Läs senare

Distribuerat ledarskap ny trend i bokfloden

LitteraturUndervisningen utvecklas om skolledare och pedagoger samarbetar och tar gemensamt ansvar för lärandet. Det skriver två forskare i var sin bok.

Peter Fowelin är lärare, organisationskonsult och skribent med inriktning på ledarskapsfrågor.

Att skolledaren är utbildningssystemets potentiella hjälte är väl känt – med en bra skolledare kan allt lösas. Hur detta undergörande ledarskap ska se ut är långtifrån tydligt, bara att det förväntas. Samtidigt finns också en insikt om att ingen egentlig utveckling sker om inte pedagogerna själva tar sig an vardagens utmaningar med engagemang och ansvar. Hur får vi ihop denna paradox mellan å ena sidan tydlighet och driv från skolledarens sida och å andra sidan initiativkraft från pedagogernas? Hur får vi dessa båda krafter att dra åt samma håll?

Ett av de svar som getts av skolforskare är att skolor bör satsa på ett så kallat distribuerat ledarskap. Nyligen kom två böcker ut på svenska om denna typ av ledarskap i skolans värld, båda författade av forskare. Alma Harris är en internationellt känd skolforskare och i boken Distribuerat ledarskap betonar hon att detta ledarskap inte handlar om en form av delegering eller för den delen ett allmänt samarbete. Hon skriver att distribuerat ledarskap bäst ska förstås som ”en ledarskapspraktik som inkluderar ledare, medarbetare och deras gemensamma situation och som införlivar flera olika grupper av individers aktiviteter”.

När distribuerat ledarskap tillämpas innefattar det både formella och informella ledare, och Harris betonar att utan aktivt stöd från skolans formella ledare är det osannolikt att det distribuerade ledarskapet fungerar. Samtidigt innebär det också att den formella ledaren ”släpper en aning auktoritet och makt för att kunna förhandla fram, underlätta och stödja andras ledarskap”. Det förutsätter i sin tur trygghet, tillit, mod och hårt arbete från ledarens sida. Men belöningen kan vara stor, menar Harris: ”Där det distribuerade ledarskapet är målmedvetet, planerat och inriktat snarare än slumpmässigt, odisciplinerat eller kaotiskt kan skillnaden i resultat vara ganska dramatisk.”

Alma Harris

Distribuerat ledarskap – perspektiv, förutsättningar och möjligheter

Studentlitteratur (2018)

 

Mette Liljenberg

Distribuerat ­ledarskap och förbättringsarbete – lärares och ­skolledares praktik

Studentlitteratur (2018)

Harris pekar på egen och andras forskning som undersökt relationen mellan en skolas ledarskap och dess skolresultat. Hon skriver att forskningen pekar mot ”att distribuerat ledarskap är en viktig komponent inom och bidragande faktor till förbättrade resultat”. Enligt en av de studier hon refererar har högpresterande skolor höga inflytandenivåer på alla nivåer i organisationen, med andra ord ett distribuerat ledarskap, medan personalen i lågpresterande skolor i lägre grad är delaktiga i ledarskapet. Men forskningen om hur distribuerat ledarskap påverkar skol- och elevresultat är ändå så pass begränsad att Harris nöjer sig med att beteckna forskningsresultaten som ”upplyftande”. Samtidigt konstaterar hon att de är tillräckligt tydliga för att ett antal länder nu ska inkludera distribuerat ledarskap som en del i sina satsningar på skolförbättring, till exempel England, Wales, Australien och Malaysia.

Hur det distribuerade ledarskapet i praktiken kan organiseras i en svensk kontext ger inte Harris bok svar på, men den svenska pedagogikforskaren Mette Liljenberg har i sin forskning undersökt just det. I Distribuerat ledarskap och förbättringsarbete skildras hur tre skolor på olika sätt har spridit sitt ledarskap, till exempel i fråga om pedagogiskt ledarskap, lärares ledningsuppdrag och arbetslagens funktion. Skolorna studerades inom ramen för Liljenbergs avhandlingsarbete och hon visar hur ledarskapet organiserats på skolorna, liksom fallgropar och framgångsfaktorer bakom de vägval som skolledarna gjort.

En styrka med Liljenbergs perspektiv är att det är brett. Hon har fokus på såväl ledare och medarbetare som strukturella aspekter och normer och värderingar som skapar förutsättningar för att skapa kvalitet i det distribuerade ledarskapet. Även Liljenberg pekar på forskningen kring distribuerat ledarskap och dess betydelse för att stärka skolors kapacitet för förbättring.

Samarbete, lärande, ansvarstagande, meningsskapande och tillit är några ledord för att lyckas skapa ett väl fungerande distribuerat ledarskap. De tre skolorna i Liljenbergs studie skilde sig åt i dessa avseenden och hennes presentation av dem illustrerar tydligt deras olika mognadsgrad när det gäller gemensamt ansvarstagande och lärande. Hon kunde bland annat se att den skola som hunnit längst jobbade utmanande snarare än bekräftande, kollektivt snarare än individualistiskt, lärandeorienterat snarare än problemorienterat, med attityder som främjade gemensamma mål snarare än enbart ämnesmål och med fokus både på drifts- och utvecklingsfrågor snarare än med fokus på enbart den dagliga driften.

Liljenberg påpekar att den samarbetande kultur som forskare och andra inser fördelarna med har särskilt svårt att få fäste i de skolor där behovet av förbättring är som störst. I dessa skolor har skolledarna ofta en tilltro till att medarbetarna ska dra åt samma håll trots att det saknas gemensamma mål och visioner, skriver hon. De tenderar också att förlita sig på att införda strukturer och rutiner fungerar som det är tänkt – och sedan uppstår en frustration när så inte sker. Det här bottnar ofta, menar hon, i en okunskap hos skolledarna om den egna skolans verkliga behov och vad som under ytan förhindrar förändring, och stundom också i en naiv tro på ”den rätta lösningen”.

Liljenbergs bok bidrar inte med kunskap om den egna kontexten – den kan man bara skaffa sig själv. Men till hjälp presenterar hon ett schema för kartläggning av den egna skolan med kategorierna ”En skola med lång väg framför sig”, ”En skola på väg” och ”En skola väl där”, och kännetecken för dessa typskolor som kan tas som utgångspunkt för att göra en lägesbedömning av den egna skolan. Sammantaget bidrar Liljenberg i sin bok med forskningsbaserade och praktiskt tillämpbara kunskaper om hur distribuerat ledarskap kan organiseras och bidra till organisatorisk framgång på en skola. Hatten av för det!

ur Lärarförbundets Magasin