Läs senare

Bonus till franska rektorer

Lön efter prestation. Visst fungerar det i skolans värld. Det tycker i alla fall regeringen i Frankrike. Men kritikerna hävdar att idén bygger på en enfaldig resultatkultur.

22 mar 2011

Bild: Anna Trenning-Himmelsbach

Skolledarna blir mer motiverade att göra ett gott jobb, om de får en morot i form av bonusar. Åtminstone om man får tro den franske utbildningsministern Luc Chatel. All chefspersonal inom den offentliga sektorn i Frankrike ska omfattas av ett mer individuellt lönesystem. Det har det franska parlamentet beslutat.

Till hösten har turen kommit till 13 000 chefer på högstadier och gymnasier, meddelade nyligen utbildningsministern. Enligt direktiven ska skolledarna utvärderas vart tredje år.

Gratifikationen för de bäst klassade ska bestå av ett tillägg på högst 2 000 euro (cirka 18 000 kr) om året. Exakt hur och vad man ska mäta har ministern inte förklarat. Men han nämner till exempel barnens resultat i förhållande till ett mål som skolledningen själv har satt upp eller kapaciteten att integrera elever med svårigheter.

Frågan är dock minst sagt kontroversiell ute på skolorna.

– Jag tror tyvärr att det är ofrånkomligt. Men jag gillar inte idén, säger Jean-Pascal Paillette, skolledare och representant för fackförbundet SNPDEN (Syndicat National des Personnels de Direction de l’Éducation Nationale).

I dag regleras chefslönerna av en strikt mall. Bonusarna ska bygga på objektiva faktorer. En rektor på ett högstadium i ett område med många sociala problem får till exempel mer betalt än en kollega i ett lugnare bostadskvarter. Jean-Pascal Paillette tillhör den senare kategorin eftersom han arbetar vid ett högstadium i den relativt privilegierade kommunen Marly i nordöstra Frankrike. Han lägger utan omsvep fram en lönespecifikation på skrivbordet. Månadslönen före skatt är 3 800 euro, varav 370 är diverse premier. I det nya systemet kan skolledarna i genomsnitt räkna med att få 55 euro i månaden i prestationstillägg.

Det är lite skillnad mot cheferna för de regionala skolmyndigheterna som numera kan få ett tillägg på upp till
1 800 euro i månaden. Jean-Pascal Paillette tror att de nya bonusarna leder till att man håller nere grundlönen. Men framför allt är han kritisk till principen.

– Filosofiskt och intellektuellt är idén otillfredsställande. Jag förstår inte hur vårt arbete ska kunna mätas, eftersom vi ju arbetar i ett kollektiv och knappast tillverkar yoghurtburkar. Dessutom är det lätt att fuska för att uppnå bättre resultat. Jag kan till exempel låta bli att skriva in svaga elever på de nationella proven, säger han.

SNPDEN är politiskt oberoende, men Jean-Pascal Paillette döljer inte att han är negativ till den regerande högern.

– I dag inriktar man sig på fel saker. Vi behöver arbeta för en jämlikare skola. Pisa-rapporten har visat att glappet mellan de svaga och de starka eleverna är stort i Frankrike, vilket knappast är gynnsamt för samhället.

Några dagar innan vi träffas har han demonstrerat med sina kollegor utanför den regionala skolstyrelsen i Lorraine. Protesterna berörde de stora personalnedskärningar som är på gång inom utbildningsväsendet. Jean-Pascal Paillette anser att både detta och de nya premierna visar att politiken i dag bygger på ett kortsiktigt tänkande. Han får medhåll av statsvetaren Luc Rouban vid det statliga franska forskningsinstitutet CNRS (Centre National de la Recherche Scientifique). Luc Rouban är specialiserad på de offentliganställdas villkor, och hävdar att prestationslöner bygger på en enfaldig resultatkultur, en illusion som inte fungerar i praktiken.

– Erfarenheter från bland annat usa har visat att de inte alls får de önskvärda effekterna, inte ens inom den privata sektorn. Individuella premier skapar dålig stämning och motverkar arbetet i grupp. Inom den offentliga sektorn är det ju dessutom mycket svårt att mäta produktiviteten, säger Luc Rouban. Han pekar också på den franska poliskåren, där nya premier ska ha lett till att vissa poliser låter bli att rapportera brott för att förbättra statistiken.

Oavsett kritiken tycks regeringen i Frankrike vara övertygad om att ett resultatinriktat belöningssystem skapar ett effektivare skolsystem.

ur Lärarförbundets Magasin