Läs senare

Tillsammans för yrkets utveckling

Skolledarna måste göra gemensam sak med lärarna i viktiga frågor — även om vi har en särställning genom chefsuppdraget, skriver Lars Tanner.

02 Dec 2010

I dessa tider är det mer spännande och utmanande än vanligt att vara rektor i svensk skola. Skolledarens uppdrag och vikten av bra skolledare fokuseras mer än kanske någonsin denna höst. Jag är stolt och glad över att tillhöra en organisation, som på olika områden och efter många års ansträngningar, har lyckats få gehör för att skolledare är viktiga såväl för skolans resultat som för utvecklingen av verksamheten och yrket.

Först och främst gäller väl detta den nya skollagen som ofta pekar rakt mot skolledaren och dennes ansvar. Det faktum att huvudmannen numera är skyldig att se till att nyanställda rektorer går en särskild befattningsutbildning är belägg för att skolans ledarskap tillmäts större vikt. Men det gäller också det nya avtalet, HÖK-10. Politikernas och skolchefens ansvar för ledarskapets förutsättningar, liksom vikten av att ledarskapet utvecklas, poängteras tydligt. Det är utmärkt att SKL är överens med Samverkansrådet om att ledarskapet i skolan måste utvecklas. Jag vill dessutom understryka det som sägs i avtalet om att det förutsätter ”närvarande pedagogiska ledare som tillsammans med lärarna och deras fackliga företrädare, tar ansvar för förändringar och förbättringar som behöver göras.”

Till detta kommer att Lärarförbundets förbundsstyrelse har fattat beslut om ett strategidokument som behandlar skolledarfrågor. Förbundsstyrelsen framhåller bland annat skolledarnas viktiga roll i avdelningarnas arbete, att vi syns och hörs lokalt och att vi gör gemensam sak med lärarna i många viktiga frågor – även om vi har en särställning genom chefsuppdraget. Detta kräver mod av Lärarförbundets skolledare. Men det kräver också mod av
Lärarförbundets avdelningar. Till att börja med kan vi ta oss an den viktiga dialogen kring skärpta behörighetsregler, lärarlegitimation och konsekvenser för arbetets organisering.

Det är närmast hisnande att fundera över hur våra avdelningar och lokala skolledarföreningar kommer att hantera detta. För visst är det utmanade när vi själva i vårt förbundsmaterial uttrycker oss i termer av att ”Skolledarnas chefsroll medför en särställning i förhållande till andra medlemsgrupper. Det kräver en utveckling av avdelningarnas arbete och skolledarnas engagemang”. Vi kommer att behöva hjälpas åt för att lyckas. Jag förutsätter att detta kommer att bli prioriterade uppgifter för den nya styrelsen som valdes på ombudsmötet i Stockholm i november.

I min vardag pekar förbundsstyrelsens uppmaningar i strategidokumentet på en profession som förändras och utvecklas. En profession där lärare och skolledare gemensamt tar ansvar för yrkets utveckling och på det viset skapar förutsättningar för bättre villkor för utövarna av yrket. Skolledarens roll som beslutsfattare stärks och skolledarens roll i avdelningen lyfts fram på ett sätt som är fullt rimligt i ett yrkesförbund som tar professionsfrågorna på allvar.

I mina öron är det helt i sin ordning att vi lite kaxigt slår fast: Den professionella skolledaren finns i Lärarförbundet!

Är du arg på något?

Eller har du en fråga du vill diskutera med dina kollegor?

Skriv ett debattinlägg eller
en insändare till
chefochledarskap@lararforbundet.se

ur Lärarförbundets Magasin