Chef & Ledarskap https://chefochledarskap.se Lärarförbundets tidning för skolledare Mon, 15 Oct 2018 12:10:15 +0000 sv-SE hourly 1 Förändra skolkulturen https://chefochledarskap.se/tema/forandra-skolkulturen/ https://chefochledarskap.se/tema/forandra-skolkulturen/#respond Fri, 05 Oct 2018 05:07:37 +0000 https://chefochledarskap.se/?post_type=tema&p=109053 https://chefochledarskap.se/tema/forandra-skolkulturen/feed/ 0 8 av 10 skolledare har egna ombud https://chefochledarskap.se/8-av-10-skolledare-har-egna-ombud/ https://chefochledarskap.se/8-av-10-skolledare-har-egna-ombud/#respond Fri, 05 Oct 2018 05:05:17 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108963
Intresset för skolledargruppen är stort Karlskoga, berättar biträdande rektorn och fackliga ombudet Anna Lindgren. Foto: Per Knutsson

Karlskoga är ingen stor avdelning inom Lärarförbundet men den är välförsedd när det gäller skolledarombud. Två är redan på plats och en tredje är på gång. En förklaring är att avdelningen har många engagerade skolledarmedlemmar att ­rekrytera ifrån, enligt Anna Lindgren som är biträdande rektor och skolledarombud.
– Vi har ett bra gäng här. Det kommer många på våra träffar i skolledargruppen och det finns ett stort intresse för att driva våra frågor.

När medlemmarna ser att de kan påverka i frågor som ligger skolledare varmt om hjärtat blir steget till ombudsrollen kortare, tror Anna Lindgren.
– Vi har till exempel en medlem som har suttit som representant för förbundet när kommunen har rekryterat nya verksamhetschefer. Han ska nu gå ombudsutbildningen.

Vid skolledarmötet för fyra år sedan satte Lärarförbundet skolledare upp som mål att ”skolledare företräds av och representeras av skolledare”. I det ligger att det ska finnas minst ett skolledarombud med status som facklig förtroendeman i varje avdelning. Dit är det fortfarande långt, visar statistik från förbundet. Omkring 40 procent av avdelningarna saknar skolledarombud.

Jag kan inte prioritera det när jag har så ­mycket annat på jobbet och privat.

Men det är främst i små avdelningar som ombuden saknas. Därför ser det ljusare ut om man räknar på hur stor andel av samtliga skolledarmedlemmar som har minst ett ombud i sin egen avdelning. Det är så mycket som 80 procent. Och det är en bra siffra, tycker Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för ­Lärarförbundet skolledare.
– Vi har arbetat systematiskt och fördubblat antalet ombud sedan förra perioden.

Vad vill du göra för att nå full täckning i hela landet?
– Bland annat bygga skol­ledarnätverk i alla regioner så att det blir mindre ensamt i avdelningar där det bara finns en eller två skolledare. Vi har bara inte hunnit så långt än.

Vad är det största hindret för skolledare som vill engagera sig?
– Tiden. Skolledarombuden behöver få status som fackliga förtroendemän och ta del av den fackliga tid som arbetsgivarna betalar för.

Säffle är en av flera mindre avdelningar som saknar skolledarombud. Grundskolerektorn Anders Eldh har blivit till­frågad men avböjt.
– Jag har inte känt att jag kan prioritera det när jag har så mycket annat på agendan på jobbet och privat. Sedan finns det ju ombud i avdelningen, även om de inte är skolledare.

Men kan någon som inte är skol­ledare representera skolledare?
– Nej, egentligen inte. Våra ombud har god vilja att arbeta även för skolledares frågor men det är fullt naturligt att de representerar lärare i första hand.

Om du skulle få betald facklig tid för ombudsuppdraget – skulle det förändra något?
– Nej, mina arbetsuppgifter finns kvar ändå.

]]>
https://chefochledarskap.se/8-av-10-skolledare-har-egna-ombud/feed/ 0
Hur många chanser ska en lärare få? https://chefochledarskap.se/doms-ut-av-rektorerna-erbjuds-anda-nya-jobb/ https://chefochledarskap.se/doms-ut-av-rektorerna-erbjuds-anda-nya-jobb/#respond Fri, 05 Oct 2018 05:04:56 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109009 Läraren som vi ska följa i den här artikeln tog examen i början på 2010-talet och har sedan dess jobbat på åtminstone sju olika skolor. Hen har inte blivit långvarig på någon av dem. Konflikter med elever, föräldrar och skolledning har lett till att läraren har blivit utköpt, uppsagd eller slutat på egen begäran.

Lärarens första fem rektorer har i efterhand beskrivit hen som olämplig för yrket, vilket framgår av intervjuer som Skolinspektionen har gjort. En av dem är Truls Katzler som var rektor på en grundskola där läraren jobbade.
– Det var rätt uppenbart att den här personen inte var stabil eller mogen nog att ha med elever att göra. Hens största akilleshäl var själva anknytningen till eleverna. Hen hade helt omöjligt att skapa någon vettig relation till dem.

Ändå skrev du ett intyg till Skolverket om att läraren under sin introduktionsperiod hade visat sig lämplig  att bedriva undervisning. Hur går det ihop?
– Grejen var ju den att även om jag inte tyckte att läraren var helt hundra som person hade hen inte uppvisat någonting som jag kunde ta på och säga att på grund av det här ska hen inte vara lärare. Man kan ju också tänka att det är en ung person som är helt nyexaminerad och att det kommer med tiden.

Det var en jäkla rävsax. Jag hade att välja mellan tre helt out­bildade sökande och så denna person som var legitimerad.

Men läraren fick inte förlängd anställning på Truls Katzlers skola och sökte sig i stället vidare till ett jobb i ­Malmö. Där blev problemen mer påtagliga. Läraren blev anmäld till Skolinspektionen för att ha knuffat en elev i ­pulkabacken och i den efterföljande utredningen kom det fram uppgifter om att hen hade kallat elever för ”ruttna blommar och skit”, svurit under lektionerna och bett elever ”hålla käften”. Det fanns också vittnesmål om att hen hade slagit sönder ett plaströr och kastat det mot en elev.

Rektorn Rickard Ohlquist medger att bakgrundskollen brast när läraren anställdes. Bland annat togs inga referenser från lärarens två tidigare skolor.
– Det här hände under de sista skälvande dagarna före sommarsemestern och vi kunde inte få tag på lärarens referenser. Hade läraren jobbat i ­Malmö stad tidigare hade det inte klickat men det kan vara svårt när någon byter kommun.

Rickard Ohlquist säger att skolan satte in en rad åtgärder för att stödja läraren men att det inte blev bättre. Till slut köpte man ut vederbörande från anställningen.

Inte långt senare upprepade sig historien när läraren sökte jobb i en ny kommun hos en annan rektor i desperat behov av personal. Per Ola Olsson beskriver sitt beslut att anställa läraren som en kalkylerad risk.
– Jag hade nyanställt en annan lärare i ämnet precis före sommaren. Men hon hörde av sig i sista minuten och sade att hon hade hittat ett fräckare jobb någon annanstans.

Där stod Per Ola Olsson inför terminsstarten och behövde en snabb lösning på problemet.
– Det var en jäkla rävsax. Jag hade att välja mellan tre helt outbildade sökande och så denna person som var legitimerad.

Du tog inga referenser innan du anställde den här läraren?
– Nej, hen var öppen med att hen hade hamnat i en konflikt på sin tidigare skola och jag kunde nästan räkna ut hur referensen skulle se ut. Och man vet aldrig. En lärare som har fungerat dåligt på en skola kan växa och bli bra i en annan miljö.

Men det blev inte så. Per Ola Olsson sade upp läraren bara ett par månader senare efter klagomål från elever och vårdnadshavare.
– Vi satte in kompetens­höjande åtgärder, vi gav stöd, men den här lärarens grundläggande inställning var att ingen skulle tala om för hen hur hen skulle göra saker och ting, säger Per Ola Olsson.

Flera av rektorerna som Chef & Ledarskap har talat med lyfter samma frågor. Hur kunde läraren över huvud taget få en lärar­examen? Hur klarade hen utbildningens verksamhetsförlagda delar?

Det är ett väldigt stort steg att ta ifrån någon legitimationen. I praktiken är det ett yrkesförbud och det gör att vi ställer mycket höga krav på utredningen.

Chef & Ledarskap har begärt ut dokumentation från högskolan där läraren tog sin examen. Den visar att läraren först blev underkänd och fick avbryta sin långa vfu. Motiveringen finns att läsa i den ansvariga metodiklärarens anteckningar. Där står det att läraren ”Har svårt att ta till sig handledningen under perioden. Hamnar i onödiga konflikter med eleverna” och har ”negativ ledarstil i klassrummet”. Det står också att läraren har ”svårt att vinna elevernas intresse” och ställer frågor för att ”sätta dit elever och inte för att hjälpa”.

Lars Andersson.

Trots de allvarliga anmärkningarna blev läraren godkänd när hen gick om vfu-kursen. Lars Andersson, utbildningschef för den aktuella lärarutbildningen, påpekar att en blivande lärares svagheter inte alltid visar sig under en vfu.

Men i det här fallet uppfattade er metodiklärare att den här personen hade stora problem. Hur kunde hen bli godkänd ändå?
– Jag kan inte kommentera just det här fallet men när den typen av kritik kommer fram så får studenten ytterligare utbildning i hur man kan ta sig an ett klassrum. Sen får man en ny chans och då ska man visa att man har tagit till sig de här sakerna för att bli godkänd.

Hur kommer det sig att ni gjorde en helt annan bedömning av lärarens lämplighet än de rektorer som sedan hade personen anställd på sina skolor?
– Det kan hända saker i en människas liv bara en månad efter att de har gått ut utbildningen. Vi kan bara stå upp för att våra studenter är skickade att klara av jobbet när de tar examen, säger utbildningschefen Lars Andersson.

Lars Dirke.

En lärare som har visat sig grovt oskicklig i sin yrkes­utövning kan få legitimationen återkallad. Och 2017 ansåg Skolinspektionen att man hade samlat på sig tillräckligt mycket material om läraren för att väcka frågan om en återkallelse vid Lärarnas ansvarsnämnd. Men nämnden stannade vid att varna läraren. Det var klarlagt att läraren hade haft ett beteende som var olämpligt och saknat förmåga att agera professionellt, ansåg nämnden. Men för att en lärare ska anses grovt oskicklig krävs att bristerna i yrkesutövningen har fortsatt upprepade gånger efter att huvudmannen har påtalat problemen och dess­utom vidtagit åtgärder för att förbättra situationen. Nämnden tyckte inte att dokumentationen i ärendet styrkte det.

Enligt nämndens ordförande Lars Dirke kokar det ner till en rättssäkerhetsfråga.
– Det är ett väldigt stort steg att ta ifrån någon legitimationen. I praktiken är det ett yrkesförbud och det gör att vi ställer väldigt höga krav på utredningen.

Det betyder inte att nämnden säger att läraren är lämplig eller skicklig, poängterar han.
– Det vi säger är att utredningen som den såg ut då inte var tillräcklig för att ta ifrån läraren legitimationen.

Nämnden tog också upp att rektorerna som uttalade sig kritiskt om läraren inte själva hade gjort någon anmälan till Skolinspektionen för att få hens legitimation återkallad. Ja, varför gjorde de inte det? Rektor Per Ola Olsson är osäker på vilket ansvar han har för att anmäla lärare som inte håller måttet.
– Om det är fråga om våld eller sexuella närmanden mot elever är det uppenbart att en anmälan ska göras. Men i det här fallet handlade det mer om ett generellt olämpligt upp­trädande och då vet jag inte vad som gäller.

En knapp månad efter ansvarsnämndens beslut fick läraren ett nytt jobb på en låg- och mellanstadieskola i en ny kommun. Inte heller den skolan kollade vad lärarens tidigare arbetsgivare hade att säga. Den dåvarande rektorn, Peter Bengtsson, förklarar det med att läraren gjorde ett gott intryck under anställningsintervjun och själv var öppen med att hen hade ett ärende hos ansvarsnämnden. Peter Bengtsson ville ge läraren en chans ”men det gick väl så där”, som han uttrycker det.

Läraren jobbade bara ett läsår på skolan men i personalakten finns en diger lista av incidenter, bland annat vittnesmål från elever och vårdnadshavare om kaosartade lektioner och kränkningar. Några månader in i anställningen fick läraren en skriftlig varning av arbetsgivaren för ”bristande bemötande och förhållningssätt gentemot elever”. Till skillnad från tidigare rektorer anmälde Peter Bengtsson läraren till Skolinspektionen. I samma veva slutade läraren på egen begäran.

Men det tog inte lång tid innan hen gjorde come back. Så sent som denna höst fick hen ett nytt lärarjobb i en ny kommun. Rektorn på den nya skolan tog inte kontakt med Peter Bengtsson innan hon anställde läraren.

Läraren avfärdar rektorernas kritik

Chef & Ledarskap har talat med läraren vars fall beskrivs i artikeln. Läraren tillbakavisar rektorernas påståenden om att hen inte skulle vara lämplig att arbeta som lärare.
– De har bara sett en procent av min verksamhet och kan inte göra den bedömningen. Jag tar inte åt mig över huvud taget. Det är bara skitsnack. Jag vet att jag är bra på att undervisa och att eleverna tycker att det är bra på lektionerna, säger hen.

]]>
https://chefochledarskap.se/doms-ut-av-rektorerna-erbjuds-anda-nya-jobb/feed/ 0
Introduktion gånger två https://chefochledarskap.se/introduktion-ganger-tva/ https://chefochledarskap.se/introduktion-ganger-tva/#respond Fri, 05 Oct 2018 05:02:06 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108996
Förskolechefen Magdalena Göth är glatt förvånad över hur populär introduktionsavdelningen blivit. Foto: Marc Femenia

En grupp mammor med barn, och några utan, har samlats på introduktions­förskolan Rönnholmsgränd 42 i Stockholmsför­orten Vårberg. Det är onsdag förmiddag och på schemat står sfi. Barnskötaren Fadia Naman och sfi-läraren Sara Löfström små­pratar med mammorna.
– Hur är det med din dotter, vad gör hon för nytt nu? frågar Sara Löfström och vänder sig till Valentima Marku.

Alla är väl­komna. Man behöver inte kunna någon svenska utan får ta det stegvis.

Valentima ser frågande ut. Sara Löfström gör ett nytt försök att göra sig förstådd.
– Vilka nya saker lär hon sig just nu?
– Aahh! Pippi, säger Valentima Marku och suckar.

Valentima Marku ställer sig på ett ben, hoppar och flaxar med armarna för att demonstrera dotterns nya favoritsyssla.
– Hela tiden hon är pippi.

Sara Löfström. Foto: Marc Femenia

Introduktionsförskolan i Vårberg öppnade i augusti 2017. Den drivs i kommunal regi och är öppen för alla, oavsett hur bra svenska man kan prata. Skillnaden jämfört med en vanlig öppen förskola är att det finns särskilt stöd och insatser för familjer som är nya i Sverige.
– Jag och personalen tog ett gemensamt beslut att alla är välkomna. Man behöver inte kunna någon svenska från början utan får ta det stegvis. Vi vill att de ska känna sig trygga i sammanhanget för att sedan kunna erövra språket. Sedan har jag sett till att ha personal som talar de vanligaste språken i området, berättar förskolechefen Magdalena Göth.

Tanken att starta en introduktionsförskola väcktes efter att ­kommunen sett att tre av tio barn i området inte går i förskolan. Det gjordes intervjuer i centrum för att få reda på varför. Två spår kom fram. Det första var att mammorna identifierar sig som just mammor. Deras uppgift i livet är att ta hand om barnen. Det andra spåret var att det cirkulerade rykten att om man sätter barnen i förskolan så tar socialtjänsten hand om dem.
– Många vet inte vad svensk förskola handlar om. Det vill vi visa med introduktionsförskolan. Sen vill vi också ta chansen att hjälpa mammorna ut i arbetslivet. Många jobbar inte, de talar inte svenska och är inte en del av det offentliga rummet. Så det blir ett dubbelt uppdrag, säger Magdalena Göth.

I hennes enhet ingår fyra förskolor. Introduktionsförskolan är placerad som en egen avdelning på en av dem. Det är ett medvetet val för att successivt kunna introducera föräldrarna i hur en samling fungerar, hur det är att leka ute på gården eller att måla i ateljén.
– Det gör allt lättare. Man kan säga: ”Du, kom så går vi och testar maten”, säger Magdalena Göth.

Vi jobbar väldigt mycket med det muntliga. Det fungerar för alla.

Innan Magdalena Göth och kollegerna startade introduktions­förskolan funderade de mycket på hur de ville ha det. De besökte andra liknande verksamheter och kom fram till ett antal viktiga punkter. En var att ha sfi-undervisning i lokalerna. Eftersom mammorna är hemma med sina barn är det svårt för dem att komma iväg på sfi-undervisning annars. Därför kommer sfi-läraren Sara Löfström till förskolan två förmiddagar i veckan. Då får barnen antingen vara med eller leka med de andra barnen och pedagogerna.

För Sara Löfström, som är van att jobba i ett klassrum, har det varit allt annat än lätt att få undervisningen att fungera med en grupp där vissa är analfabeter och andra akademiker – och dessutom med en massa små barn i rummet.
– Från början ville jag ha mer uppstyrd undervisning men det fick jag släppa på. Nu jobbar vi väldigt mycket med det muntliga. Det fungerar för alla och är också vad de flesta vill träna på, säger hon.

Stadsdelsmamman Shahla Mirfarooq tittar på när Chrysoula Fydanidou matar sin son Maximos. Foto: Marc Femenia

Utöver SFI-undervisningen har introduktionsförskolan ett digert program. Personalen har tema­träffar och tar med mammorna, för det är nästan bara mammor som kommer, till jobbtorget och medborgarkontoret, eller så kommer deras personal till förskolan. Det gör även en syokonsulent. Två gånger om dagen har de språka­timme då det var tänkt att de skulle prata om det svenska samhället. I praktiken har det blivit så att mammorna får hjälp att göra sina läxor, vilket de själva uttryckt att de ville.
– Det har vi lyssnat på. I den här typen av verksamhet gäller det att vara väldigt prestigelös, menar Magdalena Göth.

Fadia Naman. Foto: Marc Femenia

I sin chefsroll har hon genom introduktionsförskolan ställts inför en hel del nya situationer. Hon har stöttat personal som i förtroende fått höra om de traumatiska upp­levelser både föräldrar och barn varit med om under flykten och funderat över bästa sättet att nå ut till fler i målgruppen. Verksamheten innebär också en hel del samverkan med andra i kommunen.
– Det är inte bara sfi utan även jobbtorget, BVC, syokonsulenten. Innan vi drog i gång hade vi ett eller två möten men så här i efterhand kan jag tänka att det hade under­lättat om vi träffats fler gånger. Men ingen av oss visste riktigt vad det här skulle innebära, konstaterar Magdalena Göth.

Det gällde även förväntningarna på antalet besökare och hur många barn som kunde lotsas in på vanliga förskolan. Målet lades mellan sju och åtta barn. I verkligheten blev siffran den dubbla. 15 av barnen som gick på introduktions­förskolan är nu inskrivna på den ordinarie förskolan. Och antalet besökare översteg alla förväntningar. Efter en trög start har de haft ungefär 150 besök, föräldrar och barn, i veckan.
– Det trodde jag aldrig. Den dag vi hade kick-off med ett stort internationellt fika kom sex personer, berättar Magdalena Göth.

Så vad beror vändningen på? Enligt Magdalena Göth handlar det om marknadsföringen de gjort och att ryktet börjat sprida sig. Det som haft bäst effekt är fysiska möten, snarare än sociala medier och andra digitala kanaler. De har stått i centrum och gått fram till föräldrar med små barn, de har varit på BVC, på biblioteket och på jobb­torget. I det arbetet har de haft god hjälp av stadsdelsmammorna (se faktaruta), som också är en del av introduktionsförskolans arbetslag.
– De har varit otroligt viktiga och bidrar med massor, inte minst språkkunskaper, säger hon.

I början satt vi med en karta och placerade ut nålar på allas länder.

Valentima Markus dotter, som hela tiden leker pippi, är ett av de barn som nu går i förskolan. Men den här dagen har Valentima Marku kommit ensam till introduktionsförskolan. Det är tydligt att gemenskapen varit viktig för henne. När hon kom första gången kunde hon ingen svenska och kände ingen i Vårberg. När det är dags för sångsamling tar hon plats i ringen tillsammans med de andra mammorna och barnen. Barnskötaren Fadia Naman tar ton. ”Klappi, klappi ringen här, vem är det som sitter där?”

Efteråt säger Fadia Naman att personalens bemötande är viktigt.
– Här ska alla vara välkomna och känna sig trygga. I början när vi hade svårt att förstå varand­ra satt vi med en karta och placerade ut nålar på allas länder. Vi lär känna varandra och blir som en familj.

Introduktionsförskolor

Introduktionsförskolor finns i socioekonomiskt utsatta området på ­flera platser i landet, till exempel Stockholm, Malmö, Helsingborg och Motala. Vissa erbjuder sfi-undervisning, andra inte. Målet är ge stöd till föräldrarna och att barnen ska börja i förskolan.

Stadsdelsmammor

En stadsdelsmamma är anställd av kommunen för att hjälpa nyanlända kvinnor att navigera i samhället. De har själva invandrarbakgrund men har klarat av sin sfi. Jobbet är ett första kliv ut i arbets­livet. Stadsdels­mammor finns bland annat i Stockholm och Helsingborg.

]]>
https://chefochledarskap.se/introduktion-ganger-tva/feed/ 0
Rektor bygger lärarakademi https://chefochledarskap.se/rektor-bygger-lararakademi/ https://chefochledarskap.se/rektor-bygger-lararakademi/#respond Fri, 05 Oct 2018 05:01:17 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108974
Foto: Kristina Sahlén

På Samskolan har ni dragit i gång ett treårigt projekt där lärarna ska studera och analysera sin egen undervisning. Varför då?
– Ytterst handlar det om att vi vill stärka elevernas resultat. Vår skola är spännande – vi har en stor grupp elever från hem med stor studietradition och andra som inte har det. Vi har också nyanlända barn och elever. Det ställer utmaningar på lärarna som ska möjliggöra för alla att växa.

Vad ska lärarna göra rent konkret?
– De läser 7,5 universitets­poäng på avancerad nivå under ett år. Vi har tagit all kompetensutvecklingstid till detta och har ett avtal med Luleå tekniska universitet. Vetenskapliga ledare för projektet är professor Tomas Kroksmark och professor Eva Alerby. De föreläser på skolan en gång i månaden, sedan ger vi lärarna ytterligare tid att ägna åt sin egen forskning i klassrummet. Arbetet ska mynna ut i en artikel som ska examineras och opponeras på.

Vad ska lärarna  fördjupa sig i?
– Jag har lärare som tycker att programmering är jättespännande. Ämnet har införts i läroplanen, men vad vet vi egentligen om vilka effekter det får? Det är ett outforskat område. Andra exempel är trespråkighet, kamratbedömning, feedback till elever och hur man undervisar små barn om komplexa samband.

Vilka förhoppningar finns på sikt?
– Jag hoppas att vi bygger upp en lärarakademi. När man får hålla fokus på kärnuppdraget – att undervisa – blir det spännande att jobba!

Britta Wikman

Gör: Rektor på Samskolan i Saltsjöbaden.
Antal medarbetare: 95 varav cirka 50 är lärare.
Antal elever: 676.
Bakgrund: Undervisat som lärare i samhällskunskap, psykologi och sociologi. Tagit licentiatexamen.
Favoritforskare: En jag har blivit förtjust i på senare tid är Dylan Wiliam – han lyfter fram nyckelstrategier för att lyfta ­undervisningen.
Tar del av nya rön: Jag läser Skolporten för att orientera mig. Och Skolforskningsinstitutets
och Skolverkets nyhetsbrev.

]]>
https://chefochledarskap.se/rektor-bygger-lararakademi/feed/ 0
Mål om arbetsbörda och lön har inte nåtts https://chefochledarskap.se/mal-om-arbetsborda-och-lon-har-inte-natts/ https://chefochledarskap.se/mal-om-arbetsborda-och-lon-har-inte-natts/#respond Fri, 05 Oct 2018 05:00:55 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108969
Ann-Charlotte Gavelin Rydman är ordförande för Lärarförbundet Skolledare. Foto: Per Bengtsson

1 Rimligt antal medarbetare.
– Vi kan se att det har tagits steg i rätt riktning. Flera kommuner har satt egna riktmärken. Och Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en checklista som arbetsgivare kan använda när de ska bestämma antal medarbetare per chef.

Men statlige utredaren Björn Åstrand nobbade ert förslag om nationella riktlinjer.

– Ja, det var inte alls bra. Men vi ger aldrig upp i den frågan utan fortsätter att driva den, bland annat genom att peka på forskning som visar att ett nära ledarskap är en friskfaktor för de anställda.

2 Lön som en vd i en jämförbar organisation (60 000 kronor i månaden).
– Målet är delvis uppfyllt. Det beror på var i landet du tittar. I Stockholm ligger löner­na någonstans där. ­Generellt sett har skolledarna fått bra löneökningar de ­senaste åren men vi har inte nått 60 000 kronor överallt.

Och det så kallade ansvars­avståndet till lärarna – alltså att rektorernas större ansvar ska avspeglas i lönen. Hur har det utvecklats under perioden?
– Hos vissa huvudmän har det krympt och det är ett dilemma. Därför är det viktigt att vi har skolledarombud som kan driva frågan om skol­ledarlöner lokalt.

]]>
https://chefochledarskap.se/mal-om-arbetsborda-och-lon-har-inte-natts/feed/ 0
Nytt avtal kan göra jobbet tyngre https://chefochledarskap.se/nytt-avtal-kan-gora-jobbet-tyngre/ https://chefochledarskap.se/nytt-avtal-kan-gora-jobbet-tyngre/#respond Fri, 05 Oct 2018 05:00:46 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108988 Efter långa förhandlingar blev ett kollektivavtal mellan lärarfacken och Sveriges Kommuner och Landsting påskrivet i slutet av september. Ett sifferlöst avtal som enligt parterna ska få ner sjukskrivningarna och stoppa lärarflykten.

Men jublet uteblev. Avtalet ifrågasattes snart av lärare och skolledare i sociala medier.

En var Mari Laurin, för­skole­chef i Falu kommun.
– Min farhåga är att avtalet ökar arbetsbelastningen för oss skolledare eftersom vi till syvende och sist har arbetsmiljöansvaret.

Jag önskar att skol­ledares för­utsättningar hade lyfts fram ­tydligare.

Hon ser framför sig nya krav på dokumentation och uppföljning. Det är extra olyckligt med tanke på att avtalet inte tillräckligt tar upp skolledares arbetsbelastning, anser hon.
– Som rektor eller förskolechef är man så mån om sin organisation och sina medarbetare, men vi måste tänka på oss själva som arbetstagare också och inte bara ånga på tills vi inte orkar mer.

Foto: Per Bengtsson

Rektorn Ann-Charlotte ­Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet skolledare, tycker att det är bra att avtalet sätter ljus på lärares arbetsmiljö, men saknar skarpare formuleringar om skolledare.
– Jag önskar att skolledares förutsättningar hade lyfts fram tydligare, att det till exempel hade funnits något om antal underställda per chef. Och tydligare skrivningar om att skolledares löner ska premieras, kopplat till kompetens och särskilt ansvar.

Hon saknar även beskrivningar av vilka insatser som ska motverka en framtida brist på skolledare.
– En stabil skolledning som stannar kvar på sin arbetsplats är nyckeln till att det här avtalet ska gå i hamn.

Det finns en oro för att avtalet ökar skolledares arbetsbelastning. Hur ser du på det?
– Jag delar den oron. Skol­ledare är en hårt pressad ­grupp som har för många medarbetare och som arbetar för mycket övertid. Jag hoppas och förväntar mig att varje ­huvudman tar ansvar för att minska arbetsbelastningen och ger förutsättningar att ­driva det systematiska arbetsmiljöarbetet på varje enhet.

]]>
https://chefochledarskap.se/nytt-avtal-kan-gora-jobbet-tyngre/feed/ 0
3 frågor … https://chefochledarskap.se/3-fragor-12/ https://chefochledarskap.se/3-fragor-12/#respond Fri, 05 Oct 2018 05:00:07 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108991 Hur var det att vara försterektor?
– Det var väldigt roligt och stimulerande!

Vad fick du göra?
– Jag och kollegan Elisabet Lotfi ansvarade för kommunens satsning på ”globala förstelärare”. Det var 17 utvalda förstelärare – de bästa av de bästa – som arbetade med hela kommunens skolutveckling. Jag och Elisabet Lotfi ledde deras arbete med att höja kvaliteten i Vallen­tunas skolor.

Du har blivit av med din titel eftersom försöket med försterektorer bara löpte under ett år. Hur känns det?
– Det känns tråkigt. Dels för att jag är nöjd med jobbet vi utfört, dels för att jag tror att titeln försterektor är bra för skolvärlden. Rektor är ett vitt begrepp – det kallas både den som är obehörig och ansvarar för 200 elever och den som är behörig och ansvarar för en skola med 1 000 elever. Jag tror att rektorer behöver olika nivåer av befattningar.

]]>
https://chefochledarskap.se/3-fragor-12/feed/ 0
Chefen är ingen undergörare https://chefochledarskap.se/chefen-ar-ingen-undergorare/ https://chefochledarskap.se/chefen-ar-ingen-undergorare/#respond Fri, 05 Oct 2018 04:59:45 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109045
Peter Fowelin är lärare, organisationskonsult och skribent med inriktning på ledarskapsfrågor.

Skolledarens avgörande roll för att skolans resultat ska förbättras lyfts fram av alla – ledarskribenter, politiker, skolmyndigheter och huvudmän. När man följer debatten träder bilden av skolledaren som alltings fixare fram. Skolforskarna är mer nyanserade, men även bland dem sätts ofta likhetstecken mellan (gott) ledarskap och skolframgång.

Bilden av det allena saliggörande ledarskapet ifrågasätts i Reflexivt ledarskap, som blev utsedd till årets HR-bok 2017 och har skrivits av Mats Alvesson, Martin Blom och Stefan Sveningsson på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. De skriver: ”Vi måste vara kritiska och skeptiska inför både det överdrivna pratet om ledarskap och benägenheten att använda ledarskap som lösningen på allting.”

Bokens perspektiv är att det utöver ledarskap finns ett antal andra sätt att organisera en verksamhet på, och att organisationer och deras chefer noga ska tänka igenom vilken typ av organiseringsform som lämpar sig bäst i en given situation.

Till att börja med presenterar de tre vertikala organiseringsformer, där relationen är ojämlik mellan den som är chef/ledare och medarbetare:

  • Ledarskap handlar med författarnas definition om att påverka följarna (medarbetarna) så att de av egen fri vilja följer och låter sig påverkas.
  • Chefskap är att ha hand om de strukturer, rutiner och kontroller som krävs för att en organisation ska fungera, som planering, budgetering och rekrytering.
  • Maktutövning handlar om tvång eller tryck, där exempelvis hot, belöningar och sanktioner är medel för att få sin vilja igenom.

De tre horisontella, jämlika organiseringsformerna är grupparbete, nätverk och autonomi – i de formerna finns alltså ingen över- och underordning.

Mats Alvesson, Martin Blom och Stefan Sveningsson

Reflexivt ledarskap

Studentlitteratur (2017)

 

Elin Alsiok och Caroline Stenbacka Nordström

Stolthet som strategi – stolt bemötande som skapar värden i din verksamhet

Liber (2018)

”Alternativet till (dåligt) ledarskap tycks ofta vara (gott) ledarskap”, skriver författarna med hänvisning till den allmänna föreställningen om ledarskapets välsignelse. I stället bör vi alltså fundera över alternativa organiseringsformer: Hur kan vi få horisontella metoder att fungera? När är chefskap eller till och med makt­utövning bättre än ledarskap?

Metoden de förespråkar för att finna svaren är att träna sin reflexivitet: ”Att vara reflexiv innebär i grunden att man är villig att överväga att etablerade idéer och övertygelser, inklusive de egna, kan vara felaktiga.” Med and­ra ord: vara öppen, nyfiken och tänka själv.

Alvesson och hans kolleger behandlar inte skolans värld specifikt i sin bok, utom i någon kortare fallstudie, men översatt till skolans värld är bokens budskap att en klok, reflexiv skolledare inte låter sig förledas av omvärldens förväntningar på undergörande ledarinsatser, utan noga tänker igenom när ledarskap kan fungera och när det inte gör det.

Författarna påpekar att i en kunskapsintensiv kontext, där välutbildade anställda litar starkt på det egna omdömet och arbetar med jämlikar, ”är det sällan till någon hjälp att plädera för ledarskap”. Ledarskapssatsningar blir i en sådan kontext ofta kontraproduktiva. De skriver: ”Visst finns det behov av kvalificerad administration och samordning, och ibland även en dos kontroll, men då handlar det mer om chefskap än ledarskap.”

En av bokens slutsatser är annars att ledare och chefer i gemen är mycket sämre på reflexivitet än de själva tror, en slutsats som bygger på ett antal studier som författarna varit delaktiga i. Förvisso en nedslående slutsats, men viktig att ta till sig: Hur kan jag som ledare bringa ljus över mina blinda fläckar? Viss hjälp ges i bokens appendix med ett antal frågor man kan ställa för att stärka sin reflexivitet. Behovet av ”reflexiv dialog” för att komma fram till gemensam förståelse påtalas också, men den konkreta vägledningen för hur det ska gå till är ganska kortfattad.

I Reflexivt ledarskap presenteras också ett ramverk för vad ledarskap kan och bör vara. Författarna lyfter fem centrala teman att arbeta med: visioner, värderingar, individuellt välmående, stämning/god miljö samt förståelse/kompetens. Boken Stolthet som strategi, skriven av Elin Alsiok och Caroline Stenbacka Nordström, kan sägas anknyta till flera av dessa ledarskapsaspekter, inte minst genom att formulera visionen om stolthet över en organisation och en väg att nå dit som stärker medarbetares välmående.

Stolthet som strategi är en liten volym utan det gedigna forskningsstödet i Reflexivt ledarskap, men Caroline Stenbacka Nordström är ekonomie doktor och boken bygger bland annat på en intervjustudie som författarna har gjort. Bokens utgångspunkt är den enskilda medarbetaren, som ska ”förstå vad den egna arbetsinsatsen ska leda till, och veta om det går bra eller mindre bra”. När det finns organisatorisk stolthet kan, vill och vågar medarbetarna uttrycka stolthet över de värden man skapar för sig själv och andra. Det ger förutsättningar för ett ”stolt bemötande” och utvecklingen av det Alsiok och Stenbacka Nordström kallar en hållbar ”bemötandeorganisation”, i motsats till en ”bedömandeorganisation”, där fokus är på att jämföra och bedöma.

I bokens andra del presenteras författarnas metod ”stolt bemötande”, som går ut på att utveckla ett sätt att tänka, tala och vara som bidrar till att alla i organisationen känner sitt värde. Metoden utgår från de resurser man redan har och bygger vidare på det.

I likhet med Alvesson och hans kolleger betonar Alsiok och Stenbacka Nordström reflektionen som metod för att nå det uppsatta målet, i det här fallet organisatorisk stolthet. I deras lilla bok ges mer konkret vägledning för hur gemensamt reflekterande kan genomföras på en arbetsplats än i Reflexivt ledarskap. Olikheterna till trots – tunn managementbok kontra gediget forskningsperspektiv – kompletterar böckerna därför varandra. Så varför inte lägga dem tillsammans i bokhögen på nattduksbordet?

]]>
https://chefochledarskap.se/chefen-ar-ingen-undergorare/feed/ 0
19 föreslås till styrelsen https://chefochledarskap.se/19-foreslas-till-styrelsen/ https://chefochledarskap.se/19-foreslas-till-styrelsen/#respond Fri, 05 Oct 2018 04:58:28 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108983 Nya namn är förskole­cheferna Camilla Norberg (Hedemora), Frida Eriksson (Enköping), Jeanette Kennerfalk (Kalmar), Lena Brännholm (Sundsvall), Sharon ­Haffajee (Malmö) och Solveig Häggqvist (Umeå). Nya är även Anders Edström, arbets­miljöchef Academedia, Eva Ericsson Soliemani, enhetschef grundskola Göteborg, och rektorerna Bosse Leskinen (Borås), Henrik Carnhede (Staffanstorp) och Kurt Hjalmarsson (Gävle).

Flera i den sittande styrelsen ställer upp för omval: förskolechefen Carola Wedholm (Stockholm) och rektorerna Ann-Charlotte Gavelin Rydman (Umeå), Gabriella Ekström Filipsson (Uppsala), Ingegerd Salmose (Kungsbacka), Katarina Wedegren (Kiruna), Peter Westergård (Kävlinge), Sarah Thorén (Karlstad) och Torgny Tjärnskog (Göteborg).

Tre i den nuvarande styrelsen ställer inte upp för omval: Eva Engström (Sundsvall), Carl-Axel Hallberg (Lessebo) och Eva Ulin (Ljusdal).

Valberedningen välkomnar åsikter, via elisabeth.cadier@grundskola.goteborg.se.

]]>
https://chefochledarskap.se/19-foreslas-till-styrelsen/feed/ 0