Läs senare

Att styra eller styras – rektorsrollen i gungning

Svenska skolledare är stolta över sitt jobb men tycker att de har för små möjligheter att styra sin tid. Samspelet med huvudmän och politiker haltar också, visar ny svensk forskning.

01 jun 2015
Att styra eller styras – rektorsrollen i gungning
Illustration: Lasse Skarbøvik

Att vara rektor innebär för många att inte en dag är den andra lik. Samtidigt förväntas man styra, leda och ta strategiska beslut som påverkar verksamheten långsiktigt. I en komplex verklighet beskrivs uppdraget som rektor ibland som det mest fantastiska arbete som man kan ha, och ibland som ett otacksamt uppdrag med långa arbetsdagar.

Det finns många utmaningar och frågor som rektorer förväntas hantera, till exempel ett ökat antal nyanlända elever, svårigheter att få behörig personal, frågor som berör ordning och reda, kränkningar och bristande elevnärvaro samt att förbättra kunskapsresultaten. Dessutom finns det en växande heterogenitet i svenska skolors förutsättningar och styrning. Vi lever i en reformintensiv tid med ökad extern kontroll. Vi har dessutom allt fler administrativa system och uppgifter som inrättats med förhoppningen att underlätta arbetet men som många gånger upplevs ta mycket tid och inte alltid fungera som det stöd som det är tänkt.

Många framställer ett ökat pedagogiskt ledarskap som en lösning på skolans problem. Det i sig väcker frågor om vad rektor gör, om rektor har möjlighet att styra sin tid och om hon eller han har rätt förutsättningar för sitt uppdrag. I den här artikeln fokuserar jag på rektors möjligheter att styra baserat på några av de senaste forskningsprojekten som jag har deltagit i.

I de engelskspråkiga länderna finns en lång tradition av forskning om skolledarskap. I Sverige är forskning om svenska rektorer relativt liten i jämförelse med annan forskning om skolan.

I internationella studier om rektorer finns det på ett generellt plan fler likheter än olikheter. Vanliga arbetsområden oavsett land är:

• administration
• operativa frågor
• arbete med närsamhälle
• pedagogiskt ledarskap
• inkludering
• skolutveckling/förbättring
• effektivitet

Ofta lyfts administration fram som något som tar för mycket tid och allt mer fyller rektorers arbetstid. Det är inte ovanligt att rektorer får kritik för ett svagt pedagogiskt ledarskap. I ett internationellt perspektiv framställs ofta svensk skola som ett system med gott om resurser, relativt hög lärartäthet och fri skollunch. Från att ha lyfts fram som ett föregångsland ur många perspektiv ligger vi i dag resultatmässigt någonstans i mitten av OECD-länderna.

I Sverige domineras rektorsyrket av kvinnor. Ju lägre ålder på barn och elever desto fler kvinnor finns det bland både personal och skolledare. Skolledare i Sverige har ansvar för förhållandevis små enheter, undervisar sällan och har i relation till sina kollegor utomlands större möjligheter att påverka både anställning och avslutande av tjänster samt sin personals löneutveckling. En stor skillnad även till våra grannländer är att svenska skolledare har stora möjligheter att styra lärares arbetstid utanför undervisningen.

När vi frågar svenska rektorer om deras arbete ger många uttryck för att de är engagerade och stolta över sitt arbete. När de beskriver sina möjligheter att styra, leda och stödja pratar de ofta om skolkulturen. Lärares attityder och inställning är avgörande för om förändringar ses som en möjlighet eller en pålaga. Rektorerna upplever också att de har små möjligheter att påverka sina huvudmän och politiker.

I en nyligen genomförd tidsstudie uppgav deltagarna att de använder mest tid till att sköta operativa frågor, rutinadministration, personalvård och möten med huvudman. Om arbetsuppgifterna delas i tre kategorier använder 53 procent av deltagarna mest tid till administration, 30 procent till övriga arbetsuppgifter och 17 procent till pedagogiskt ledarskap.

En av utmaningarna i att mäta vad rektorer gör via tidsloggar är att det finns en otydlighet i vad som räknas som administration och vad som betecknas som pedagogiskt ledarskap. Hur arbetsuppgiften genomförs och vilken gemensam förståelse det finns för arbetsuppgiften avgör om den främst betecknas som administration eller pedagogiskt ledarskap. I det hänseendet blir det även en avgörande skillnad om uppgiften bidrar till skolans styrning och därigenom blir ett stöd för lärarnas arbete med elever.

I studien framkom att nästan hälften av deltagarna upplever att de inte kan styra sin tid. Det är allvarligt då en av förväntningarna på ledare är att de i stor utsträckning själva ska göra prioriteringar och ta egna beslut. Om man jämför på en individ-nivå hur deltagarna använder sin tid framkommer stora skillnader. Det i sig tyder på att det inte enbart är förutsättningarna som påverkar om och hur rektorer styr sin tid utan att även den egna prioriteringen har stor betydelse.

Att närmare hälften av deltagarna (och främst de kvinnliga) uppger att de inte kan styra sin tid signalerar att det är viktigt att fundera på vad som behöver göras. En lösning är att i större utsträckning behandla tid och tidsanvändning på rektorsprogrammet. Dessutom behöver även huvudmännen uppmärksamma och ta allvarligt på de problem som ofta redovisas från rektorerna själva och vid externa inspektioner. Regeringens utredning om rektors arbetsmiljö, som nyligen presenterats, på-talar tydligt att det behövs en starkare styrkedja där olika nivåer samspelar så att de i högre grad gör samma analys och prioriteringar för att bland annat förstärka rektors pedagogiska ledarskap.

Att arbeta med människor, ledarskap och skolutveckling är en kvalitativ uppgift. Det innebär att hur mycket man än arbetar, hur framgångsrik man än är, finns det alltid mer att göra. Det i sig innebär att den enskilda rektorn måste kunna avgöra när man ska känna sig nöjd med sin insats och när det är dags att lägga om arbetsinsatser och strategier.

Rektorer är en viktig länk i styrkedjan mellan huvudmannen och lärare. För att klara ett ansvarsfullt och komplext uppdrag behöver rektorer i större utsträckning använda sig av rätten att forma sin inre organisation på ett sätt så att arbetsuppgifter kan fördelas och att fokus riktas mot rätt saker. I vår studie framkom att många ser det här som svårt. I stället förs det ibland fram i (den fackliga) debatten att rektorer behöver färre anställda. Ett sådant ställningstagande i relation till hur svenska rektorer framställs internationellt kommer med största sannolikhet innebära att makten flyttas uppåt i organisationen. Vi ser redan i dag att antalet tjänster och funktioner på nivån mellan skolchef och rektor ökar i antal.

Vi behöver en diskussion om rektors arbetsuppgifter och förmåga att leda och styra sin organisation. Men samtalet får inte förenklas, utan alla aspekter av rektors förutsättningar och skolans styrkedja måste synliggöras och diskuteras. Svenska rektorer har goda förutsättningar utifrån lagstiftning, ekonomi, personaladministration och kompetensnivå att styra svensk skola. Utmaningen ligger i ett bättre samspel med huvudmännen och att den enskilda rektorn själv nyttjar det frirum som lagstiftaren angett i skollagen för att forma en tydlig inre organisation och skapa tid för att arbeta med de uppgifter som är viktigast för elevernas lärande.

Helene Ärlestig är docent i pedagogik och t f utbildningschef vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Hennes forskningsintressen rör rektors roll och arbete i ett nationellt och internationellt perspektiv, rektorers kommunikation samt frågor relaterade till kvalitetsarbete och karriärutveckling. Hon har många års erfarenhet som rektor och rektorsutbildare.

Referenser

Höög, J & Johansson, O (red) (2014): Framgångsrika skolor – mer om struktur, kultur och ledarskap. Studentlitteratur.

Johansson, O (2011): Rektor – en forskningsöversikt. 2000–2010. Vetenskapsrådet.

Nihlfors, E & Johansson, O (2014): Nationell policy möter lokala genomförande strukturer. Gleerups.

Rektorn och styrkedjan, SOU 2015:22. Fritzes.

Törnsén, M & Ärlestig, H (2014): Ledarskap i centrum. Gleerups.

Ärlestig, H, Day, C & Johansson, O (2015 kommande): Cross Country Histories of School Leadership Research – Focus and Findings.Springer.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com