Ingår i temat
Schhh?
Läs senare

Det här har du att rätta dig efter

Schhh?Experten reder ut begreppen. ”Inom skolan och förskolan finns det väldigt stora brister i kunskapen kring offentlighetsprincipen. Det märker jag när jag är ute och föreläser för de anställda.”

Det här har du att rätta dig efter
Illustration: Thomas Fröhling

Han konstaterar att rektorer och förskolechefer är extremt pressade från olika håll – tillsynsmyndigheter, politiker, högre chefer och föräldrar – och att många tycker det är svårt både att veta vad som är rätt och att våga agera.

– Jag tror att de skulle må bra av att använda offentlighetsprincipen mer för att påtala missförhållanden och försämringar i stort inom förskolan och skolan. Jag brukar rekommendera rektorer att bygga upp en kontakt med en ­journalist, som de kan vända sig till för att berätta när saker händer som behöver komma fram i ljuset. Det är bara att begära meddelarskydd.

Staffan Olsson.

Med Staffan Olssons hjälp reder Chef & Ledarskap ut vad som gäller.

Offentlighetsprincipen

Den svenska offentlighetsprincipen ger stor insynsrätt i kommunernas, statens och landstingens angelägenheter. Huvudskälet är att den verksamhet som bedrivs inom stat, kommun och landsting ska vara öppen för insyn.

Offentlighetsprincipen vilar på fyra ben: tryckfriheten, allmänna handlingars offentlighet, yttrandefriheten, och meddelarfriheten. Den styrs av olika lagar som exempelvis regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen och skollagen. De två första är grundlagar.

Allmän handling

En allmän handling finns hos stat, landsting eller kommun. Den kan innehålla både offentliga och hemliga uppgifter, till exempel i ett ärende där stödbeslutet är offentligt, men inte utredningen bakom beslutet.

En allmän handling ska ha kommit in till en skolmyndighet eller upprättats där. Handlingen ska vara förvarad vid myndigheten, till exempel skolan eller förskolan.

I en friskola finns inget som kallas allmänna handlingar eftersom en friskola inte tillhör det allmänna. Friskolor har ingen skyldighet att lämna ut handlingar till journalister eller allmänhet. De har inte heller skyldighet att registrera hemliga handlingar utan de ska förvaras så att ingen obehörig får tillgång till dem.

Illustration: Thomas Fröhling

Allmänna handlingars offentlighet

Exempel på allmänna offentliga handlingar i den kommunala/statliga skolan är anställningshandlingar, betyg, skolkatalog, elevs skolprestationer, elevers frånvaro/närvaro, lärares schema, lönelistor som är justerade, disciplinära beslut och utredningar angående personal, disciplinära beslut angående elever, diariet, utdrag ur belastningsregistret för de anställda.

Följande allmänna handlingar kan behöva sekretessprövas innan de lämnas ut eftersom de kan vara hemliga: Individuell utvecklingsplan, IUP (oftast offentlig), åtgärdsprogram, ÅP (själva programmet är offentligt men utredningen är hemlig), beslut i elevstödsärende (offentligt men dokumentation inför beslutet sekretessprövas), personals och elevers hemadresser och hemtelefonnummer (kan i vissa fall skyddas, exempelvis vid skyddad identitet), rektors post, e-post och sms-meddelanden (beroende på innehållet), ärende om tillrättaförande och avskiljande (dokumentation som lett till beslutet sekretessprövas), elevers prov via Skolverket (offentliga med undantag för vissa nationella prov).

Vissa handlingar är tydligt hemliga, som exempelvis anmälningar till polis och socialnämnd.

Vissa undantag från offentlighet som angetts ovan kan gälla handlingarna som till exempel förvaras hos skolsköterskan eller som gäller elever/anhöriga/personal med skyddade uppgifter.

Utlämnande av allmän handling

Vem som helst kan begära ut allmänna handlingar. Förfrågan ska behandlas skyndsamt. De allmänna handlingarna kan begäras ut som kopia, muntligt eller läsas på plats.

Friskolor har ingen skyldighet att lämna ut handlingar som berör deras verksamhet, men det finns heller inget i lagarna som hindrar dem från att göra det. Beslutet fattas av styrelse/ledning.

Besvärshänvisning

Om allmänna handlingar inte lämnas ut är skolan eller förskolan skyldig att ge en skriftlig besvärshänvisning. I den ska det stå hur den som vill se handlingen kan få avslagsbeslutet prövat. Det ska framgå till vilken myndighet beslutet kan överklagas, inom vilken tid man måste klaga och vad som måste ingå i överklagandet för att det ska prövas. Överklagandet sänds till den skolmyndighet som gett avslag.

Illustration: Thomas Fröhling

Sekretess

Sekretessen i allmän handling vid en skolmyndighet gäller i 70 år.

Sekretessen i förskola gäller enskildas personliga förhållanden, såvida dessa inte kan röjas utan att den enskilde eller närstående lider men.

I förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskolan, gymnasieskola och gymnasiesärskola gäller sekretess om en uppgift berör enskilds personliga förhållande vad gäller psykologisk, psykosocial eller specialpedagogiska insatser inom elevhälsa.

Sekretessen gäller också uppgifter i skolans särskilda elevstödjande verksamhet och uppgifter som rör tillrättaförande av en elev eller skiljande av elev från vidare studier. Men sekretessen gäller endast om uppgiften antas orsaka att den enskilde eller någon närstående lider men om den röjs.

Tystnadsplikt

Tystnadsplikt gäller hela livet för uppgifter som är hemliga. Journalister har också tystnadsplikt om den som berättar något begär meddelarskydd.

I fristående förskole- och skolverksamheter regleras tystnadsplikten av skollagen. Bestämmelserna ska tolkas likformigt med de regler som gäller vid en skolmyndighet

För all fristående förskole- och skolverksamhet regleras tystnadsplikten i skollagen, med undantag från skolsköterska/skolläkare, vars tystnadsplikt finns i patientsäkerhetslagen.

Efterforskningsförbud

En chef, exempelvis på en skola, får inte efterforska vem som lämnat uppgifter till massmedier med stöd av meddelarfriheten. Det är förbjudet att utsätta den som utnyttjat sin meddelarfrihet för repressalier. Den som gör det kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Förbudet att efterforska gäller från den 1 juli 2017 även i fristående förskolor och skolor.

Samtycke

Genom samtycke kan en person helt eller delvis häva sekretess om sig själv. När det handlar om ett barn är en enda vårdnadshavares samtycke ofta tillräckligt i vardagliga frågor. Om två vårdnadshavare har olika uppfattning i viktiga frågor kring samtycke bör inte uppgiften lämnas ut. Fram till cirka tolv års mognadsålder bestämmer vårdnadshavaren ensam över sitt barn. Därefter kan både barnets och vårdnadshavarens samtycke behövas och ibland kan barnets eget samtycke vara tillräckligt i frågor som hen själv förstår och kan ta visst eget ansvar för. Samtycket behöver inte vara skriftligt men bör dokumenteras som en minnesanteckning av den som är skyldig att dokumentera i ett ärende eller föra journal. Det ska framgå vilken myndighet, verksamhet eller privatperson man får kontakta och vad man får säga. Det är viktigt att noga klargöra förutsättningarna då ett samtycke efterfrågas.

Ett samtycke bör vara tydligt specificerat och generella skrivningar som ger skolan eller förskolan ”rätt att kontakta annan myndighet i angelägenheter som gäller mitt barn” bör undvikas. En skriftlig fullmakt behöver inte vara bevittnad.

Läs lagarna:

Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Offentlighets- och sekretesslagen och Skollagen finns i sin helhet på riksdagen.se.

En elev har rätt att själv föra sin talan från 16 års ålder och i vissa fall ännu tidigare, till exempel vid ansökan till gymnasiet. Både en elev och dess vårdnadshavare har då rätt att överklaga ett beslut var för sig även om de har motstridiga uppfattningar.

Yttrandefrihet

På kommunala, landstingsdrivna och statliga förskolor och skolor har personal, elever och barn rätt att yttra sig. En offentligt anställd tjänsteman kan exempelvis skriva en kritisk insändare och kräva att ett beslut rivs upp. Eller avslöja missförhållanden för de uppgifter som inte omfattas av tystnadsplikt. Däremot får inte en arbetsplats vara en arena för propaganda. Protestlistor får inte sättas upp hur som helst i arbetsgivarens lokaler. Inget hindrar att den anställda uttrycker sin personliga uppfattning ifall elever, föräldrar eller journalister frågar.

Det finns lagar som begränsar yttrandefriheten: Brott mot tystnadsplikten är en inskränkning i yttrandefriheten; förolämpning, förtal, hets mot folkgrupp och olaga hot är några andra.

Vid en fristående skola eller förskola får man med nuvarande lagstiftning inskränka personalens rätt att uttala sig. Lojalitetsplikt gäller.

Lojalitetsplikt

För anställda vid en kommunal eller statlig skola går yttrandefriheten före lojalitetsplikten och det går inte att avtala bort vid anställning.

Privata arbetsgivare får däremot inskränka personalens yttrandefrihet via klausuler i ett anställningsavtal.

Meddelarfrihet

Anställda kan lämna uppgifter till medierna för publicering. På skolområdet handlar det om alla offentliga uppgifter, som nedskärningar i budgeten och brister hos chefer och politiker. När det gäller sekretesskyddat material kan anställda vid en skolmyndighet läcka uppgifter till media om disciplinärenden eller om en elev stängs av från vidare studier. Man får i de fallen inte lämna ut den faktiska handlingen eller en kopia men det går bra att läsa högt ur den.

I förskolan får inga uppgifter lämnas ut där det råder tystnadsplikt såvida man inte fått samtycke av vårdnadshavaren.

Meddelarskydd

Rektor, lärare, fritidspedagog eller andra anställda som kontaktar en journalist skyddas av meddelarskydd om de begär det. Då får personens namn och identitet inte avslöjas.

Meddelarskyddet för fristående skolor omfattar inte vd, vice vd, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Till skillnad från kommunala skolor får inte några sekretessbelagda uppgifter alls röjas.

Tryckfrihet

Varje svensk medborgare har rätt att ge ut skrifter utan att hindras. Endast inför domstol kan innehållet i skriften ifrågasättas.

Det är förbjudet för en rektor att på förhand granska elevtidningar och försöka förhindra att de ges ut. Däremot kan rektorn av ordningsskäl förbjuda att den tryckta skriften sprids på skolan. De bestämmelser som används vid förbudet måste vara generella och inte innebära att bara vissa skrifter censureras.

Skolan behöver inte finansiera en utgivning eller hjälpa till med utrustning för tryckning av en skoltidning som är rasistisk, pornografisk eller på annat sätt bryter mot skolans värdegrund.

Om rektorn står som ansvarig utgivare, är det rektorns uppgift att bedöma innehållet. Om däremot elevråd eller andra elever bär ansvaret för tryckning och utgivning kan inte rektorn gripa in för att förhindra att katalogen sprids utanför skolan.

Lagar:

  • Bestämmelser om allmänna handlingar och om allmänna handlingars offentlighet finns TF kapitel 2 men gäller inte för fristående förskola och skola.
  • I offentlighets- och sekretesslagen (OSL) anges vilka uppgifter som skyddas vid skolmyndigheter och då insynsrätten i vissa fall behöver inskränkas.
  • Sekretessen i OSL 23:1 gäller förskolan och annan verksamhet som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola.
  • Sekretessen i OSL 23:2 gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.
  • OSL 23:3 gäller sekretess i fritidshem (och annan alternativ verksamhet till fritidshem).
  • I fristående förskole- och skolverksamheter regleras tystnadsplikten i 29 kapitlet, 14 paragrafen av Skollagen och inte i OSL.
  • Tystnadsplikten för journalister finns reglerad i Tryckfrihetsförordningen TF 3:3.
  • Efterforskningsförbud regleras i tryckfrihetsförordningen 3 kapitlet 4 paragrafen och yttrandefrihetsgrundlagen 2 kapitlet 4 paragrafen.
  • En person kan genom samtycke helt eller delvis häva sekretessen som ska skydda hen (OSL 12:2).
  • I skollagens 29 kapitel 12 paragrafen ges en elev rätt att själv föra sin talan från 16-års ålder och kan överklaga beslut självständigt.
  • Yttrandefriheten är grundlagsskyddad i Regeringsformen RF 2:1.
  • Meddelarfriheten är grundlagsskyddad i bl.a. Tryckfrihetsförordningen (TF).
  • Genom meddelarfriheten kan en anställd inom kommun/stat/landsting trots sekretess tipsa medier i två fall. Det ena är i ett disciplinärende, vilket kallas tillrättaförande av elev på lagspråk, och det andra är när man tänker skilja en elev från vidare studier. Det står i OSL 28:8.
  • Om en person begär meddelarskydd regleras journalistens tystnadsplikt enligt Tryckfrihetsförordningen TF 3:3.
  • Lag om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter hittar man i SFS 2017:151.
  • Varje svensk medborgare har rätt att utan hinder ge ut skrifter. Det framgår av Tryckfrihetsförordningen TF 1:1.

Alla artiklar i temat Schhh? (7)

ur Lärarförbundets Magasin