Läs senare

Stretar på mot toppen

ReportageLärartätheten är hög. Få är sjuka. Kvaliteten stärks systematiskt.
Men personalens löner och elevernas resultat är låga.
Välkommen till kommunen som klättrat från placering 52 till 3 i Lärarförbundets rankning.

Foto: Britt Mattsson

Edsbyn spöar ärkerivalerna från grannkommunen Bollnäs med 3–1. SM-finalen i bandy skänker stolthet och framtidstro hos alla supportrar som åkt ner till finalen i Stockholm.

Avståndet är kort till någon som kan hjälpa mig med mina tankar.

Ett halvår senare svarar barn- och utbildningschefen Katarina Ceder Bång och hennes rektorer för en nästan lika stark bedrift.
– Det är gott att få en utmärkelse som värdesätter ens kärnverksamhet och kan ge stöd för politiska beslut. Vi är på rätt väg och gör rätt saker, säger hon.

Inte en buckla eller medalj, men ett fint diplom finns nu att beskåda i korridoren utanför Katarina Ceder Bångs arbetsrum på kommunkontoret i centralorten Edsbyn. På ett år har Ovanåker klättrat från femtioandra till tredje plats i Lärarförbundets rankning av landets bästa skolkommuner.

Befolkningen minskar

Foto: Britt Mattsson

Skolorna i Ovan­åker är indelade i två rektorsområden: Edsbyn och Alfta. I Edsbyn ­ligger också Voxna­dalens gymnasium.

Kommunen har 11 600 invånare. 2016 var antalet högre, beroende på att många flyktingar tagits emot året innan. 1990 bodde 13 500 människor i kommunen.

Effekten hoppas hon ska bli densamma som av bandymatchen – fler strålkastare riktade mot den knappt 12 000 invånare stora kommunen.
– Vi hoppas att nya medarbetare söker sig hit och att lärarstudenter vill komma hit och göra sin vfu.

En gråmulen dag när hösten går mot vinter kan Ovanåker behöva lite glam och glitter. Rondellen framför kommunkontoret längtar efter sällskap. Bilarna är lätt räknade; någon svänger in mot Ica, andra fortsätter över Voxnan, vattendraget som skär samhället i två delar.

Några veckor har gått sedan nyheten spreds om skolans bronsmedalj. Katarina Ceder Bång inser att förväntningarna nu kommer att öka, men ser det som en sporre. Uppmärksamheten och alla glada tillrop har gjort gott.
– Det blir som varma händer som håller en bak i ryggen och hjälper en uppför backen.

Lärartäthet och andelen friska lärare hör till de kriterier som byggt Ovanåkers framgång. Likaså ett systematiskt arbete med kvalitets- och metodutveckling. Kanske är den goda placeringen till viss del också en följd av att kommunen deltar i Skolverkets projekt Samverkan för bästa skola, med fokus på likvärdighet och kunskapsresultat, tror Katarina Ceder Bång.

Uppförsbacken, där varma händer kan behövas, består framför allt av svaga kunskapsresultat.
– Där har vi ett tufft uppdrag, med krav på att fler unga ska ha behörighet att gå på gymnasiet.

Skolinspektionen genomförde en tillsyn av skolorna i Ovanåker våren 2015. Den kritik myndigheten framförde gällde främst brister i stödet till elever med särskilda behov. Utredningar av stödbehovet gick för långsamt och de extra anpassningar av undervisningen som gjordes var inte tillräckliga. Kommunen fick också kritik för att det saknades tillräcklig kompetens för arbetet med nyanlända elever.

Barn- och utbildningschefen Katarina Ceder Bång hoppas att framgången gör det lättare att locka medarbetare till skolorna i Ovanåker.

Efter en uppföljning ett år senare var Skolinspektionen nöjd med de insatser kommunen gjort eller påbörjat för att komma till rätta med problemen.

Tillsynsrapporterna gav näring till den utveckling av skolan som redan var i gång. En fördjupad analys visar att eleverna ligger sämre än snittet i framför allt matte och engelska, särskilt pojkarna. För detta finns även socioekonomiska förklaringar och Katarina Ceder Bång understryker att skolans kompensatoriska uppdrag står högt på agendan.

Barn- och utbildningschefen träffar alla rektorer och förskolechefer varje vecka, sammanlagt ett tiotal personer. En gång i månaden jobbar de med systematiskt kvalitetsarbete och borrar ner sig i statistik, bland annat om kunskapsutveckling.

13 ­kriterier avgör rankning

Foto: Britt Mattsson

Lärarförbundet har för 16:e gången ­rankat Sveriges skolkommuner. ­Vellinge toppar för fjärde året i rad, följt av Orust och Ovan­åker. 13 kriterier ­avgör placeringen.

Katarina Ceder Bång arbetade tidigare som rektor i Hudiksvall. I botten är hon beteendevetare och den bakgrunden bidrar till att hon nu funderar på ett nytt sätt att organisera skolledningen i Ovanåker. Hon understryker att det än så länge är preliminära planer.
– Jag kan väl få provprata lite, som vi säger häruppe.

Hon ställer sig upp och börjar rita på whiteboardtavlan. Några snabba streck och cirklar illustrerar det arbetssätt hon anser får ut bästa möjliga resultat ur en grupp rektorer och förskolechefer: samledarskap.

Att hitta en pedagogisk ledare som samtidigt brinner för ekonomi, organisation och personalfrågor är inte lätt. I stället för att begära att alla ledare ska göra allt är det bättre att dela upp ledarskapets beståndsdelar på olika personer, menar Katarina Ceder Bång.

Någon tar allt personalansvar för skolassistenter, en annan ser till att allt systematiskt kvalitetsarbete i skolorna blir dokumenterat.
– Vi måste renodla och samtidigt förstärka skolledarrollen.

Ett halvt varv runt rondellen, över Voxnan med den första sköra isen längs stranden, förbi gymnasieskolans marängrosa fasad och sedan avtagsvägen åt vänster. Där, i ett av Celsiusskolans personalrum, sitter rektorerna Berit Hammarström, Britt-Marie Byström och Britt-Inger Robertsson.
– Tre B och ett M, förtydligar Britt-Marie Byström när Magnus Elfving ansluter.

Rektorn Britt-Marie Byström uppskattar att hon alltid kan ringa en kollega. Foto: Britt Mattsson

Alla utom Berit Hammarström är rektorer på Celsiusskolan, där nästan 200 elever går i F–6 och drygt 200 i 7–9. Baracker och avskärmningar avslöjar att en omfattande ombyggnation pågår. De två skolenheterna ska bli en.

Fusionen har även symbolisk betydelse. Barn- och utbildningschefens tankar om delat ledarskap har ett brett stöd i rummet. De fyra skolledarna samarbetar mycket redan i dag, men om arbetssättet får en tydligare sanktion är de övertygade om att det kan utvecklas ännu mer. Ledarskapet kan anpassas efter olika situationer och ekonomiskt är det en fördel att samordningen blir bättre.
– Nackdelarna finns bara på det relationella planet. Om vi skulle bli ovänner är ett delat ledarskap inte mycket värt, säger Magnus Elfving, rektor för 7–9.

Britt-Marie Byström, nyast i gänget, håller med.
– Bara att kunna sitta ner och veta att man har samtalspartners och ha någon att fråga. För mig är det oumbärligt. Jag har tre personer som jag kan ringa eller fråga, säger hon.

Berit Hammarström är rektor på Lillboskolan ett par kilometer därifrån, men tillbringar en hel del tid med kollegorna i Celsiusskolan, särskilt med Britt-Marie Byström som även hon har ansvar för barnen i F–6.
– Sitter vi alla ensamma på kammaren blir inte heller arbetsmiljön bra. Vi behöver vara flera för att det ska bli någon utveckling, säger Berit Hammarström.

Tredjeplatsen i Lärarförbundets rankning ser rektorerna som ett kvitto på att hela kedjan hänger samman; från lärare och skolledare till förvaltning och politik.
– Vi finns i ett län som inte sticker ut i mätningar om skolverksamhet. Då är det extra roligt att vi lyckas göra det, säger Britt-Marie Byström.

Bekymret är lönerna. I den delen av Lärarförbundets mätning hamnar Ovanåker först på plats 281 av 290 kommuner. Uppgiften gäller lärarnas löner, men rektorerna uppfattar att deras lönenivå står sig ungefär likadant i en jämförelse med övriga kommuner i landet.
– Det är upp till vår chef att lyfta fram oss. Lönen måste ligga i paritet med ansvaret, säger Berit Hammarström.

Rektorerna Magnus Elfving, Britt-Inger Robertsson och Berit Hammarström vill ha mer samordning och högre lön. Foto: Britt Mattsson

Pratstunden är över och hon gör sig redo att åka tillbaka till Lillboskolan. Ut på Långgatan, genom rondellen, och ytterligare en dryg kilometer till andra sidan Edsbyn. Utanför rektorsexpeditionen väntar Linda Hasselqvist, klasslärare i årskurs två. Hon tror att rektorerna är på rätt väg när de går över till delat ledarskap. Tvålärarsystemet som pedagogerna på Lillboskolan prövat ett tag visar vägen.
– Man har hela tiden någon man kan bolla idéer med. Och det är skönt att dela på planering och utvecklingssamtal, säger Linda Hasselqvist.

Berit Hammarström nickar.
– Styrkorna är desamma. Avståndet är kort till någon som kan hjälpa mig med mina tankar. Ett samarbete där jag kan hitta styrka, energi och inspiration, säger hon.

Lillboskolan har rörelseprofil och ett prisskåp fullt med pokaler.
– Bandy är kultur här i Edsbyn, konstaterar Berit Hammarström.

Tidigare arbetade hon i Bollnäs – främsta konkurrenten oavsett om det gäller bandy eller skolresultat.
– Visst är det så. Det är alltid roligt att vara lite bättre än Bollnäs!

ur Lärarförbundets Magasin