Ingår i temat
Rektor i kläm
Läs senare

Ett ben i varje båt

Rektor i klämKan man tjäna två herrar samtidigt? Det är vad en rektor måste göra. Som kommunal tjänsteman med staten som uppdragsgivare har man ett ben i varje båt – och det är långt ifrån alltid de ligger jämsides. Hur får man ihop det statliga målet med kommunala resurser? Chef & Ledarskap tar ett grepp om rektorn som sitter i kläm.

09 okt 2019
Illustration: Arad Golan Coll

Luleå, mars 2019

Kommunen har beslutat att spara 106 miljoner på skolan fram till 2022. Nu presenteras den konkreta effekten: Sju skolor och förskolor ska stängas. Skolchefen Maarit Enbuske förklarar beslutet med att de har valt att spara på lokaler och skolmatsalar hellre än personal. Resultatet blir att Maarit Enbuske hotas av medborgarna. Hon kallas ”IQ-befriad”, ”inkompetent”, ”äcklig förrädare” som bör få sparken.

– Det är många mejl som har kommit på en gång och en del av dem gränsar till hat och hot, men är i de flesta fall åtminstone en kränkande behandling. Jag blir ledsen såklart, men jag försöker skilja på mitt yrkes-jag och mitt privata liv för att orka med det, säger skolchefen Maarit Enbuske till SVT Norrbotten.

Hon säger också att hon blivit förföljd av en anonym person som skickat ljudfiler där han krävt att hon självmant säger upp sig annars ska han se till att hon ”avsätts”.

Hässleholm, april 2019

Kommunpolitikerna lägger ett sparpaket på 73 miljoner på skolan. Skolchefen Eva Andersson protesterar och säger att max 49 miljoner går att spara om man ska kunna utföra uppdraget enligt statens utbildningskrav.

Den som beställer verksamheten är inte den som betalar. Den som betalar har ingen makt över omfattningen av verksamheten.

– På en direkt fråga om jag inom 14 dagar skulle kunna presentera en budget i balans för 2019 så sa jag att det kunde jag inte, säger hon, till Aftonbladet.

Den efter fick hon sparken och på fredagen gjorde hon sin sista arbetsdag. Fallet har upprört många, bland andra före detta skolminister Gustav Fridolin.

Två bilder av dilemmat i svensk skola som sätter rektorsrollen i kläm mellan stat och kommun. Den som beställer verksamheten är inte den som betalar. Den som betalar har ingen makt över omfattningen av verksamheten. Som rektor har du ingen påverkan på målet, det är fastlagt av staten, som inte tar hänsyn till dina resurser. Du har endast liten påverkan på resurserna, som fördelas av politiker med många nödvändiga hänsyn att ta. Rektor har bara att få det hela att gå ihop. Och hur man än vänder sig har man ändan bak, som det heter i ordspråket.

När skolan kommunaliserades i början på 90-talet infördes befattningen skolchef i den kommunala förvaltningen. Sedan kom friskolereformen och skolchefsrollen flöt allt mer in i en allmän förvaltningsroll för huvudmannens skol- och utbildningsverksamhet.

Men 1 juli förra året, 2018, skrevs befattningen skolchef in i skollagen. Det innebär ett krav på att huvudmannen har en tjänsteman med uttalat ansvar för att skolverksamheten följer statens styrdokument. Ett tydligt uppdrag att värna det statliga utbildningsuppdraget, det uppdrag rektorerna på varje skola brottats med på egen hand, placerades alltså i huvudmannens förvaltning.

Det skulle ge rektorerna någon hos huvudmannen att dryfta sin situation med, ge dem lite råg i ryggen och stärka förankringen av skoluppdraget i den kommunala förvaltningen.

– Vi har inte sett så mycket resultat av det än, men skolchefen spelar en jätteviktig roll, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Skolledarna på Lärarförbundet.

– För rektorerna blir det jätteviktigt att ha en chef som också har det statliga uppdraget. Som kan vara lite grindvakt, säger hon och syftar på att skolchefen kan ifrågasätta och hålla undan den ökande kommunala arbetsbördan, men också samverka i organisationsutveckling.

Hon ser hur rektorsrollen allt sedan kommunaliseringen på 90-talet vuxit till två parallella jobb i en och samma tjänst: det statliga uppdraget att leda själva skolverksamheten som rektor alltid haft, och ett jobb som kommuntjänsteman för att administrera skolan.

– Kommunalt administrations- och rutinarbete slukar allt mer tid. Det kan handla om skolmat, skolbussar, snöskottning, ekonomi, elev- och föräldrasamtal, anställningar. Du har 4–5 timmars mötestid i veckan som är påkallat av huvudmannen.

– Inte gör det saken bättre att de kommunala arbetsuppgifterna ofta är av en akut art och därmed det som prioriteras i stunden.

– Du har förväntningar från medarbetarna på att du ska utveckla skolan tillsammans med dem. När man inte hinner med det arbetet blir det tokigt i tillitsskedet. Rektor hamnar ofta i en lojalitetskonflikt med det statliga uppdraget, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Som chef är det inte ovanligt att en rektor har 45 medarbetare.  Det blir många utvecklings- och lönesamtal att hinna med.

– Det kan vara trickigt att se vad alla medarbetare gör om man inte har tid att vara ute i verksamheten. Där blir det också en tillitskonflikt, säger hon.

Den naturliga lösningen är förstås att anställa fler som får dela bördorna och delegera. För rektor råder ändå över sin organisation. Men allt kan inte delegeras. Och frågan om du har mandat att till exempel inrätta biträdande rektorstjänster är inte helt klar. Har du, eller får du, det kommer an på frågan huruvida du har råd.

– Även om det står i skollagen att rektor äger sin egen organisation snålar många med egen administration och väljer hellre personal som jobbar med eleverna, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Det senaste året har nedskärningar i skolan blivit en allt hetare debatt. Inte minst visar de två exempelen i inledningen det. Tittar man på statistiken från Skolverket visar det sig dock att skolverksamhet har fått mer pengar varje år mellan 2013 och 2017, både totalt sett och per elev (se tabellen).

Samma slutsats kommer man till om man ”skär korven på andra hållet” och tittar på hur kommunerna fördelar sina pengar. Grund-, gymnasie- och förskolan är tydligt den verksamhet som får mest pengar, delar man upp de tre är det endast äldreomsorgen som får mer. Enligt officiell statistik från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting har grundskolan också fått högre tilldelning än många andra verksamheter mellan 2017 och 2018.

Den kommunala budgeten lägger sig som en våt filt över det nationella rektorsuppdraget. Den kommunala budgeten blir i praktiken överordnad statlig lag – det blir lite märkligt.

– Ändå upplever många rektorer att det är svårt att få ihop det. Att man får pengar för särskilt stöd till elever är långt ifrån självklart. I och med det fria skolvalet är verksamheten betydligt svårare att planera än tidigare, eftersom du i praktiken inte vet hur många elever du har förrän skolan börjar i augusti. Kraven på undervisningen ökar, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

– De förutsättningarna finns inte. Rektor får bli trollkarl när det läggs på allt mer inom den befintliga ramen. Den kommunala budgeten lägger sig som en våt filt över det nationella rektorsuppdraget. Den kommunala budgeten blir i praktiken överordnad statlig lag – det blir lite märkligt, säger hon.

Så ska det inte vara slår jurister fast. Ingela Feher, är jurist och har startat Skoljuristerna, som ger råd om just juridiken i skola.

– Juridiskt får man inte tumma på elevens rätt. Alla har rätt att få den hjälp de behöver. Rektor har skyldighet att följa skollagen, säger hon.

Skolinspektionen är statens långa arm för att se att både skolor och huvudmän sköter sin uppgift: att ge alla elever en trygg skolmiljö och se till att de når målen. De granskar skolorna men vänder sig alltid till skolhuvudmannen:

– Det är huvudmannens uppgift att se till att skolan har de resurser som krävs för att uppfylla lagen, säger Helena Olivestam Torold, undervisningsråd på Skolinspektionen.

– Bristande ekonomi är ibland, men långt ifrån alltid, det skolledare uppger som orsak att de får anmärkningar på. Huvudmän kan dock tillföra andra resurser än reda pengar som kan vara minst lika mycket värt, kanske mer, säger Helena Olivestam Torold och erinrar sig ett projekt i Jönköping för ett par år sedan där rektorerna fick hjälp av kommunens ekonomer med att organisera för att få bästa effekt av sin budget.

– För juridiskt ligger det yttersta ansvaret för att få ihop en laglig skola med en kommunalbudget fortfarande på rektor, hävdar Ingela Feher, det kommer man inte runt.

Elever har rätt till likvärdig utbildning utifrån sina förutsättningar och behov och det är rektors uppgift att se och fördela resurserna utifrån det. Så vad ska en stackars rektor göra?

– Använda sin chef, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman: Rektor ska se sig själv som anställd och ställa krav på sin egen chef.

Helena Olivestam Torold på Skolinspektionen ger rektorer rådet att göra sitt systematiska kvalitetsarbete och visa sin måluppfyllelse: När man inte når målen måste man visa det och ta en diskussion med huvudmannen.

Vilket var precis vad skolchefen Eva Andersson i Hässleholm gjorde – och fick sparken.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com