Läs senare

Våga se maktspel och övergrepp

Vid mobbning är det obalans i makt mellan offer och plågare. Obalansen medför att offret aldrig kan vara säker på när övergreppen ska ske, skriver Zelma Fors.

08 Okt 2011

Efter att ha läst en dom från maj i år om kränkningar av eleven Y på en skola i Göteborg väcktes många frågor. Jag har också vistats i rätten och lyssnat på förhören med lärarna, dock inte med den utsatta flickan, föräldern eller rektorn. Göteborgs stad dömdes att betala 20 000 kr i skadestånd till Y. Men BEO, Barn- och elevombudet, som drev målet och som krävde 244 600 kronor i skadestånd har överklagat domen. Det har även Göteborgs stad gjort.

Domen utgår från att det var konflikter och kontroverser mellan elever, även om man övervägt om det handlade om systematiska kränkningar eller mobbning. Men det finns en upprepning och systematik i det som skett. Det är framför allt fyra elever som utfört attackerna mot Y under tiden april 2007 till februari 2008.

Några exempel: En nidlåt om Y läggs ut på nätet, någon rotar i hennes väska, en tändare hålls under hennes skor och de blir till sist sönderskurna. När Y något senare är inne på en toalett skickar elever lappar och en kondom genom dörrspringan.

Att rota i någons väska och förstöra någons skor är att kränka personens värdighet. Skorna var en detalj i den kränkning som riktades mot Y:s kropp då hon var en storvuxen flicka. Att skriva en nidlåt är att förnedra en

annan person. Att lägga ut den på nätet innebär att kränkningen förstärks – det innebär också att den utsattes maktlöshet ökar. Låtskrivandet påbörjades på en musiklektion och läraren korrigerade texten som varit nedlåtande från början men utan att vara riktad mot Y. Skolans struktur utnyttjades för att utföra kränkningarna. Förstod läraren vad de skulle göra?

Domen talar om kontroverser och konflikter. Men det är någonting annat än den underordning och överordning som det är tal om vid mobbning. Y är i ett underläge med starkt begränsad makt. De andra eleverna har maktövertag och manipulerar Y.

I Skolverkets råd och anvisningar kring definitioner av kränkning är maktperspektivet inte framträdande. Men i den praktiska verksamheten kan man inte bortse varken från formella eller informella maktstrukturer när man tolkar elevbeteenden som kränkningar. Den vuxnes maktmandat blir ifrågasatt då elever konfronteras med att de kränker.

I elevgrupper pågår ständiga rollkonstruktioner med både konstruktiva och destruktiva maktspel som verktyg. Maktspelen handlar om hur man kan påverka och kontrollera andra. Vid konstruktiva maktspel är känslorna omtanke och omsorg, medan destruktiva maktspel präglas av hat och förakt.

Vid mobbning är det obalans i makt mellan offer och plågare. Obalansen medför att offret aldrig kan vara säker på när övergreppen ska ske. Skickliga mobbare manipulerar genom att tidvis inbjuda offret till gemenskap för att sedan kunna utnyttja sitt maktmandat för att utsätta offret för övergrepp.

Vuxna har olika relationskapital hos eleverna. En del kan påverka elever utan att provoceras av ifrågasättande eller avvisande elever. De är medvetna om sitt eget vuxenmandat. Andra vuxna har en ständigt pågående maktkamp med elever som av och till tar över makten i klassrummet.

När man som vuxen inte kan se systematiken i övergrepp så handlar man som om varje incident var fristående. Detta kan leda till åtgärder som i värsta fall förstärker elevernas handlingar. Det blir bara enskilda tillsägelser, som i och för sig betyder att de vuxna vet vad eleverna gör, men risken finns att tillsägelserna leder till att övergreppen blir mer intensiva och dolda. Det blir ingen förändring.

I undervisningssammanhang bygger man ofta upp kunskapen genom att lägga till ny kunskap på den redan förvärvade. Detta borde också vara möjligt då man arbetar med relationer mellan eleverna. Men det kanske är för svårt att våga se upprepade kränkningar i ett maktspel mellan elever som mobbning.

Som skolledare måste man vägleda sina medarbetare och stödja lärares vuxenauktoritet. Man måste kunna se maktstrukturer och maktspel i klassen och gruppen. Man kan påverka genom att ge sig tid att finnas med och se systematiken i relationerna mellan elever och mellan elever och vuxna.

ur Lärarförbundets Magasin