Läs senare

Tre år med digitalt fokus

DigitaliseringForskningsprojektet om digitalt lärande har fått hela Runby skola att ta ett stort steg framåt, tycker rektorn Gabriella Brundin.
Särskilt lektionerna i engelska lyfter med hjälp av film, ljud och digital rättning.

av Björn Andersson
03 Okt 2017
03 Okt 2017
Therese Öberg har, tack vare ny teknik, fått större möjligheter att variera undervisningen i engelska. Här förstorar hon texten på frågorna till en film om Joe Labero.
Foto: Marc Femenia

En efter en kommer eleverna in i klassrummet. Nästan alla har med sig en digital lärplatta och de som glömt sin får titta på kompisens skärm. Några väljer också att logga in från mobil­telefonen. I rummet finns en vanlig whiteboard på ena kortsidan och en interaktiv whiteboard på den andra.

Satsningen gav mig styrfart framåt, en slags ledstång då jag inte kände till skolan så bra.

Läraren Therese Öberg väljer att jobba digitalt. På den stora skärmen syns en lista på vad som ska hända under dagens lektion i engelska. Först ska åttorna lyssna på texten My dad is a Magician som också finns nedladdad i elevernas plattor. Therese Öberg har texten på sin whiteboard och zoomar in några glosor som klassen läser tillsammans.
– Ordinary. Unusual. Bored, ekar det i klassrummet här i Runby skola i Upplands Väsby.

Sedan är det dags att lyssna på texten från högtalarna i klassrummet. Efter en stund får eleverna se en film där Joe Labero utför olika korttrick. De flesta vill se ännu fler filmsnuttar från Youtube, men Therese Öberg touchar på skärmen så att det blir stopp. Det är dags att svara på frågor. Först enskilt och sedan gemensamt. Svaren kryssas i gemensamt på den stora skärmen. Sedan rättar datorn. Det blir tolv poäng av tolv möjliga.

Runby är en av fem skolor som ingår i forskningsprojektet Det digitala lärandets möjligheter. Projektet drivs i samarbete mellan Atea Sverige, Gleerups och Samsung, och följs av forskare vid Örebro universitet (se artikel här intill).

Rektor Gabriella Brundin började på Runby skola i samband med att projektet drog i gång.
– Den här digitala satsningen gav mig styrfart framåt, en slags ledstång då jag inte kände till skolan så bra, säger hon.

Rektorn Gabriella Brundin vill ge alla lärare en digital skjuts framåt. En väg dit är ett projekt där forskare följer Runby skolas lärande.
Foto: Marc Femenia

Det som lockade med projektet var att det hade tydlig forskningsförankring och att det är pedagogiken och inte tekniken som är i fokus. Men det ingår ändå några digitala verktyg. Varje elev har en lärplatta och salarna har fått interaktiva tavlor.
– Det vi ska fundera över tillsammans är de pedagogiska frågorna. Ytterst handlar det om att höja kunskapsmålen hos eleverna. De digitala verktygen kan vara en väg dit. Ju fler vägar vi kan hitta, desto fler elever får vi sannolikt med på tåget, resonerar Gabriella Brundin.

Hon menar att en del skolor främst använder digitala hjälpmedel för elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd, men egentligen behöver alla rätt verktyg vid rätt tillfälle.

Så når du målet

Fem tips från lärare och rektorer, som deltar i projektet, om hur ledarskapet kan gynna skolans digitalisering:

  1. Sätt ett tydligt gemensamt mål och planera hur ni steg för steg tar er dit.
  2. Sätt en tydlig intern projektstruktur med regelbundna avstämningar.
  3. Fördela ansvaret och låt flera medarbetare hjälpa till att driva processen framåt.
  4. Satsa på kollegialt lärande och försök vara ett digitalt föredöme.
  5. Inspireras av andra och uppmärksamma goda exempel.

Lärarna i svenska, engelska och SO hör till dem som använder digitala verktyg mest på Runby skola.
– Inom de praktisk-estetiska ämnena har vi inte kommit så långt. Men det har också att göra med hur lärarna tycker att läromedlet som finns nedladdat fungerar.

Läraren Therese Öberg tycker att det digitala läromedlet i engelska fungerar bra men hon kompletterar med annat, som traditionella böcker.
– Jag tror att eleverna tycker om att ha variation och inte bara sitta och dra på sina plattor.

Therese Öberg tycker att projektet har bidragit till att ”tänka nytt” i undervisningen.
– Jag kan snabbt växla mellan att använda text, ljud och film på tavlan. En sak som underlättar är att en hel del övningar i ”workböckerna” är självrättande, till exempel när det handlar om att fylla i olika svarsalternativ. Det ger en snabb överblick hur det går för eleverna.

Eleverna Amanda Ryd och Marcus Sundberg ser andra fördelar med att ha lärplattor.
– Man slipper bära runt på en massa olika böcker. Det som finns i plattan uppdateras också hela tiden, säger Amanda Ryd.

De märker att det är lite olika hur lärarna arbetar med de aktiva tavlorna.
– Till viss del beror det nog på att alla inte kan tekniken. Här på engelskan och i SO används plattorna och digitala tavlan mycket, säger Marcus Sundberg.

Det är filmvisning i Runby. Eleverna tittar med full koncentration för att sedan skriva ner svar på frågor på sina plattor.
Foto: Marc Femenia

Projektet är kopplat till ett arbetslag och en årskurs. Det innebär att eleverna får delta i projektet från årskurs sju till årskurs nio. Inom arbetslaget försöker man sprida erfarenheter om hur man kan jobba med de digitala läromedlen. Ungefär en gång per termin träffas lärare och skolledare från samtliga fem skolor som ingår i projektet.

Gabriella Brundin menar att det har gått bra att få med lärarna i Upplands Väsby i satsningen.
– Det är viktigt att lärarna känner att projektet inte är något som görs för min och skolledningens skull. Det måste finnas en grad av frihet där varje lärare använder verktygen som det passar bäst.

Gabriella Brundin är rektor från förskoleklass till årskurs nio. Det innebär personalansvar för cirka hundra personer. Om ett år, när projektet ska avslutas, tror hon att alla på skolan har fått en ”digital skjuts framåt”. Det gäller även för de lärare som inte direkt har omfattats av själva projektet. Första året fick all personal skriva var sin digital handlingsplan.
– Det handlade om allt från väldigt avancerade saker till att några helt enkelt ville börja använda datorn. Att alla gör en förflyttning åt rätt håll gör att arbetsplatsen i helhet utvecklas.

En framgångsfaktor, enligt forskarna i projektet, är att skolledaren är ett digitalt föredöme (se artikel här intill). Gabriella Brundin menar dock att information på papper kan fungera väl så bra.

De digitala hjälpmedel som hon använder är en bärbar dator som hon ibland dockar till den stora skärmen i arbetsrummet. Hon använder också mobiltelefonen och Ipaden mycket.
– Det kan vara en fara i att jämt springa runt med en dator under armen och tycka att man är så himla digital. Olika verktyg är bra olika gånger. Sen tror jag att alla som jobbar här vet att jag klarar av att hantera digitala verktyg, men jag behöver inte ha ettor och nollor i pannan.

Vålbergsskolan i Karlstad deltar också i projektet Det digitala lärandets möjligheter. Rektorn Amelie Wahlström säger att gensvaret från lärarna har varit bra.
– När vi gick in i projektet var jag tydlig med att jobbar man med årskurs sju så jobbar man digitalt. Vi går ”all in”. Sen får man som rektor så klart vara lyhörd om någon del inte fungerar.

Mobilen används av de elever som glömt sina lärplattor.
Foto: Marc Femenia

Ett exempel är i matematik där det digitala läromedlet inte passade så bra enligt lärarna.
– Då fick vi omvärdera, men kunde ändå hitta digitala möjligheter som att anteckningar från lektionen finns att ladda ner till plattorna eller att läraren kan spela in sig själv vid olika genomgångar.

Den dominerande känslan är, enligt Amelie Wahlström, glädje över att skolan i den lilla orten Vålberg nu kan bli mer digital. Hon betonar också att de kan erbjuda eleverna en skola där alla har samma yttre förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.
– Det var så jag lade fram det för personalen, att det här är jordens chans. Jag tror på projektet, vilket också är en grundförutsättning för att vi ska lyckas.

Två år efter starten har det blivit naturligt för elever och lärare att arbeta digitalt, menar Amelie Wåhlström. Det gäller även de elever och lärare som inte omfattas av själva projektet. En lärdom är att det är viktigt att personalen kan träffas och utbyta erfarenheter. Skolan har haft schemalagda möten en gång i månaden, men den tiden kommer att utökas till omkring tre gånger i månaden.
– Det kan handla om allt från hur man kan arbeta med källkritik till praktiska frågor om hur vi kan maximera användandet av Office 365 som vi har börjat med, säger Amelie Wahlström.

Alla artiklar i temat Vägen till digital utveckling (8)

ur Lärarförbundets Magasin