Ingår i temat
Facklig samverkan
Läs senare

Små grupper ger tid för stora beslut

Rinnebäcksskolans rektor möter sin personal i smågrupper — men lämnar dem också i fred. Modellen har blivit ett framgångskoncept för att fatta väl förankrade beslut.

01 Feb 2016
Små grupper ger tid för stora beslut
Arbetsplatsträff med fritidspedgogerna Sebastian Nemeth, Lasse Hammander, Ingela Henriksson och Kim Andersen. Frågor som väcks tas om hand av arbetsplatsombudet som senare återkopplar. Foto: Aline Lessner

Foto: Aline Lessner
Fritidshemmets arbetslag på tolv personer har just bänkat sig runt ett bord. Det småpratas, mötet har inte börjat riktigt. Rektorn Peter Westergård tar en bunt papper, delar ut till alla och får den lite skämtsamma kommentaren:

– Ska vi verkligen ha så mycket papper?

Och han är kvick med svaret som syftar just på mötets innehåll – budgeten:

– Ja, vi får passa på nu, för nästa år har vi inte råd. Då har vi minskat på allt som inte är personal.

Och därmed är arbetsplatsträffen (APT) i gång. Peter Westergård presenterar siffror och förklarar: Pengar flyttas över från inventarieinköp, IT, kopiering och andra övriga kostnader till att öka personalstyrkan med bland annat en fast vikarie, som har en del av sin tjänst på fritids. Medarbetarna nickar och ställer frågor om vissa poster, tjänster, summor. Hur går det med inköp som inte hunnit göras på årets budget? Peter Westergård funderar, bläddrar bland filer i datorn, svarar.

Sedan går samtalet över till en annan punkt, att ändra organisationen i förskoleklassen. Förslaget, som kommer från personalgruppen i de klasserna, handlar om att slå ihop ettorna med förskoleklassen till F–1:or nästa läsår, det vill säga halva klassen förskoleklassbarn, halva klassen ettor. Frågor besvaras igen och sedan lämnar Peter Westergård rummet och diskussionerna får fortsätta utan honom. Synpunkterna antecknas av Lisa Bergqvist, som ska ta dessa vidare till det lokala samverkansmötet. Hon är arbetsplatsombud för Lärarförbundet och tillika skyddsombud sedan många år. I korridoren, en stund senare, i väntan på att samverkansmötet ska börja, berömmer Lisa Bergqvist Rinnebäcksskolans modell:

— Alla får feedback på sina synpunkter. Du följer en fråga hela vägen från APT till ledningen och tillbaka, och du får en vettig förklaring.

Den kanske viktigaste delen, som också blev på-taglig under morgonens APT, är att de flesta frågor kan vädras i arbetslagen utan att rektorn är på plats.

– Ibland behöver man diskutera utan att chefen är med, säger Lisa Bergqvist.

Foto: Aline Lessner

Rinnebäcksskolans arbetssätt följer Kävlinge kommuns samverkansavtal i stort, men med en egen liten knorr: i stället för stora arbetsplatsträffar med hela personalen sker diskussionerna i arbetslagen. Rektor kan vara med en kort stund i början och informera, men sedan lämnar han alltid rummet. På det så kallade Losam-mötet (Lokalt samverkansmöte), går rektorn, biträdande rektorn och de fackliga ombuden igenom samtliga APT-protokoll tillsammans. På följande arbetsplatsträffar får personalen återkoppling på sina frågor. Rinnebäcksskolan ligger i framkant med att använda digital teknik, vilket även märks i samverkansarbetet. Alla protokoll läggs på en gemensam google-drive, som alla medarbetare har tillgång till.

Personalen på Rinnebäcksskolan företräds av tre fackliga ombud som samtliga även är skyddsombud. Lisa Bergqvist sitter med på dagens Losam-möte och får företräda även Lärarnas Riksförbund och Kommunals medlemmar i rektor Peter Westergårds rymliga arbetsrum, där även biträdande rektor Eva Persson har satt sig till rätta. Tre datorer slås upp, tre personer letar febrilt efter filer att öppna, och när samtliga är redo börjar de kika på punkterna som skickats med från de aktuella arbetsplatsträffarna.

Lisa Bergqvist för fram bland annat fritidspedagogernas tveksamhet kring förskoleklassernas eventuella ihopslagning med ettorna och undrar hur det påverkar barnens fritidsgrupper. Budgetfrågan skjuts fram till ett kommande möte eftersom vissa poster behöver kollas upp.

Det är en avslappnad stämning, båda parter är välvilligt inställda till varandras funderingar. Skarpt men vänligt formulerade frågor möts av eftertänksamma svar. När mötet är slut berättar Peter Westergård varför han tror att samverkan fungerar väl på hans skola.Foto: Aline Lessner– Jag ser att jag får hjälp av facket. Att jag inte är med hela tiden på mötena är bra också – om chefen är med vaktar man sin tunga. Nu får vi in alla frågor, stora som små.

Vad är då skolledarens roll i att skapa en god samverkan? Peter Westergård funderar ett slag.

– Det beror så klart mycket på mig hur det blir. Jag försöker lösa saker i samförstånd. Vill man ha beslut som är förankrade på riktigt tar det tid. Därför lägger vi mycket tid på diskussioner i förväg.

Tid är något som Peter Westergård, likt många skolledare, har ont om. Med över 60 medarbetare och en biträdande rektor på enbart halvtid blir arbetsbördan tung. Under hans åtta år som rektor på skolan har tydlighet och ett decentraliserat ledarskap varit viktigt för att han ska få tiden att räcka.

– Jag har jobbat mycket med att få processerna att fungera. Vi har tydliga mål kring vad vi gör, varför och hur. Det funkar bra så länge allt flyter på, men blir det lite oro någonstans kan det få stora konsekvenser även för min arbetsbelastning.

Peter Westergård talar också om att kompromissa med sig själv. Att hinna med allt man vill är en omöjlighet. Men det är inte samverkan som Peter Westergård sparar in på, hellre får annat viktigt stryka på foten.

– Jag har haft medarbetarsamtal i grupp, vilket skapade en del frågetecken först, men det har visat sig fungera bra ändå.

Ibland har någon riskbedömning missats i farten, och alltför få uppföljningar blir gjorda. Peter Westergård hinner inte heller vara ute i klass­rummen så mycket som han skulle vilja.

– Man får prioritera ganska hårt.

Peter Westergårds arbetstid och belastning blir i sin tur en fråga som han kan lyfta tillsammans med rektorskollegerna till nästa nivå. Han är nämligen också fackligt engagerad och sitter i styrelsen för Lärarförbundet Skolledare.

– Vi har haft mycket diskussioner i rektorsgruppen om arbetsbelastningen och har också gjort en enkät i kommunen som visar att majoriteten av skolledarna jobbar 10–15 timmar gratis varje vecka.

Visst påverkar det en rektors vardag hur hen själv blir bemött som anställd. Även på den nivån är det viktigt med en väl fungerande samverkan, slår Peter Westergård fast.

– En skolledare som är stressad stressar sin personal.

Ännu återstår det några timmar av Peter Westergårds arbetsdag. Ledningsgruppen, bestående av alla arbetslagsledare samt biträdande rektor, väntar redan på honom några rum bort. Samma frågor som berörts på två möten i dag ska nu diskuteras ett varv till och nya frågor tillkommer: från det lilla om keps på lektionerna eller inte, till det stora om omorganisation i förskoleklassen. Smått och stort, där processen att förankra ett beslut alltid är lika viktig.

Alla artiklar i temat Facklig samverkan (8)

ur Lärarförbundets Magasin