Ingår i temat
Mest pynt vinner!
Läs senare

Stämplarna som ska säkra kvaliteten

CertifieringVarje år satsar svenska skolor och kommuner stora pengar på certifieringar och utmärkelser. Här är några av de vanligaste.

av Martin Röshammar
22 Aug 2017
22 Aug 2017
Illustration: Thomas Fröhling

En skolledare väljer att hbtq-säkra sin verksamhet för fyra tusen kronor per anställd, en annan låter några av lärarna Aretemeritera sig och en tredje vill stärka kompetensen i globala frågor genom att bli FN-skola.

Bakom utmärkelserna står kommersiella företag, intresseorganisationer, stiftelser och en myndighet. Många certifieringar handlar om att stärka det systematiska kvalitetsarbetet – ett ansvar som ligger på rektorer och förskolechefer. Andra certifieringar är kopplade till de övergripande målen i läroplanerna. Det kan röra sig om miljö, jämställdhet, normkritik, men också om att skolans internationella kontakter utvecklas.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman är ordförande i Lärarförbundet Skolledare och en av rektorerna på Dragonskolan i Umeå. Hon menar att ett väl utfört arbete för en certifiering kan vara en tillgång för skolan. Certifieringen måste dock ligga inom skolans uppdrag och vara en del av skolans utvecklingsarbete.
– Många skolor som väljer att certifiera sig tycker att det är ett stöd att ha ett paket att jobba efter, en vägledning. Ett sätt att till exempel få in diskussioner om sex och samlevnad i alla ämnen. Har man en certifiering att gå efter blir det som en checklista och det blir tydligt att man är på rätt väg, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet Skol­ledare.

Men kartläggningar av verksamheten kan man göra ändå och kanske, funderar hon, behöver skolor bli bättre på att tydliggöra vad de egentligen sysslar med. Att lyfta positiva exempel och våga säga att skolan jobbar med en viss fråga även om den inte genomgår en certifieringsprocess. Det kan handla om exempelvis de frågor som tas upp i en hbtq-certifiering eller arbetet mot mobbning.
– Det är olyckligt om vi skulle hamna i att det är självklart att ju fler certifieringar en skola har, desto bättre är skolan. Det får inte bli så att en certifiering höjer statusen på en skola. Då blir det inte likvärdigt.

Hennes egen skola är certifierad som skola för hållbar utveckling. Ann-Charlotte Gavelin Rydman förklarar valet av certifiering med att alla värdegrundsfrågor ryms under det paraplyet. Inte minst handlar det om att få hållbarhetstänkandet att genomsyra det vardagliga arbetet genom kontinuerliga föreläsningar och studiebesök för alla i personalen.

Skolverket har ingen officiell hållning för eller emot certifieringar, men står självt bakom Skola för hållbar utveckling och kvalitetsutmärkelsen Bättre skola. Bättre skola är ett regeringsuppdrag med syfte att främja utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet genom att lyfta fram goda förebilder. Varje år är runt femton skolor och förskolor anmälda. Niclas Westin, enhetschef på Skolverket, påpekar att de flesta till slut inte får utmärkelsen, men att de i alla fall får sin organisation ordentligt genomlyst.
– De är tvungna att göra ett ordentligt arbete och vända och vrida på saker. Det är ett bra sätt att lära känna och utveckla sin organisation. Sen är det en väldigt krävande process och det är kanske det som gör att det inte är så många skolor som kliver på det här tåget.

Även kostnaden kan avskräcka, menar Niclas Westin:
– Små huvudmän, oavsett om de är kommunala eller enskilda, kan förstås ha svårt att gå in i den typen av strukturer, för att de inte klarar av kostnaderna. Det kan i värsta fall förstärka olikheterna mellan skolor.

De vanligaste certifieringarna

Bättre skola

Kostnad Varierar från 4 000 till 40 000 kronor beroende på hur stor organisationen är och om den är medlem i SIQ:s intressentförening eller ej.

Vem står bakom? Skolverket på uppdrag av regeringen. Utmärkelsen delas ut av SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling.

Antal 15 förskolor och skolor sedan år 2006.

Innebär Skolan/förskolan tar fram en noggrann beskrivning av sin verksamhet. Beskrivningen utvärderas av ett team med examinatorer som bland annat gör platsbesök och en utvärdering.

Läs mer här.

Grön flagg

Kostnad Verktyget är gratis. När arbetet är klart kan skolan köpa en liten eller stor flagga för 75 respektive 250 kronor.

Vem står bakom? Stiftelsen Håll Sverige rent.

Antal Över 2 600 skolor och förskolor.

Innebär Det är ett undervisningsverktyg kring hållbarhetsfrågor.

Läs mer här.

Krav

Kostnad Årlig licensavgift till Krav på 1 000 kronor samt avgift till certifieringsorganet på 4 000–6  000 kronor. Om flera skolor/förskolor inom samma kommun är Krav-certifierade blir det billigare.

Vem står bakom? Ekonomiska föreningen Krav.

Antal Runt 700–800 förskolor och skolor.

Innebär En viss andel av råvarorna i maten som serveras ska vara ekologisk. Certifieringen finns i tre nivåer: den högsta innebär 90 procent godkända produkter.

Skola för hållbar utveckling

Kostnad Gratis.

Vem står bakom? Skolverket.

Antal Runt 220 förskolor, ungefär 130 grundskolor och cirka 15 gymnasieskolor.

Innebär Stöd och vägledning i arbetet för hållbar utveckling. För att få utmärkelsen ska ledning, lärare och elever arbeta mot vissa kriterier. Utmärkelsen gäller i tre år men kan förlängas.

Hbtq-certifiering

Kostnad 4 000 kronor per anställd. Hela skolor, men också ungdomsmottagningar, elevhälsa, skolsköterskor och fritidsgårdar, kan certifieras.

Vem står bakom? RFSL.

Antal Cirka 50 kommuner har certifierat delar av sin verksamhet.

Innebär 20 timmars utbildning i normkritik för all personal.

Läs mer här.

Qualis

Kostnad Licensen kostar från 6 000 kronor och uppåt. Den ger tillgång till en självvärderingsmatris och enkäter till barn, föräldrar och medarbetare. Medlemskap i ett nätverk (frivilligt) kostar 12 000 kronor per år för två personer. Då ingår två seminarier. Granskning av en förskola kostar 48 000 kronor, granskning av en skola 57 000 kronor.

Vem står bakom? Företaget Q-Steps.

Antal För närvarande arbetar 382 förskolor och 182 skolor med Qualis.

Innebär Qualis mäter kvaliteten i verksamheten och utfärdar en certifiering om verksamheten uppfyller lägst steg tre på en trappa med sju steg. Q-Steps utser också årets bästa Qualis-skola.

Läs mer här.

Alla artiklar i temat Mest pynt vinner! (7)

ur Lärarförbundets Magasin