Läs senare

Stödet från staten ska stärkas

SkolkommissionenGenomarbetade lösningar på skolans problem. Eller fega och feltänkta förslag. Åsikterna om Skolkommissionens slutbetänkande går isär.

23 Maj 2017
Skolkommissionens förslag presenterades av Helene Hellmark Knutsson, Gustav Fridolin, Anna Ekström och Jan-Eric Gustafsson. Foto: Claudio Bresciani/TT

Obligatoriskt skolval, lottning till populära skolor och mer stöd och styrning från staten. Några av förslagen blev snabbt rejäla snackisar när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande den 20 april. Men det finns också annat i rapporten som kan få stor betydelse för skolledare.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, som varit ledamot i kommissionen, är mycket nöjd med den enighet som uppnåtts – inte minst när det gäller statens roll.
– Statliga pengar som riktas till huvudmän och skolor med extra tuffa pedagogiska utmaningar kommer att ha stor betydelse för skolledare som arbetar där. Nya resurser gör det möjligt att förändra organisationen, minska elevgrupperna, öka lärartätheten och kanske förstärka elevhälsan. Det är också viktigt att staten flyttar sitt stöd till utvecklingsarbetet närmare de enskilda skolorna, säger hon.

Mindre glad är hon över att kommissionen inte mer utförligt behandlat problemen med skolledarnas arbetsbelastning.
– En rad av våra förslag kommer att innebära fler arbetsuppgifter. Då måste man se över vad som kan lyftas bort från rektorernas bord. Den rensningen behöver tas på större allvar.

Skolledarförbundets ordförande Matz Nilsson, också han ledamot i Skolkommissionen, tycker att det är positivt att skolchefernas ansvar för de nationella målen skrivs in i skollagen.
– Därmed måste skolcheferna stå på samma sida som skolledarna och lärarna. Som det är nu upplever skolledare ofta att de lokala målen är överordnade de nationella, fast det ska vara tvärtom, säger han.

Ett annat förslag som stärker skolledarna menar han är programmet för kontinuerlig kompetensutveckling av både lärare och rektorer.
– För de flesta handlar det om att stärka sitt ledarskap och öka sin kunskap om hur skolan kan organiseras för att nå framgång, säger Matz Nilsson.

Skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan – nationell strategi för kunskap och likvärdighet går att ladda ned här från riksdagen.se. (Sök på SOU 2017:35)

Ett nytt krav på skolledarna är att göra elevsammansättningen allsidig. Matz Nilsson poängterar att det gäller fördelningen inom skolan: om det finns barn från olika områden ska de blandas. Däremot föreslås inga begränsningar i skolvalet för att på så sätt minska segregationen.
– Vi konstaterade tidigt att skolvalet är starkt förankrat i befolkningen. Hade man kunnat förändra det hade det funnits andra möjligheter – men det går inte, det är för populärt.

Att kommissionen fört den typen av resonemang retar den pensionerade skolforskaren Hans-Åke Scherp, som för Vänsterpartiets räkning suttit med i den parlamentariskt sammansatta referensgruppen.
– En skolkommission bestående av forskare och professionella ska inte bry sig om vad som kan få stöd bland politiker och allmänhet. Det är ett senare problem. Kommissionens uppgift är att grundligt och ambitiöst diskutera och göra klart vilken erfarenhet och kunskap som finns.

Det åtagandet har kommissionen tagit för lätt på, tycker Hans-Åke Scherp.
– Jag har till exempel frågat hur ledamöterna ser på sambandet mellan ledarskap, skolutveckling och likvärdighet, men inte fått något svar. Forskningen säger entydigt att bäst resultat nås när medarbetare och skolledare gemensamt beforskar sin vardag, för att se vad som behöver utvecklas. Att kommissionen inte utgår från det får stora konsekvenser i en rad frågor, som vad rektorer egentligen ska fokusera på – att organisera lärarnas dagliga göranden eller deras långsiktiga kunskapsutveckling.

Kritiken innebär inte att Hans-Åke Scherp ogillar alla kommissionens förslag, men han hade önskat att de var mer radikala.
– Ledamöterna har eftersträvat enighet och varit för fega, försiktiga och traditionella. De försöker mildra de tokiga effekterna av sådant som inte fungerar och borde tas bort.

ur Lärarförbundets Magasin