolan.

På Möckelngymnasiet i Degerfors badar skolgården fortfarande i solljus. Agneta Kenneberg ska snart tillsammans med sin kollega intervjua rektor Cleas Vitez, för att få den samlade bilden av sex- och samlevnadsundervisningen. På vägen tillbaka från matsalen diskuterar de skolledarnas komplexa uppdrag. Claes Vitez hänvisar till en bok han nyss har läst där det står om allt vad rektorer ska leva upp till. Agneta Kenneberg nickar, svarar lugnande:
– Jag vet. Det är näst intill omöjligt att prestera väl godkänt på samtliga punkter.

Alla artiklar i temat Inspektion (8)

ur Lärarförbundets Magasin