Läs senare

De styr vem som gör lärarkarriär

Dyr konsultfirma, skolans ledningsgrupp eller en ensam rektor? Sätten att rekrytera förstelärare skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner och huvudmän. Sundsvall, Nacka och Nordanstig är tre tydliga exempel.

24 aug 2015

Foto: Peter HambergJag skulle aldrig släppa rekryteringen av förstelärare till någon annan. Det är jag som vet vad vi letar efter och det är jag som ger uppdraget som ska leda till ökad måluppfyllelse, säger Andreas Krasser, rektor vid Hellbergsskolan i Sundsvall. Han har i dagsläget fem förstelärare bland de cirka 35 lärarna.

I Sundsvalls kommun fördelades först antalet förstelärare mellan skolområdena och därefter mellan rektorerna. Alla lärare kunde söka, men i den första rekryteringsomgången var det uttalat att Hellbergsskolans förstelärare skulle vara inriktad mot matematik och kunna bidra till skolans tre fokusmål – personalens samarbete, lärstilar samt elevernas trivsel och trygghet.

Första året sökte bara några få personer. I ansökningarna beskrev de vad de ville åstadkomma med försteläraruppdraget. Eftersom de sökande redan jobbade vid skolan blev det Andreas Krasser själv som skrev de rekommendationsbrev han sedan själv skulle välja mellan.

– Jag gör ofta klassrumsbesök och har bra koll på lärarnas styrkor och svagheter, säger han.

Andra omgången sökte betydligt fler. Den gången var beslutet mycket svårare. Hur skulle ett fokusmål viktas mot ett annat? Var en pedagog som kunde främja samarbete mellan lärarna viktigare än den som skapade trivsel och trygghet för eleverna?

– Det var nog det klurigaste beslut jag tagit. Vi var tre personer i ledningen som såg olika styrkor hos olika personer, men till slut var det ändå jag som skulle fatta beslutet.

På Myrsjöskolan i Nacka kommun var rektor Björn Söderkvist över huvud taget inte med i rekryteringsprocessen av förstelärare. Här bedömer först en central urvalsgrupp vid kommunen lärarnas ansökningar, rektorsobservationer och elevenkäter. I nästa steg tar Nacka kommun stöd av Arete meritering, ett företag avknoppat från Skolporten.

– Om jag skulle sitta med min ledningsgrupp och utse förstelärare skulle det bli mycket mer godtyckligt, säger Björn Söderkvist.

Jonatan Lannemar är utbildningsstrateg i Nacka kommun och den som ansvarar för upplägget från kommunens sida.

– För oss är det väldigt viktigt att göra en oberoende bedömning av de sökande. Det handlar om kvalitet och om legitimiteten för förstelärarna, säger han.

Även i Nacka är lärarnas egna ansökningar och rektors lektionsobservationer viktiga underlag när förstelärare utses. Elevutvärderingar utgör en tredje aspekt. Den stora skillnaden jämfört med Sundsvall är den centrala urvalsgrupp som går igenom underlaget och jämför det med andra skolor i kommunen och därefter nästa steg, Aretes meriteringsprogram för förstelärare. Under det sex veckor långa programmet görs ytterligare en elevenkät och oberoende observatörer besöker lektioner. Dessutom får läraren stöd i att skriva en argumenterande text. Allt samlas i en meritmapp som sedan bedöms av Arete meritering. Endast lärare som godkänns och meriteras genom programmet erbjuds anställning som förstelärare i Nacka kommun.

Eftersom rektor Björn Söderkvist själv var engagerad i en av Arete meriterings bedömargrupper för andra skolor i Stockholmsområdet avstod han från att skriva omdömen om sina lärare. I stället besökte hans biträdande rektorer lektioner och fyllde i rektorsenkäten.

Både Björn Söderkvist och Andreas Krasser är väl medvetna om att rekryteringen av förstelärare väcker känslor och besvikelse hos lärare som inte blivit befordrade.

– Den största utmaningen har varit att få de bortvalda att ändå känna sig som vinnare, säger Andreas Krasser.

Han upplever inte missnöjet som särskilt utbrett och det har heller inte utgjort något stort problem i hans skola, något han tror hänger ihop med att han kunnat motivera sina beslut väl och lyft styrkor han sett även hos dem som inte blev utvalda.

Björn Söderkvist är övertygad om att missnöjet skulle vara betydligt större och allvarligare om rektorerna i Nacka kommun själva beslutade om förstelärare.

Foto: Anders G WamePeter Östlund, projektledare på Skolverket, bekräftar att skillnaderna är stora när det gäller hur huvudmän rekryterar och ser på försteläraruppdraget. Vissa ger uppdraget som belöning för tidigare förtjänster och det är otydligt vilka som kan söka eller varför de utvalda får sitt uppdrag. Andra har transparens och tydlig organisation för hur det ska gå till och vad förstelärarna förväntas arbeta med.

– Skolverket ska inte bedöma olika rekryteringssätt, det är kommunens och fristående skolans ansvar. Men vi har sett att öppenhet och struktur i rekryteringsprocessen ger mindre knorr och avund i skolorna, säger han.

Att anlita en extern aktör för att bedöma de sökande är en lösning för att få transparens och likvärdighet i bedömningen. Samtidigt kostar det pengar. Nacka kommun betalade drygt 9 000 kronor per lärare för meriteringsprogrammet.

För en liten kommun, som Nordanstig i norra Hälsingland, finns inte det valet. Här satt Bringstaskolans rektor Carina Ersson tillsammans med övriga rektorer och kommunens utbildningschef och bedömde det fåtal ansökningar som kommit in.

– Jag hade uppmuntrat en person att söka och eftersom inga fler sökte vid min skola var det inte så svårt att utse henne, säger hon.

I hela kommunen utsågs bara två förstelärare i första omgången och fem i den andra. Nästa gång det blir aktuellt ser hon gärna att fackförbundens representanter deltar när man utser förstelärare.

I Nacka kommun ska 25 nya förstelärare tillträda det kommande läsåret. Om några hamnar på Myrsjöskolan är i skrivande stund oklart. Inte heller på Hellbergsskolan i Sundsvall vet man hur det kommer att bli i höst. Men formerna för förstelärarnas villkor blir sannolikt samma som tidigare. I Nacka kommun är förordnandena tidsbegränsade, medan Sundsvalls kommun använder tillsvidareanställningar.

– Initialt ville vi vara säkra på reformens framtid, men nu vill vi mer följa utvecklingen och förstelärarnas roll och uppdrag, säger Jonatan Lannemar.

Enligt Skolverkets statistik var endast tio procent av förstelärartjänsterna permanenta i första omgången. Andra året hade andelen stigit till en tredjedel. Anledningen till de tidsbegränsade tjänsterna var dels att det fanns en oro för reformens fortsatta existens, dels att man ville att förstelärarna skulle utveckla ett särskilt ämne eller område. Behovet kunde förändras över tid och då behövdes flexibiltet.

Peter Östlund menar att en vanlig uppfattning är att förstelärare ska ägna sig åt olika skolutvecklingsuppdrag och vara stöd för kollegor i deras undervisning, men så behöver det inte vara. Det finns exempel på kommuner som låter förstelärarna undervisa mer än andra lärare, eftersom de är särskilt skickliga på det. Det är något som både Björn Söderkvist och Andreas Krasser tycker är viktigt.

– Jag kan inte plocka bort tid från undervisningen för att ge förstelärarna mer tid att driva utvecklingsprojekt. Men det kan ibland bli svårt för dem att få tiden att räcka till, säger Björn Söderkvist.

För Andreas Krasser är det en rättvise- och arbetsmiljöfråga i skolan. Förstelärarna är de sista på hans skola som får åka på nätverksträffar eller ha sidouppdrag. Det skulle alienera dem från övrig personal, tycker han. Inte nog med att förstelärarna har högre lön, ytterligare uppdrag skulle ta bort dem från skolan och lämna kvar en större arbetsbörda till de kollegor som är kvar.

– De bästa lärarna ska vara mest med eleverna, det är viktigast av allt.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com