Läs senare

Att våga hitta nya vägar

Vem vill inte vara en kreativ ledare? Men tro inte att det är mysigt och trevligt, varnar forskaren Alf Rehn. Verklig kreativitet är komplicerad, olydig och till och med obehaglig.

26 maj 2010
Att våga hitta nya vägar
Bild: Annika Sköld

Kreativiteten har missuppfattats. Den är inte attraktiv, behaglig eller bekväm utan vild och ångestskapande. Den är jobbig, utmanande och överskattad.
­  – Kreativiteten har blivit en ideologi och en moraliserande diskussion. Vi pratar som om det vore något som alltid är bra, alltid är gott och trevligt. Riktig kreativitet är inte det, utan kan mycket väl vara något som skapar stress, oro och förstörelse. Men vi blundar ofta för detta, säger Alf Rehn, professor i företagsledning och populär konsult när chefer i näringslivet vill lära sig mer om kreativitet.
        I konsekvensens namn hävdar han att det är de idéer som gör folk mest upprörda som är de sant krea-
tiva. Inte ens en svensk stolthet som Ikea har gått fri från detta. När Ikea startade förutspådde till exempel representanter för möbelindustrin de platta paketens snara död: ”Det där kommer aldrig att fungera eftersom det inte finns tillräckligt många socialfall för att möblerna ska gå att sälja.” Resonemanget byggde på antagandet att det bara var alkoholister som ville skruva ihop sina egna möbler.

Alf Rehn har fler exempel. Det finns 40 000 homosexuella familjer med barn, men inte någon förskola som specialiserat sig på deras behov. Med ett kreativt förhållningssätt kommer man snart på att det kan finnas efterfrågan på en förskola för regnbågsfamiljer. Men ett sådant förslag kommer att kollidera med de fördomar som finns mot homosexuella. Eller varför tog det 20 år innan de stora sminkföretagen började tillverka krämer för män? För att ingen vill vara ”fjollan” som på ett möte förespråkar manligt smink. De mest kreativa idéerna provocerar och bryter mot trygga, välkända tankebanor.
        Det kan verka som att Alf Rehn är trött på alla förhoppningar som är knutna till nytänkande och skapandekraft, men så är det inte alls. Alf Rehn värnar om kreativiteten. Det är just därför han vill återge begreppet dess explosiva laddning. Älska inte ihjäl kreativiteten, vädjar han.

Kreativt ledarskap eller kreativitet i ledarskapet är inte begrepp som jag brukar använda, säger Marianne Döös, professor och forskare i organisationspedagogik.
  – Jag efterlyser i stället ett ledarskap som uppmärksammar den kompetens som bärs i interaktioner och relationer mellan människor, fortsätter hon. Något som utgår från all den uppgiftsrelaterade kommunikation som formellt och informellt sker mellan medarbetare. En chef som har en tydlig bild av flödet mellan det jag kallar kompetensbärande relationer, kan ta till vara den kompetens som människor byggt upp tillsammans.
  – Ett kreativt sätt att organisera ledarskap på skulle kunna var samledarskapet eller andra varianter av delat ledarskap. Det skapar spännande och annorlunda möjligheter till utveckling för chefer själva, för medarbetare och för verksamheten man leder.
Och kreativiteten har sina tydliga kännetecken, säger hon och citerar forskarkollegan Judit Simon:
  – Hon har kommit fram till att upplevelsen av kreativitet kännetecknas av diskrepans mellan ett nuläge och en identifierad framtida möjlighet, vaken stämning och progression. Den kreativa processen skapar både något som är ett resultat, som löser diskrepansen och något som individen bär med sig som ett eget växande.
”Tänk själv!” Så skulle man kunna sammanfatta Mats Alvesson definition av kreativt ledarskap. Mats Alvesson är professor och ledarskapsforskare.
  – Det innebär att tänka självständigt. Det är att avstå från att följa huvudfåran och i stället skapa själv. Att anpassa ledarskapet till omständigheterna. Det är särskilt viktigt i en svårstyrd organisation som skolan.
        Han håller samtidigt med Alf Rehn om att kreativiteten utmanar och säger att vi normalt inte vill ha kreativa organisationer. Kreativa chefer är oberäkneliga, kreativitet skapar osäkerhet och kan rent av vara obehagligt. Saker kan gå snett och ofta blir det en konflikt mellan förväntningar på hur det borde vara och hur det sedan blev.
        Men det kan vara en positiv kraft. Han ger ett exempel: tänk om rektorer valde att lämna sina trygga kontorsrum för att i stället sköta delar av administrationen där elever och lärare befinner sig?
  – Jag gillar praktiken: vad gör man på jobbet? Vad åstadkommer man? Rektorernas uppgift är att förvalta skattebetalarnas pengar och se till att eleverna lär sig. Då kan de behöva delta i de sammanhang där eleverna befinner sig.

Sedan finns det en hel del organisatoriska påfund som chefer sysslar med, tillägger han. Som att följa direktiv, ha utvecklingssamtal och genomföra centralt formulerade planer.
Men det är inte att bedriva kreativt ledarskap, säger Mats Alvesson.
  – Kreativitet kräver olydnad. Kreativitet handlar om att avvika från det utstakade och konventionella, våga fatta egna beslut och att vara lite mer påhittig.
        Att petnoga följa direktiv och planer riskerar att göra ledarskapet rituellt, hävdar han. Det verkar som man gör något fast ingenting i verksamheten utvecklas. Mycket så kallat ledarskap ser kanske bra ut, men utan att det i någon högre utsträckning påverkar resultatet.
        Ett kreativt sätt att leda däremot, kan handla om att förändra vardagliga rutiner. Mats Alvesson tar det obligatoriska mötandet som ett exempel.
  – Kreativ ledning kan vara att jobba med iscensättande av ovanliga möten i stället för sammanträdesledarskapet, säger han och syftar på att chefer ofta ägnar den största delen av sin arbetstid till att sitta i formella möten. Eller att hitta nya sätt att kommunicera. Ledarskap handlar mycket om att tjata. Kan man göra det på mer varierat sätt? Kanske genom att börja berätta historier med exempel som är tankeväckande och meningsskapande, som kanske strider mot gängse tänk?
  – Det krävs också kreativitet för att avståndet till praktiken ska minska. Det kan vara lockande att imitera ledarskapsmetoder som för tillfället är på modet som coachning och värdegrundsmässande. Men det är ingen framkomlig väg, säger han och tillägger att det är bra med teorier som inspirerar, mindre bra att man köper standardformler.
        Under förutsättning att kreativiteten inte tämjts av välmenande trivselskapande, kan den alltså vara ett viktigt verktyg för vitalisering. Men då ska man också kunna hantera den process man släpper lös.

  – Det kreativa ledarskapet kan vara den kraft i organisationen som möjliggör att man ser kritiskt på de antaganden man har om sig själv och de ”sanningar” som man lever enligt, säger Alf Rehn och påpekar att en god ledare inte behöver vara kreativ själv, men vara den i organisationen som genom sin stabilitet möjliggör andras kreativitet.
  – Vi ska inte lura oss att tro att kreativitet kan existera utan strukturer och stabilitet, så det kreativa ledarskapets uppgift blir att hitta en balans mellan dessa krafter.
        Kreativitet kräver självständighet, skapar ångest och osäkerhet och ger upphov till förändring. Hälften räcker för att förvandla en vanlig dag på jobbet till en ovanligt krävande upplevelse. Behöver verkligen skolan ett kreativt ledarskap?
  – Jag tror frågan är fel ställd, svarar Alf Rehn. Visst, många skolor behöver det, men vi ska inte falla för myten om att alla behöver kreativitet hela tiden. En del av det kreativa ledarskapet handlar just om detta, konsten att avgöra huruvida man just nu, just här, behöver den förändring och den omruskande kraft som kreativitet för med sig. Givetvis ska skolan vara en plats där kreativitet tillåts men detta får inte bli ett självändamål. Om grundprocesserna i en organisation inte funkar så ska man nog fokusera på dem först och den kreativa utvecklingen senare.

Utmärkande för en kreativ organisation:

  • Heterogen
  • Öppen för många per-spektiv
  • Medvetet ledarskap
  • Accepterar misslyckanden
  • Ger utrymme för vilda projekt
  • Stöder och bygger infrastrukturer

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com