Läs senare

De går från klarhet till klarhet

De är nöjda, säkrare och
har blivit mer av skolledare.
Balansen mellan akademisk nivå
och vardagsförankring är precis rätt, tycker två av dem som valt
nya rektorsprogrammet vid
Karlstads universitet.

26 jan 2011
De går från klarhet till klarhet
Foto: Nicke Johansson

— Låt oss säga att en elev har fått diagnosen adhd och har svårt med gränssättning, säger Fredrik Sidenvall. Då kan en disciplinär åtgärd vara en del i den stöttande åtgärden, men om det inte görs tydligt kan den uppfattas som ett straff …

Johanna Larsson smattrar med naglarna mot bordet.

– Det är precis det här, säger hon, och trummar för att gestalta hur någon stör, som vi har pratat om. Kapitel tre, om stöd och kapitel fem, om ordning och studiero kan gå emot varandra.

Nya skollagens paragrafer har blivit vardagsmat under deras första år på rektorsprogrammet. Nu har de klarat av kursen i skoljuridik och myndighetsutövning. För att få det akademiska betyget godkänd krävs bland annat att man skriver ett pm. Johanna Larsson skrev under rubriken ”Medbestämmande, arbetstagarens rättigheter och skyldigheter”. På Orust Montessoriskola, där hon är rektor för F–6 med förskola, vill hon sätta upp rutiner för medbestämmande. Som på många andra fristående skolor har fackligt engagemang och samarbete inte riktigt ingått i kulturen.

Det pm Fredrik Sidenvall i dag har presenterat för kursens övriga deltagare har titeln ”Från programbyte till specialpedagogik”. Ämnet intresserar honom. Som rektor för den fristående kristna gymnasieskolan LM Engströms Gymnasium i Göteborg, har han inrättat en tjänst för en specialpedagog, vilket kanske är lite ovanligt i den skolformen.

– Nu när det är tydligt att även vi på gymnasiet ska ge stöd genom specialpedagoger, i stället för att som förr uppmana eleven att byta program, så ville jag se den rättsliga grunden för det.

Genom glasrutan till det mötesrum där vi sitter syns då och då någon gå förbi klädd i badrock.

Det är fjärde gången på ett år som knappt hundra rektorer samlas för några dagars kurs på Vann, en hotell- och konferensanläggning en bit från Lysekil. Karlstads universitet, en av landets sex arrangörer av det nya statliga rektorsprogrammet, har valt att förlägga utbildningen till anläggningen vid Gullmarsfjorden.

Rektorerna kommer att få tillfälle att pröva spa-faciliteterna, men än får Fredrik Sidenvall behålla sin lusekofta på. Den som han tyckte skulle passa bra eftersom stället har norska ägare.

Han och Johanna Larsson har båda varit skolledare i tre år. De årens erfarenhet gör att utbildningen ger mer. Till föreläsningarna, som kallas inspel, tar de med sig frågor från sin verksamhet.

De tycker att universitetet lyckas med att ge en kvalificerad utbildning som samtidigt har tydlig verklighetsanknytning. Utan ”inspelet” om värdegrunden och vikten av rektorernas engagemang skulle före-
läsningen om lagtexter vara mindre användbar.

”De klär in det strukturella med det mänskliga” som Fredrik Sidenvall uttrycker det. ”Utbildningen hänger ihop med det som skolinspektionen tittar efter när de kommer till min skola”, säger Johanna Larsson.

I början när alla deltagare delades in i lärgrupper där rektorer blandades med biträdande och förskolechefer, var Fredrik Sidenvall skeptisk. Borde man inte grupparbeta med skolledare från sitt eget område?

Dessutom var han tveksam till att grupperna inte fick uppgifter förelagda sig.

– Men jag förstod så småningom att det var medvetet, att själva tomheten var en del av konceptet. Alla hade mycket med sig från den egna vardagen, det gav motivation. På så sätt närmade vi oss litteraturen, säger han.

Också Johanna Larsson, noga med att ta vara på sin tid, frågade sig om grupptimmarna var effektiva.

– Men det föll väl ut, det är i lärgruppen vi kan fråga varandra: Hur gör du till exempel en riskanalys? Eller, hur upprättar du likabehandlingsplanen?

Som tillhörande de tjugonio procenten av kursens skolledare från fristående skolor känner de sig tillgodosedda. Föreläsarna har varit noga med att ta upp deras villkor, till exempel offentlighetsprincipens inverkan.

Fredrik Sidenvall beskriver kursen i skoljuridik och myndighetsutövning som identitetsskapande. Han påminns om hur det var när han gick på gymnasiet och lärde sig klassiska språk. Han får samma känsla av triumf, om än med distans till den ungdomliga hybrisen: ”Jag känner att jag har förkovrat mig, jag har lärt mig något som jag kan skryta med, som skiljer ut mig från andra.”

En dag i veckan ska deltagarna enligt Skolverket avsätta. Men riktigt så mycket tid behöver ingen
av de två. Å andra sidan hinner de knappt studera på arbetstid. Att de måste utföra litteraturstudier och skrivuppgifter och vara aktiva på lärplattformen ”fronter” på kvällar och helger tycks inte störa dem. De är villiga att fortsätta de två kommande åren med de återstående kurserna mål- och resultatstyrning och skolledarskap. Eftersom de ser nyttan.

– Jag som inte har så lång erfarenhet får en känsla av professionalitet. Jag blir tryggare och kan slappna av, för jag vet var jag kan söka kunskap, säger Johanna Larsson.

Fredrik Sidenvall sträcker ut armarna och för samman fingertopparna.

– Tillvaron kan bli mer komplicerad för nu finns det mer att ta hänsyn till. Men samtidigt, att förstå och kunna mer ger större kapacitet att stå emot stress.

Johanna Larsson nickar.

– Det var jättebra sagt.

De lämnar rummet. Nu är det dags att, med Fredrik Sidenvalls ord, hoppa i plurret.

Bra, tycker Thomas Söderberg, kurs- och process-ledare, när han tar rektorernas plats mitt emot mig. Han säger att dagens schema justerades i kursrådet för att deltagarna skulle hinna på spa innan middagen. Det sociala är viktigt och en poäng med internatformen.

– Lärandet sker hela tiden här, när de går och badar kommer de att fortsätta prata jobb.

Om de båda rektorerna Johanna Larsson och Fredrik Sidenvall varit en aning trevande inför nyttan med lärgruppernas sammankomster, så har Thomas Söderberg desto klarare för sig vad det är som ska hända mellan varje grupps åtta deltagare. Det är där lärandet verkligen sker. Den heterogena sammansättningen och möjligheten att ganska fritt ta upp sina frågor gör att reflektionen över litteraturen och inspelen kan omsättas till kunskap. Alla ser inte möjligheterna från början, men, säger Thomas Söderberg, det kommer så småningom.

Rektorsprogrammet är en befattningsutbildning, betonar han. Därför är stommen i programmet vid Karlstads universitet att allt ska anknyta till skolledarnas praktik. De ska välja studieobjekt utifrån förhållanden på den egna skolan.

Föreläsningarna heter inspel eftersom det är precis det de ska vara, ett inspel i rektorernas vardag. Det iscensätts genom att föreläsarna i förväg kan ta del av deras problemställningar och att det efter föreläsningen ges plats för frågor som har föreberetts i lärgrupperna. En och annan kanske gärna skulle sitta och lyssna passivt på föreläsningen på traditionellt vis, men så är det inte upplagt. Det är inte för inte som man har valt begreppet läraktivitet i stället för hemuppgift. Det ska signalera vikten av att deltagarna är aktiva.

Till skillnad från föregångaren rektorsutbildningen är rektorsprogrammet obligatoriskt. Men bara för rektorer, för biträdande och förskolechefer är det frivilligt. Varför det blivit så kan ingen riktigt förklara.

– Man har nog hakat upp sig på själva titeln. Rektorsprogrammet vänder sig till rektorer helt enkelt, säger Thomas Söderberg.

En annan nyhet är att rektorsprogrammet ger en akademisk examen.

För Karlstads universitet, som byggde redan den gamla rektorsutbildningen på seminarier, internat, lärgrupper och inspel, är den största nyheten kursen i skoljuridik och myndighetsutövning. Man har varit noga med att den specifikt ska handla om skolans juridik men har också lagt in allmän rättslära, eftersom alla lagar gäller i skolan.

En utvärdering som Skolverket har gjort visar att Karlstads universitet har många nöjda deltagare. Tillströmningen av nya är stor, nu har man 560 inskrivna. Det har inneburit övertid och många resor för Thomas Söderberg och hans kollegor sedan programmet infördes hösten 2009, men han tycker för sin del att det är det roligaste han har gjort.

Deltagarna är krävande och motiverade. Nästan utan undantag blir alla godkända, ibland krävs kompletteringar. Men eftersom det är en utbildning på avancerad akademisk nivå får de inte hur mycket handledning som helst. Vid en viss punkt måste de klara sig själva.

De flesta lägger ner den tid som behövs. Han vet att det då handlar om fritid, eftersom många arbetsgivare inte ordnar avlastning. De möten man från universitetet bjuder in kommunernas förvaltningschefer till verkar inte riktigt ändra på saken.

Han gör en bakåtnick.Foto: Nicke Johansson
– Vissa tar av sin semester, det gillar vi inte.

Några timmar efter vårt möte står Thomas Söderberg och hans kursledarkollegor i restaurangens entré och lyssnar. En kör av rektorsröster skanderar: ”Woow, lärgruppen, woow, lärgruppen”. En sång hörs. ”Vi kom hit som dumma, men när kursen tagit slut, ser det bättre ut. ”

Rektorerna letar sig in mellan svarta bord där det står tända ljus. De sätter sig gruppvis. Ett halvt genomskinligt rosa draperi gränsar av dem från ett annat middagssällskap.

Kursledarna från Karlstads universitet sitter vid ett eget bord. De ser glada ut. Var och en handleder ett trettiotal skolledare. Kursledarna stäcker på nackarna och lyssnar när personerna vid ett bord i taget reser sig för a

tt utföra en hyllning till någon av de andra lärgrupperna. Det är vitsigt och uppsluppet, men faktiskt en uppgift de har fått.

– Fast de får välja själva hur de vill göra, säger kursledaren Lena Karlberg.

En grupp reser sig och ska ta till orda. I samma sekund stämmer sällskapet på andra sidan draperiet upp Idas visa med egen text. ”Vi gör så att gubbarna skrattar, vi gör så att gummorna ler”, sjunger de med kraft.

Rektorerna blir stående vid bordet, väntar på att kunna göra sig hörda. När sången tar slut riktar de några ord till sina kollegor och börjar sen klappa och stampa snabbare och snabbare. Oväntat tar de på andra sidan förhänget efter. Förstärkt stiger ”raketen” med ett smatter.

Applåden efteråt blir lång, de uppskattande utropen många, åt att också Folktandvården i Lindome kom att delta i hyllningen av lärgrupperna.

Rektorsprogrammet

Rektorsprogrammet är en befattningsutbildning på avancerad akademisk nivå som ger 30 poäng. Från och med mars 2010 är den obligatorisk för nyanställda rektorer (gäller inte dem som gått den tidigare statliga rektorsutbildningen).

Rektorsprogrammet är öppet för biträdande rektorer och förskolechefer, men inte obligatoriskt för dem.

Utbildningen ges på sex högskolor: Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet, Mälardalens högskola och Högskolan i Dalarna i samverkan.

Huvudmännen har rätt att välja samordnare.

För närvarande deltar drygt 2600 skolledare i utbildningen. De beräknas behöva avsätta en arbetsdag i veckan under tre år.

En utvärdering från Skolverket visar bland annat att 50 procent av dem upplever tidsbrist. 75 procent är nöjda med utbildningen. När det gäller arbetsgivarens intresse och stöd för att avsätta tid är skolledare i fristående skolor mer nöjda än övriga.

 

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com