Läs senare

Surt sade räven, när förslaget går ut på remiss 

Den skulle inte gå på remiss. Sedan ändrade man sig. Men trots bitvis hård kritik från rektorsutbildningarna, är det tveksamt om förslaget till ny rektorsutbildning väsentligen kommer att arbetas om inför beslutet i höst. 

01 Jun 2006

 Från början var det inte tänkt att förslaget till ny utbildning skulle gå på remiss. Alla berörda parter hade fått tycka till och säga sitt innan slutförslaget mejslades fram. Men kanske var det mullret från de högskolor som idag skött utbildningen, som fick regeringen att byta fot. 

   Nu går förslaget på snabbremiss.Samtidigt är det mycket lite som tyder på att förslaget kommer att arbetas om i väsentliga stycken inför ett förväntat beslut i början av hösten. Även om det finns kritik. Det blir i varje fall slutsatsen när Chef&Ledarskap kontaktar rektorsutbildningarna för kommentar kring förslaget. 

   I Göteborg ser man både för- och nackdelar med förslaget: 

   – Det samlande grepp som man tar över rektorernas utbildning är positiv, att göra en del av utbildningen obligatorisk och att stå för kostnaden för detta är också positivt.Det samlade greppet är egentligen en bekräftelse på det behov som finns och som vi i Göteborg redan försökt svara mot i och med att vi har en introduktionsutbildning för nytillträdda rektorer och en kompetensutveckling efter den nuvarande rektorsutbildningen, säger Eva Brändstedt. 

   Samtidigt tycker Göteborg att det är mindre genomtänkt att koppla bort utbildningen från universiteten utan att visa hur den kommer att bli bättre.Eller att ett så stort fokus läggs på myndighetsutövningen under det första året. 

Legitimitetsförstärkning 

   – Vi upplever att rektorer har behov av legitimitetsförstärkning snarare än legalitetsförstärkning, menar Eva Brändstedt. 

   Anita Hård af Segerstad på rektorsutbildningen i Uppsala menar också att helhetgreppet är bra eftersom skolan är en komplex organisation som ställer stora krav på ledarskapet. Samtidigt är Uppsala liksom Göteborg tvekande inför att kvaliteten verkligen blir bättre när Myndigheten för Skolutveckling (msu) tar över utbildningen. 

   – För oss känns det märkligt att en uppskattad utbildning flyttas från universiteten till en myndighet, utan någon analys som visar på vilket sätt en ny utbildningsorganisation på msu skulle innebära en kvalitetshöjning jämfört med idag  

  – vilket borde vara det enda starka argumentet för att bygga upp en ny utbildningsorganisation. 

   Lotta Kårlind på Rektorsutbildningen i Malmö vill framhålla som positivt att skoljuridiken görs viktig i utbildningen: 

   – Det har onekligen funnits ett juridiskt underskott i rektorers kunskaper. 

Den svenska politiska historien Men samtidigt tycker Malmö att det brister i helhetssynen: 

   – Var i förslaget hittar man svaren på frågor som:Varför finns dessa lagar, regler osv? Hur förhåller de sig till den svenska politiska historien, till demokratin, förvaltnings- och förhandlingstraditionerna? Hur förhåller de sig till rektors huvuduppdrag att vara pedagogisk ledare och chef och ha det övergripande ansvaret för att utveckla verksamheten så att de nationella målen nås? 

   Även Malmö ställer sig tvekande till att kvaliteten på utbildningen höjs när msu tar över. Malmö tycker också att certifieringsfrågorna inte heller hör hemma i rektorsutbildningen: 

   – Certifiering hör mera hemma i de fackliga professionaliserings- och monopoliseringssträvandenas värld än inom en politiskstatlig styrning av skolväsendet. 

   Malmö har för övrigt och tillsammans med några av regionens förvaltningschefer, skickat en skrivelse till ministrarna Leif Pagrotsky och Ibramhim Baylan med kritik mot förslaget att flytta över utbildningarna till msu. 

   Lisbet Korp på rektorsutbildningen i Karlstad tycker också att helhetsgreppet är bra och i linje med hur utbildningen i Karlstad sett på sitt uppdrag. Samtidigt känner Karlstad en liten besvikelse över hur utredningen skötts. 

   – Bristen på delaktighet, medinflytande och information medför att våra utbildare och jag som chef har svårt att svara på oroliga frågor från deltagare och förvaltningschefer. 

   Och liksom Malmö, Uppsala och Göteborg är Karlstad oförstående inför att kvaliteten i utbildningen förbättras genom att flyttas till msu. Karlstad menar dessutom att det är fel att fokusera på myndighetsutövningen under första året, istället för att först ge en ledarskapsutbildning. 

   – Att redan i början av sin skolledarkarriär under ett år avsätta 30 dagar för att bara studera lagar, förordningar och praktikfall från Skolverket utan att få några inslag av ledarskapsutbildning, förefaller mindre genomtänkt. 

   Hårdast formulerad kritik kommer från Olof Johansson på Skolledarcentrum i Umeå: 

   – Förslaget till nytt rektorsprogram saknar alla sätt kännetecken som en bra utredning ska ha. 

   Olof Johansson menar att utredarna lagt ett förslag utan att visa hur förslaget på ett bättre så löser utbildningen jämfört med idag. Och han dundrar vidare: 

   – En placering vid Myndigheten för Skolutveckling innebär en ökad statlig styrning av kommunerna. Det är lätt att få känslan av att utredningen endast är till för att förstärka en svag myndighet med rektorsutbildare vilka har kompetenser som saknas inom myndigheten. Ett känsla som förstärks ytterligare i myndighetens intresseförfrågan till all personal inom rektorsutbildning angående framtida arbete inom myndigheten. Där skriver de ’på sikt rymmer förmodligen en framtida optimal organisation inte särdeles många medarbetare som på heltid arbetar med rektors grundutbildning’. Sålunda avskaffas rektorsutbildaren som specialist medan myndigheten ser framför sig kombinationstjänster mellan rektorsutbildning och myndighetens utvecklingsstödjande arbete, vilket kommer att innebära en kvalitetsförsämring av rektorsutbildningen! 

Kasta i papperskorgen 

   – Det vore naturligt för regeringen att kasta detta förslag i papperskorgen på samma sätt som gjorts med en del andra utredningar. Istället måste en seriös utredning genomförs, som väger för och nackdelar med olika utbildningsupplägg, analyser av nuvarande utbildningar, analyser av vilka kunskaper rektorer behöver för att deras skolor ska kännetecknas som framgångsrika både när det gäller skolans sociala och kunskapsmässiga uppgifter. För att en sådan utredning skall lyckas krävs en helt annan delaktighet från berörda parter än vad som varit fallet under de ett och ett halvt år som Myndighetens arbetat med föreliggande utredning. 

JONAS ALMQUIST, LENNART NILSSON 

ur Lärarförbundets Magasin