Ingår i temat
En chef i tiden
Läs senare

Talangscouterna

En chef i tidenInom tre år ska varannan chef inom Academedia rekryteras internt. Utbildningsjätten har startat ett talangprogram för att vaska fram nya skolledare bland medarbetarna.

av Per Hagström
31 Jan 2017
31 Jan 2017
Emil Falsen sköter urvalet och Karin Carlsson utbildar de utvalda i Academedias talangprogram. Foto: Marc Femenia

Varje år nominerar Academedias verksamhetschefer ett antal medarbetare till koncernens talangprogram. Urvalsprocessen är rigorös med strukturerade intervjuer, personlighetstester och gruppövningar där varje kandidat synas mot kraven i koncernens chefsprofil. En Academediachef ska vara uppdragsfokuserad, affärsmässig, kommunikativ och nytänkande för att nämna några av kraven. De 23 som passerade nålsögat till årets program hade allt det där plus något extra, enligt Emil Falsen, HR-chef och ansvarig för antagningen.

– Framför allt märker man att de har ett stort driv. De vill vara med och påverka verksamheten och förändra samhället, säger han.

Academedia driver 180 skolor och 150 förskolor i Sverige. I ett företag av den storleken tar chefs­rekryteringen aldrig paus. Nya luckor uppstår hela tiden och HR-avdelningen är på ständig jakt efter chefsämnen. Och det finns fördelar med att söka dem inom koncernen, enligt Emil Falsen.

Framtidens skol­ledare kan inte bara titta på elevernas ämneskunskaper.

– Då får man personer som redan kan verksamheten, som delar våra värderingar och står för det som vi står för som företag, säger han.

Academedia vill också ha en rörlighet mellan koncernens olika ”varumärken” och det får man på köpet när anställda gör chefskarriär inom företaget. En person som har varit förstelärare i en av Pysslingens grundskolor kan gå vidare och bli biträdande rektor på ett Plusgymnasium till exempel. På det sättet förmedlas kunskaper och erfarenheter inom koncernen, enligt Karin Carlsson, biträdande kvalitetschef med ansvar för talangprogrammet.

– Man sprider best practice, goda exempel, mellan varumärken och mellan skolor i olika städer, säger hon.

Vilken typ av skolledare kommer då att behövas de kommande åren? Emil Falsen lyfter fram nytänkande som en viktig egenskap för rektorer och förskolechefer.

– Om fler elever ska nå målen med de begränsade resurser som finns så behöver vi komma på nya smarta sätt att jobba, säger han.

Medarbetare som har drivit innovativa utvecklingsprojekt i sina verksamheter har därför en fördel i konkurrensen om platserna på talangprogrammet.

Karin Carlsson skönjer ett slut på den fixering vid Pisaresultaten som hon tycker har dominerat svensk skola en längre tid. Hon förutspår en ökad efterfrågan på skolledare som även behärskar värde­grundsfrågor.

– Framtidens skolledare kan inte bara titta på elevernas ämneskunskaper. Vi behöver fostra medborgare som fungerar ute i samhället också, säger hon.

Och kanske finns det en öppning för det nu när svenska elevers kunskapsresultat vänder uppåt i internationella mätningar som Pisa och Timss.

– Vi har haft en period med mycket negativ rapportering i media som har lett till hårdare kontroll och en utökad Skolinspektion. Men nu tänker jag att vi får lite andrum, säger Karin Carlsson.

Varför deltar du i Academedias talangprogram?

Lisa Schie Martinsson, förskollärare och vikarierande förskolechef på en förskola i Norge som ägs av Espira som ingår i Academediakoncernen.

– För att få återkoppling på mitt ledarskap från andra ledare. Det är också ett tillfälle för självreflektion.

Vad blir ditt nästa steg i karriären?

– I första hand vill jag bli styrer i barnhage, alltså förskolechef.

Vilka utmaningar ser du för framtidens förskole­chefer?

– Det kommer ständigt nya krav om att barn ska kartläggas och lära sig vissa saker i barnhagen. Men vi måste värna om leken som ett sätt att lära.

Anna Wremborn, lärare och utvecklingsledare på Rudan­skolan i Haninge som är en av Pysslingens grundskolor.

– Jag brinner för det pedagogiska ledarskapet och då är det fantastiskt att få en ledarskapsutbildning av företaget.

Vad blir ditt nästa steg i karriären?

– Jag velar fram och tillbaka i frågan om jag vill bli rektor eller inte. Min erfarenhet är att många rektorer fastnar i möten och ekonomiska frågor.

Vilken typ av skolledare tror du kommer behövas i framtiden?

– En som är närvarande och har täta uppföljningar med medarbetarna. Det är medarbetarna som tillsammans lyfter hela skolans kvalitet och det räcker inte att de får en timma per år med lönesättande chef.

Samuel Marander, förstelärare och arbetslagsledare på IT-gymnasiet i Göteborg.

Foto: Jennifer Nilsson

– På hemma­plan finns inte så mycket tid för reflektion och då är det gott att träffa andra i samma sits, se på sig själv utifrån och utbyta erfarenheter. Den här utbildningen har också ett gott rykte.

Vad blir nästa steg i karriären?

– Jag vill utmana mig själv och kanske arbeta mer strategiskt i framtiden, till exempel som rektor.

Vilka utmaningar ser du för framtidens skolledare?

– Att skapa attraktiva arbetsplatser nu när ­lärarbristen gör det svårt att rekrytera.

Hur skapar man det?

– Det kan handla om skolkulturen, värdegrunden, möjligheter till kompetensutveckling och att göra karriär.

Alla artiklar i temat En chef i tiden (8)

ur Lärarförbundets Magasin