Läs senare

Skolledarna måste leda utvecklingen

DigitaliseringRektorerna får ett stort ansvar för att göra verkstad av Skolverkets förslag till IT-strategier för skolan. Digitaliseringen ska öka likvärdigheten och bli en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

Nationella IT-strategier

Skolverket har lämnat förslag på två nationella strategier för skolans digitalisering till regeringen. Den ena gäller förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. Den andra gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildning.

IT-strategierna syftar bland annat till att:

  • Alla elever och personal ska utveckla en digital kompetens.
  • Tillgången till digitala verktyg ska vara likvärdig.
  • Digitaliseringen ska bidra till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.

Skolverket presenterade för drygt ett år sedan två IT-strategier för grundskola, förskola och fritidshem respektive gymnasiet (se faktaruta). Dessa har ännu inte klubbats av regeringen, men de delar som berör skolans styrdokument har blivit verklighet. Läroplanerna är nu bland annat kompletterade med anvisningar om vikten av att pedagoger och skolledare på olika nivåer får tillräcklig digital kompetens.
– Förslagen innebär en höjd ambitionsnivå när det gäller att skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever oavsett var i landet de bor, säger Lars Lingman, undervisningsråd på Skolverket.

Inte minst gäller det elever med annat modersmål än svenska. Tack vare digital teknik får de tillgång till verktyg som gör det lättare att lära sig svenska. Men tekniken gör det också möjligt för dem att ta del av innehåll på sitt eget modersmål, samtidigt som undervisningen bedrivs på svenska.

Elever med behov av särskilt stöd gynnas av att få tillgång till digitala verktyg. De får också möta personal med större kompetens att stödja. Det ska även bli lättare att utjämna skillnader mellan elever vars möjlighet att utveckla digital kompetens varierar beroende av socioekonomisk bakgrund och kön.

En del har inte börjat tänka medan andra har jobbat med det här i tio år.

Både den IT-uppföljning Skolverket gjorde 2015 och de samråd Skolverket haft om de nationella skolutvecklingsprogrammen visar att det finns ett stort behov av kompetensutveckling kring digitaliseringsfrågor på alla nivåer inom skolsystemet.

Programmen ska bland annat ge likvärdiga möjligheter till kompetensutvecklingsinsatser för alla huvudmän.

Strategierna visar också vilket stöd skolan kan hitta i forskning om hur den digitala tekniken bäst kommer till nytta i undervisningen.
– Bland det viktigaste forskningen visar är att vi behöver se digitaliseringen som ett förändringsprojekt och inte som ett IT-projekt. Det är jag som chef i skolan som måste ta ansvar för digitaliseringen. Jag kan inte skjuta över det på kommunens IT-strateger, ikt-pedagoger eller andra, säger Lars Lingman på Skolverket.

Däremot måste samspelet fungera mellan verksamheten och IT-avdelningen, som ofta gör beställningar av digital utrustning.
– Skolledarna behöver inte ha den djupaste kompetensen. Viktigast är att de har en förmåga att kommunicera sina behov. Och att IT-avdelningen sätter verksamhetens behov i främsta rummet.

Skolverket har identifierat den digitala utvecklingen som ytterligare ett område där det inte råder likvärdighet. Spridningen är stor och man talar om en digital klyfta.
– En del har inte börjat tänka medan andra har jobbat med det här i tio år.

Lars Lingman ser inga tydliga mönster, annat än att de som har det tufft ekonomiskt ofta har svårt att komma i gång. I starten behövs digitala verktyg och en infrastruktur för att kunna använda dem – och det innebär kostnader.

Han understryker att skolledarna måste vara föredömen. De måste inte kunna mest, men visa att de använder den utrustning och de digitala arbetssätt som de önskar att lärare och övrig personal ska använda.
– Som ledare behöver jag vara ett föredöme. Det är i all form av förändringsarbete en kraftfull metod att kunna visa att jag också är med och lär mig, säger Lars Lingman.

Sedan några år tillbaka kan rektorer och förskolechefer skatta hur långt digitaliseringen hunnit på den egna skolan eller förskolan med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings LIKA-projekt. Bokstäverna står för ledning, infrastruktur, kompetens och användning – inom varje område finns fem alternativ att välja mellan när man bockar av hur långt man nått med att införa IT-stöd eller andra former av digitala lösningar: inte planerad, planerad, påbörjad, nästan där samt uppnådd.

LIKA hjälper skolchefer, rektorer, förskolechefer och andra ansvariga på kommunernas skol- och utbildningsförvaltningar att se vilka steg de behöver ta för att komma vidare i digitaliseringen. För politikerna blir lägesbeskrivningen en utgångspunkt för beslut om allt från kompetensutveckling till inköp av ny IT-utrustning.
– Vi ska just börja sammanställa den senaste omgångens skattningar. Min bild är att nivån har höjts något, men det är svårt att veta säkert, säger Johanna Karlén, projektledare för LIKA.

För ett par år sedan sammanfattade projektet 900 rektorers bild av läget när det gällde digitalisering i den egna skolan. Endast 30 procent av rektorerna skattade att skolledningen uppmuntrar och skapar förutsättningar för att skolan och förskolan ska kunna använda IT på ett bra sätt.

Alla artiklar i temat Vägen till digital utveckling (8)

ur Lärarförbundets Magasin