Chef & Ledarskap https://chefochledarskap.se Lärarförbundets tidning för skolledare Mon, 08 Apr 2019 10:41:09 +0000 sv-SE hourly 1 Om bristvaran som är vårt viktigaste redskap – tiden https://chefochledarskap.se/om-bristvaran-som-ar-vart-viktigaste-redskap-tiden/ https://chefochledarskap.se/om-bristvaran-som-ar-vart-viktigaste-redskap-tiden/#respond Fri, 15 Mar 2019 09:09:03 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109626
Peter Fowelin är lärare, organisationskonsult och skribent med inriktning på ledarskapsfrågor.

För en tid sedan träffade jag en grupp erfarna skolledare som jag handleder. Som vanligt inledde vi med en runda där var och en fick säga vilket ärende de hade med sig. Jag minns inte alla teman som nämndes, bara att en av deltagarna sa att hon egentligen skulle vilja prata om sin arbetssituation. Då gick det som en stöt genom rummet och stämningen blev allvarlig.

En annan av gruppens deltagare fyllde i och uttryckte samma behov, men sa att hon trodde att det skulle bli för känslosamt att ta upp det helt oförberett. ”Nu gäller det bara att bita ihop fram till jul”, sa någon. Och gruppen bestämde sig för att lämna ämnet för den här gången.

I boken Drömchef eller stressmakare av Maria Gerlofson är hållbart ledarskap det underliggande temat: Hur skapar vi en arbetsmiljö där alla, inklusive man själv som ledare, mår bra och där verksamhetens mål uppnås utan att alla rusar in i väggen? Maria Gerlofson är konsult och ledarcoach med lång erfarenhet av att skriva om ledarskap, både som journalist och i ett par tidigare böcker. Den här boken har sin upprinnelse i ett inlägg på Linkedin som Gerlofson skrev med just rubriken ”Drömchef eller stressmakare” – ett inlägg som spred sig som en löpeld.

Syftet med inlägget var att ge råd och tips om hur en ledare ska göra för att skapa en välfungerande arbetsplats. Det är grundtanken även med hennes bok: att sprida kunskap hämtade från forskning kring ledarskap, psykologi och hjärnforskning, främst för nyare chefer och för dem som inte har genomgått ledarutbildning. Utgångspunkten är att det som främst hämmar utvecklingen hos både individer och organisationer är just stress.

Maria Gerlofson

Drömchef eller stressmakare – 9 vägar till hållbart ledarskap

Liber (2018)

 

Frida Lundh

Cirkulärt ledarskap – får förändring att hända och chefen att hålla

Liber (2018)

För den erfarna skolledare som fått sin dos av statlig rektorsutbildning bjuder boken inte på omvälvande insikter om hur man bäst leder. Att leda pedagoger på en förskola eller skola ställer också delvis andra krav än ledarskapet i företag och traditionella organisationer, som Gerlofsons bok främst riktar sig till. Men när jag tänker på min handledningsgrupp tycker jag ändå att boken har poänger. Gerlofson påpekar nämligen att du som ledare ”främst ska vara en drömchef till dig själv och inte vara en inre perfektionistisk slavdrivare”.

Alla råd och tips som handlar om vad vi som ledare ska göra för att minska stressen hos våra medarbetare kan vi därmed också rikta mot oss själva: Lyssnar jag på mig själv lika bra som jag lyssnar på mina medarbetare? Finns det administrativt arbete som jag borde prioritera ned, på samma sätt som jag hjälper min personal att prioritera? Upplever jag det som åläggs mig uppifrån som meningsfullt och i linje med mina värderingar? Och så vidare. Med det perspektivet är det här en bok som inte bara påminner oss om hur vi som ledare ska leda, utan också är en användbar checklista för de krav vi som ledare kan ställa på våra chefer, så att inte de blir våra stressmakare.

En bok på samma tema som Gerlofsons är Frida Lundhs Cirkulärt ledarskap. I båda böckerna betonas att varje ledare ska ta sig tid till återhämtning och reflektion, att en god ledare är en person som lyssnar aktivt, kommunicerar väl, samverkar och inkluderar medarbetarna samt har förmågan att prioritera. Lundhs term ”cirkulärt ledarskap” är en flört med begreppet cirkulär ekonomi, som handlar om att skapa långsiktigt hållbara ekonomiska modeller där fokus ligger på kretslopp. För Lundh handlar det också om att vi ska hålla över tid på ett personligt plan. Cirkulärt ledarskap kan därmed sägas vara en synonym till hållbart ledarskap, ett begrepp som även finns i undertiteln till Gerlofsons bok.

Lundh har gedigen ledarerfarenhet från näringslivet, och bokens inledande resonemang tar fasta på förändringstrycket i dagens företag. Hennes fokus är det privata näringslivet, men mycket av det hon tar upp kan direkt översättas till en skolledares verklighet, även om formen är den traditionella managementsbokens. Så för den som inte störs av att hennes exempel hämtas från företagsvärlden har hon intressanta saker att säga om hur vi som ledare kan vända oss inåt och ta reda på vilka drivkrafter, värderingar, styrkor och svagheter vi har. Man får en känsla av att Lundh till skillnad från många andra managementförfattare har gjort jobbet med sig själv när hon skriver om hur vi lyssnar inåt, sätter gränser och stärker vår ”innersta, djupaste självkänsla” för att förverkliga vårt personligt hållbara ledarskap.

Ytterligare ett tema som Gerlofson och Lundh har gemensamt är hur vi som ledare skapar effektiva team. Jag tillhör inte dem som anser att om bara ledare i offentlig verksamhet lärde sig företagsvärlden så skulle allt ordna sig, men på den här punkten finns en hel del att lära därifrån. Jag märker i mina kontakter med skolor att många skolledare inte har förstått hur viktigt det är att skapa effektiva, sammansvetsade ledningsteam, liksom att ge rätt stöd åt arbetslagsledare, förstelärare och andra nyckelpersoner. Eller så finns insikten men inte kunskaperna om hur det görs.

Lundhs avslutande kapitel handlar just om att leda andra samt om att skapa en förändringskompetent organisation. Hon ger konkreta råd om kommunikation, feedback, coachning m.m. som känns igen från andra böcker. Men kärnan i det hon vill förmedla är återigen det personliga: utan tilliten till en ledare kommer man ingen vart med sina medarbetare. Och då finns inga genvägar: ”För att ni i ert team ska kunna känna stark tillit till varandra behöver ni lägga tid på att verkligen lära känna varandra”, betonar hon. Om det görs på rätt sätt blir belöningen förtroende, engagemang och ansvarstagande. Allt det vi vill uppnå, men som långt ifrån alla lyckas med. Och det är just tid och tålamod som krävs – det som i dag är den största bristvaran.

]]>
https://chefochledarskap.se/om-bristvaran-som-ar-vart-viktigaste-redskap-tiden/feed/ 0
Hemmasittare https://chefochledarskap.se/tema/hemmasittare/ https://chefochledarskap.se/tema/hemmasittare/#respond Fri, 15 Mar 2019 06:20:59 +0000 https://chefochledarskap.se/?post_type=tema&p=109548 https://chefochledarskap.se/tema/hemmasittare/feed/ 0 Rektor vill inte svika elever vid utvisning https://chefochledarskap.se/rektor-vill-inte-svika-elever-vid-utvisning/ https://chefochledarskap.se/rektor-vill-inte-svika-elever-vid-utvisning/#respond Fri, 15 Mar 2019 06:10:39 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109473
Elevernas engagemang i utvisningsfrågan fångades upp av rektor Angela Svensson på Sjöängsskolan i Stockholm.Foto: Anna Simonsson

Det rektor Angela Svensson hade att ta ställning till var en balansakt: Å ena sidan ska skolan vara saklig och inte ta ställning, å andra sidan ska skolan fostra till rättskänsla och främja förståelse för andra människor.

– Det vore att svika eleverna att inte ta tag i denna fråga som så helhjärtat fångat deras engagemang, säger Angela Svensson, rektor på Sjöängsskolan i södra Stockholm.

Allt började när tolvåriga Timurbek och nioåriga Sardorbek berättade att deras familj skulle utvisas till Uzbekistan. Familjen är väletablerad, har bott tio år i Sverige och bröderna har hela sitt sociala nätverk här. Klasskompisarna reagerade starkt och ville protestera mot denna, som de upplevde, upprörande orättvisa.

Jag stämde av med min grundskolechef vad jag borde tänka på för att inte trampa snett.

Skolans personal fångade upp elevernas engagemang på olika sätt, bland annat genom att tala om rätten att framföra åsikter och att läsa ur FN:s barnkonvention. Eleverna skrev också brev till Migrationsverket där de protesterade mot utvisningsbeslutet.

De höll också en manifestation på skolgården.

– Jag stämde av med min grundskolechef vad jag borde tänka på för att inte trampa snett. Huvudlinjen är att skolan som sådan inte kan gå ut och protestera och på så sätt gå emot andra myndigheters beslut. Det har jag full respekt för, säger Angela Svensson.

Även föräldrar engagerade sig via facebook och kontaktade media. Nio olika redaktioner bevakade elevernas engagemang i frågan och familjens ­situation. Manifestationen på skolgården som eleverna organiserade, och som pågick i 20 minuter, fick stort utrymme.

– Manifestationen var frivillig och villkoret för att delta var föräldrars skriftliga godkännande, säger Angela Svensson.

Efter det intensiva mediala pådraget, och ett snabbt svarsbrev från chefen för Migrationsverket, råder nu stiltje.

– Hur media fungerar var också en nyttig erfarenhet för eleverna att uppleva, säger hon.

Trots att hon varit noga med att göra rätt har hon fått kritik. Ett anonymt mejl undertecknat ”Upprörande aktivism” var ingen trevlig läsning.

– Jag svarade att skolan följer sina styrdokument. I läroplanens första kapitel, Skolans värdegrund och uppdrag, framgår att skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse och fostra till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Skolan ska också framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.

– I hela den här processen har skolan försökt att möta elevernas frågor med fakta och ge dem utrymme att uttrycka tankar och känslor. Allt i enlighet med skolans styrdokument.

]]>
https://chefochledarskap.se/rektor-vill-inte-svika-elever-vid-utvisning/feed/ 0
Delat ledarskap kan lyfta pedagogiken https://chefochledarskap.se/delat-ledarskap-kan-lyfta-pedagogiken/ https://chefochledarskap.se/delat-ledarskap-kan-lyfta-pedagogiken/#respond Fri, 15 Mar 2019 06:08:10 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109488 Marianne Döös, forskare vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, har i två år följt ett försök med delat ledarskap i skolor och i förskolor i Södertälje.

Vad innebär delat ledarskap?
– Delat ledarskap mellan chefer förekommer i olika former. I vissa av Södertäljes skolor och förskolor jobbar man med funktionellt delat ledarskap som är en likställd form där ingen är underställd den andre. Båda ledarna har sitt mandat direkt uppifrån och har samma chef.

Hur då funktionellt?
– Det är ett sätt att möta skollagen, som säger att det inte går att ha två likställda rektorer på en och samma skolenhet. En rektor måste alltid vara överordnad. Södertälje har sett att man kan dela upp rektors uppgifter mellan det pedagogiska och det administrativa ledarskapets olika funktioner och lägga ut dem på två likställda personer.

Namn: Marianne Döös.

Gör: Professor i pedagogik vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Aktuell: Kommer strax ut med boken Delat ledarskap i förskola och skola, tillsammans med forskarkollegan Lena Wilhelmson.

Vem gör vad?
– Rektor eller förskolechef leder och samordnar det pedagogiska arbetet. Den andra funktionen kallas enhetschef och har det kommunala uppdraget, som omfattar bland annat arbetsmiljö, budget och lokaler. Båda är likställda och kan fatta självständiga beslut.

Vilka är fördelarna?
– Det blir en avlastning för rektor som kan koncentrera sig på det pedagogiska arbetet. Enhetschefen skapar förutsättningar för det genom att ta hand om allt från budget till rehab och arbetsmiljö. En annan fördel är att beslutsgången blir snabbare.

Vad ser du för risker?
– En förutsättning för att modellen ska fungera är att ledarskapet består av ett par som kommer överens och samarbetar bra. Om det krockar mellan dem kan det bli tufft, men också synligt vilket ändå är fördelaktigt. Har man en chef och en biträdande chef kan ett dåligt samarbete pågå i årtal utan att det syns.

Hur får man till ett väl fungerande par?
– Här handlar det inte om att rekrytera två individer utan en relation och det är vi inte vana vid. De två ledarna måste ha en gemensam bottenplatta som består av inbördes prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar, både om vad man vill med verksamheten och hur man leder människor.

Behövs det en lagändring för att underlätta delat ledarskap?
– Ja, det är inte rimligt att seriösa yrkesverksamma människor ska behöva leta i djupet av lagstiftningen för att identifiera vita fält där de kan hitta en lösning.

]]>
https://chefochledarskap.se/delat-ledarskap-kan-lyfta-pedagogiken/feed/ 0
Malmö redo för undervisning https://chefochledarskap.se/malmo-redo-for-undervisning/ https://chefochledarskap.se/malmo-redo-for-undervisning/#respond Fri, 15 Mar 2019 06:05:50 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109535 Den 1 juli i år träder revideringarna av förskolans läroplan i kraft. Diskussionerna kring förändringarna har framför allt handlat om ett enda ord: undervisning. Visserligen har det ända sedan 2010 stått i skollagen att undervisning bedrivs i förskolan, men ordet har aldrig förr nämnts i läroplanen. Lars Norlin, förskolechef för fem förskolor i Malmö, välkomnar utvecklingen.
– Jag tog förskollärarexamen 1984 och det vete katten om vi inte sysslade mer med undervisning i förskolan på den tiden. För mig personligen har det aldrig varit något laddat ord. Jag tycker det är bra att läroplanen nu äntligen sätter ner foten. Det är utbildning vi sysslar med och det ska vi inte vara rädda för att säga, funderar han från en kontorsstol i sitt arbetsrum på utbildningsförvaltningen.

Undervisning är inte längre något som går att vara för eller emot.

Här har Lars Norlin skrivbord, viktiga papper, dator och möjlighet till ostörda möten. Men han försöker ofta finnas på plats på de förskolor han är chef över, som alla fem är relativt stora och ligger i Malmös innerstad. Där, mitt bland barn och personal, finns också förste förskollärare, som jobbar med det pedagogiska ledarskapet, samt biträdande förskolechefer, som håller i det administrativa.
– Med dem har jag dagliga samtal.

Dessa mellanchefsfunktioner kom till för snart tre år sedan på alla förskolor i Malmö när staden organiserade om förvaltningen i större områden. Cheferna fick fler förskolor var, men samtidigt dessa nya funktioner under sig, som ett slags förlängd arm in i den vardagliga verksamheten.
– Det känns väldigt lyxigt, men innebär också att vi som ledningsgrupp behöver dra åt samma håll när det handlar om till exempel det här med undervisningsbegreppet.

Matematik. Hur många prickar visar tärningen? Barnen får i uppdrag att hämta alltifrån två pinnar till fem granbarr.
Foto: Lars Dareberg

Redan för ett och ett halvt år sedan såg Lars Norlin därför till att alla i hans ledningsgrupp, tre förste förskollärare samt tre biträdande förskolechefer, läste boken Att undervisa barn i förskolan av Elisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson. Han kände åt vilket håll det blåste från nationellt håll och ville ligga steget före.
– Vi behöver vara överens för att som ledningsgrupp tydligt peka ut i vilken riktning vi ska gå i vårt område. Sådana diskussioner kan ta tid.

Åldersspannet i ledningsgruppen är stort. Man har utbildat sig under perioder när olika vindar blåst inom Förskolesverige. Lars Norlin menar att det kan vara orsaken till att man till en början hade lite olika inställningar till själva ordet.
– Det handlar om en oro för skolifiering och för att förskolans holistiska förhållningssätt, där leken tar stor plats, ska försvinna. Men det är ju varken där vi är eller dit vi ska.

Naturvetenskap. Varför fryser vatten? Fryser grönt vatten lika fort som ofärgat? Hur låter det när is krossas?
Foto: Lars Dareberg

Nu har ledningsgruppen landat i en samsyn. När de pratar om utbildning talar de alla om målstyrda processer som syftar till utveckling och lärande – precis så som ordet definieras i såväl skollagen som den reviderade läroplanen. De är överens om att de behöver stötta medarbetarna i att medvetet planera för fler sådana målstyrda aktiviter samtidigt som de behöver garantera ett ständigt utvecklings- och kvalitetsarbete kring undervisningstemat.
– Det blir vår skyldighet, säger Lars Norlin och tillägger att han uppfattar revideringarna av läroplanen just så, som mer tydliga och mindre tolkningsbara. Det tycker han hjälper honom som ledare.
– Undervisning är inte längre något som går att vara för eller emot.

Hur långt man än så länge har kommit på de olika förskolorna i området varierar, konstaterar han. På vissa håll ser han att stora förändringar kommer att krävas. De senaste årtiondenas trend, med fokus på dokumentation, har lett till att personal har ägnat mycket tid till att följa barnen för att få syn på lärandesituationer. Först vid själva dokumentationstillfället har man bockat av olika mål i läroplanen.
– Där måste vi nu styra om skutan helt. Medarbetarna ska självklart vara uppmärksamma på barnens intresse och nyfikenhet och anpassa aktiviteter efter dem. Men vi måste också våga styra processerna mer, utmana barnen och faktiskt säga ”kom, jag vet något som jag tror att du skulle ha nytta av att lära dig”.  Det är ju det som gör förskolan till en utbildningsform, inte enbart en verksamhet, säger Lars Norlin.

Förskolechef Lars Norlin och hans ledningsgrupp pekar tydligt ut riktningen för personalen: snart får förskolorna en skyldighet att ge varje barn bästa möjliga undervisning, det är inget som längre går att vara för eller emot.
Foto: Lars Dareberg

Under året kommer han också att samla sina samtliga femtontalet förskollärare och ha en riktad insats kring temat till just den yrkesgruppen. De får ett stort ansvar för undervisning i den reviderade läroplanen.
– Jag tror mycket på kollegialt lärande. Att vi är stora enheter i Malmö kan vi dra nytta av, det finns mycket att lära av varandra.

En förskollärare som ser mycket fram emot detta utvecklingsarbete är Katarina Kolgjini på Rönneholms förskola. Här har man redan börjat nosa på undervisningbegreppets innebörd, särskilt i utemiljön. Den här eftermiddagen samlas en grupp 4-åringar runt henne vid ett bord på gården efter att de har kommit i sina overaller och lyckats få korviga vantar på plats. De vet att de nu ska få matematikuppdrag och alla vill vara med. I tur och ordning slår barnen en tärning, räknar prickar högt och tittar sedan på sin förskollärares inplastade pappersark. Nummer 5. Aha, då ska de leta efter små stenar och lägga dem i en cirkel. Alla rusar i väg och är fort tillbaka med var sin sten.
– Vad olika de ser ut, vilka olika former och storlekar. Den här stenen är större än den här som är mindre, konstaterar Katarina Kolgjini och pekar.

Ändå går stenarna ganska snabbt att få ihop till en cirkel. Fast Alva tycker mer att det liknar ett hjärta.

Förskollärare Katarina Kolgjini undervisar barnen på Rönneholms förskola i matematik genom att dela ut spännande uppdrag. Hon ser de nya skrivningarna i läroplanen som en spännande utveckling och yrkesutmaning.
Foto: Lars Dareberg

När åtskilliga fler tärningar har slagits, diverse matematikuppdrag är lösta och Katarina Kolgjini fått avlösning, går hon i väg och visar en lapp som sitter på personalingången. Där finns veckans planerade uteaktivitet listad för fem veckor framåt. Det står bland annat ”bollek”, ”gymnastik” och ”hinderbana”. Hon förklarar att förskol­lärarna med stöd av sin förste förskollärare varje månad gör dessa planeringar utifrån mål i läroplanen som de ser behöver förstärkas. Tanken är att varje grupp sedan ska bryta ner det hela så att det passar just de barn de arbetar med.
– Vi har pratat mycket om hur vi kan utveckla lärandet utomhus. Dessa planerade moment på gården är ett ganska nytt inslag hos oss. Sedan uppstår naturligtvis undervisningstillfällen hela tiden, även spontant. Det är mitt jobb som förskollärare att fånga upp också dem.

Det nya arbetssättet har lett till att det ibland, när flera grupper är utomhus samtidigt, pågår flera undervisningsstationer parallellt runt om på gården som barnen kan välja mellan. Men det är alltid frivilligt att vara med.
– Oftast vill de flesta det och vi ser sedan hur barnen tar med sig det vi har jobbat med in i sin fria lek. Då vet vi att vi lyckats beröra något som är viktigt för barnen och det är just det som är vårt mål.

]]>
https://chefochledarskap.se/malmo-redo-for-undervisning/feed/ 0
Linda Forssén är årets skolledare https://chefochledarskap.se/linda-forssen-ar-arets-skolledare/ https://chefochledarskap.se/linda-forssen-ar-arets-skolledare/#respond Fri, 15 Mar 2019 06:05:18 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109520 Linda Forssén har haft den svåra uppgiften att skapa harmoni och framtidstro i grundskolan Kronan efter den tragiska skolattacken år 2015, då en ung man beväpnad med svärd dödade tre personer.

Hon lyckades vända en kritisk situation och har utvecklat verksamheten med sitt sätt att leda.
– Utan mina fina medarbetare hade jag inte stått här i kväll, sa Linda i sitt tacktal och nämnde bland annat fotbollstränaren Pia Sundhages ledarskap som en förebild.

Skolledargalan är ny och ska bli en återkommande konferens för Sveriges alla skolledare. Innehållet formas i dialog med biträdande rektorer, rektorer, förskolechefer och skolchefer i både kommunal och fristående verksamhet och arrangeras av företaget Meet In Grid i nära samarbete med Lärarförbundet Skolledare.
– Skolutveckling är viktigt och på det här viset vill vi hjälpas åt att göra det attraktivt igen att leda pedagogisk verksamhet. Det är betydelsefullt eftersom dessa ”Sveriges viktigaste chefer” lägger grunden för det samhälle vi alla kommer att möta på ett eller annat sätt framöver, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.

Och vinnarna är …

Årets Skolledare

Foto: Anna Simonsson

Linda Forssén
Rektor Kronan Trollhättan
– Jag är rektor i en segregerad skola i en segregerad stad och min devis är ”Var den du är, bli den du vill”. En viktig grund för att nå framgång tror jag är att tillsammans hitta svaren på följande frågor: Var är vi i dag? Vart vill vi komma? Hur gör vi för att nå dit? När man har en gemensam målbild kan alla goda krafter samverka mot det målet.
– Jag har en ganska tydlig värdegrundskompass inombords som vägleder mig, men vi hade aldrig lyckats om vi inte hade gjort det som ett lag med en gemensam målbild.

Skolutvecklarpriset

Foto: Anna Simonsson

Maria Nyström
Rektor Runbacka skolor Sollentuna
– Tillsammans med personalen har jag arbetat mycket med att skapa en likvärdig utbildning som alla elever ska kunna tillägna sig. Vi använder STL, en pedagogisk plattform som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik, där elever och lärare interagerar på olika digitala arenor. Kombinationen av pedagogik och teknik ger alla elever möjlighet att delta, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt har vi satsat mycket på rörelse och idrott, vilket haft gynnsam effekt på lärandet.

Årets Digitaliseringsledare

Foto: Anna Simonsson

Viveca Dahl
Skolområdeschef för Norra Lund
– Min ambition är att skapa den skola eleverna har rätt till. Vi lever i det sekel vi lever i och behöver anpassa vår verksamhet efter det. Det vill säga använda ny teknik och nya verktyg där de gör nytta i undervisningen. Många vårdnadshavare har svårt att se den verkligheten, men för eleverna är det inga problem.

Ung Skolledare

Foto: Anna Simonsson

Martin Bieber
Rektor Stenkulaskolan Malmö
– Jag har en genuin tro på att alla elever kan lyckas och jag tror att eleverna känner det. För varje elev som lyckas sprider de i sin tur positiva signaler till sin omgivning.  På så sätt kan vi tillsammans skapa en bättre värld.

]]>
https://chefochledarskap.se/linda-forssen-ar-arets-skolledare/feed/ 0
Digital registrering kan försvåra kontakt https://chefochledarskap.se/digital-registrering-kan-forsvara-kontakt/ https://chefochledarskap.se/digital-registrering-kan-forsvara-kontakt/#respond Fri, 15 Mar 2019 06:01:22 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109509 – Elever med hög olovlig frånvaro riskerar att påverkas negativt av systemet, säger Linnea Bodén, universitetslektor, som tittat på hur skolans digitala frånvarorapportering påverkar elever, föräldrar och lärare.

2012 infördes en bestämmelse om att ogiltig frånvaro ska meddelas vårdnadshavare samma dag som frånvaron ägt rum. Det skapade efterfrågan på exakta, effektiva och snabba metoder att hantera elevers närvaro och frånvaro. Alla kommunala högstadieskolor i Sverige jobbar nu med digital frånvaroregistrering i system som Skolwebben, Dexter, Infomentor och liknande.

Linnea Bodéns studie visar att vad som i teorin ser ut som en neutral och praktisk lösning för frånvarohantering, har sina brister och påverkar de inblandades syn på frånvaro. Inte minst i förhållande till att det vanligaste sättet att betrakta skolk och frånvaro är att det till största del hänger på den enskilda individen.
– Det är lätt att förföras av ett system där ett frånvarokryss omedelbart resulterar i ett sms till vårdnadshavaren. Men vilka praktiska konsekvenser systemen får för elever, föräldrar och lärare i deras vardag funderas sällan över, säger hon.

Det är lätt att förföras av ett system där ett frånvarokryss omedelbart resulterar i ett sms till vårdnadshavaren.

Exempelvis vad som ska rapporteras då någon är närvarande men ej deltar, hur många minuter som ska räknas som sen ankomst, om registreringen ska göras under lektionen eller efter. Och hur detta i så fall påverkar lärares och elevers arbete i klassrummet.

Linnea Bodén pekar också på vad som händer vid felregistreringar och hur systemet drabbar föräldrar med arbeten där mobiltelefoner inte är tillåtna.
– Eller hur föräldrar till elever med hög frånvaro – som får många sms – kanske till slut tröttnar och ignorerar meddelandena snarare än agerar, ­säger hon. Det finns också en stelhet i system där det vid anmälningar inte går att förklara anledningen till frånvaron, som exempelvis att ”sonen har magsjuka”.
– Bara att en sådan sak som att frånvaron på veckoöversikten på skärmen registreras med röd färg påverkar. Elever som redan har stor frånvaro känner sig inte bättre till mods av det.

Att gå tillbaka till den gamla metoden, då frånvaro registrerades i pärm och kom till vårdnadshavarens kännedom långt efter att den ägt rum, är inte aktuellt, menar Linnea Bodén.
– Nu har vi de system vi har och det är viktigt att diskutera konsekvenserna när kommunikationen kring frånvaro begränsas till datorer, appar och smartphones. Ifall den mänskliga relationen helt byts mot ”ettor och nollor” blir det svårare att upptäcka elever vars frånvaro behöver hanteras på andra sätt. Den digitala registreringen av frånvaro fungerar helt enkelt bäst för de elever som inte har några problem med frånvaro.

Linnea Bodéns studie heter Present Absences och bygger på deltagarobservationer i tre skolor med elever i årskurs 5-9, därtill intervjuer med lärare, föräldrar och elever.

]]>
https://chefochledarskap.se/digital-registrering-kan-forsvara-kontakt/feed/ 0
Kontorslandskap i miniatyr https://chefochledarskap.se/kontorslandskap-i-miniatyr/ https://chefochledarskap.se/kontorslandskap-i-miniatyr/#respond Fri, 15 Mar 2019 05:59:17 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109483
Ljudnivån i klassrummet har minskat sedan enskilda, avskärmade arbetsplatser infördes på Elmeskolan.
Foto: Elmeskolan

Rektor Eva-Lena Brafield hade hört pedagogen Linda Lindqvist Nyberg tala om ”elevernas egna kontorsmiljö” och kände att hon ville ta fasta på de tankarna.

Så innan jullovet fick eleverna fylla i enkäter och svara på hur de ville sitta i sina blivande miniatyrkontor. När eleverna kom tillbaka efter julledigheten var alla tolv klassrummen förvandlade till små kontorslandskap med tygskärmar runt skolbänkarna.

– Vaktmästaren hade sågat till skivor och jag och lärarna hade sytt fodral att klä in skivorna med, säger Eva-Lena Brafield.

Gemensamma lektionsgenomgångar sker nu framför klassrumstavlan, där man ställt en soffa och placerat ut sittsäckar. När eleverna förstått sin uppgift kan de gå och arbeta mer ostört bakom skärmarna vid sina kontorsplatser, medan de som behöver mer vägledning kan stanna kvar hos läraren.

– Vi har den gemensamma ytan till genomgångar, men varje klass har dessutom tillgång till två grupprum som är till för gemensamt arbete. De är inredda som sammanträdesrum med ett stort bord och ­stolar runt om.

Reaktionerna har varit positiva både från lärare och elever, som fått större ro i klassrummet och mer koncentrerad undervisning. Allt till en mycket blygsam kostnad.

– En inledningsvis skeptisk lärare med många års lärarerfarenhet har släppt sina tvivel och sa spontant: ”Varför har vi inte gjort så här tidigare?”, ­säger Eva-Lena Brafield.

]]>
https://chefochledarskap.se/kontorslandskap-i-miniatyr/feed/ 0
Nya recept gör skolmaten kol­dioxidsnålare https://chefochledarskap.se/nya-recept-gor-skolmaten-kol%c2%addioxidsnalare/ https://chefochledarskap.se/nya-recept-gor-skolmaten-kol%c2%addioxidsnalare/#respond Fri, 15 Mar 2019 05:57:39 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109515
Foto: Istock

– Vi har nästan halverat koldioxidutsläppen utan att ta bort livsmedel, bara genom att ändra maträtternas proportioner, säger Emma Patterson, forskare på Karolinska institutet till DN.

En fyra veckors matsedel från en skola som släppte ut 830 gram Co2-ekvivalenter per portion har nu optimerats och minskat koldioxidutsläppet med 40 procent till bara 500 gram. Matsedeln möter alla krav på näringsriktighet och kostnaden har inte ökat.

Exakt samma livsmedel ingår men med nya proportioner. Köttgrytan som innehöll tio kilo nötkött gick att laga med 2,5 kilo kött och mer linser och grönsaker. Gratinerad falukorv blev i stället korvgryta med en fjärdedel av falukorven och med mer bönor och grönsaker.

Målet är att den nya klimat­smarta skolmenyn efter test på skolor i Stockholms län ska kunna användas av alla skolor i landet.

]]>
https://chefochledarskap.se/nya-recept-gor-skolmaten-kol%c2%addioxidsnalare/feed/ 0
Pedagogisk – men hur då? https://chefochledarskap.se/pedagogisk-men-hur-da/ https://chefochledarskap.se/pedagogisk-men-hur-da/#respond Fri, 15 Mar 2019 05:55:27 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109505
Katarina Ståhlkrantz.

Frustration var fröet till Katarina Ståhlkrantz avhandling Rektors pedagogiska ledarskap
– en kritisk policyanalys.
– Jag var kritisk till att Rektorslyftet – satsningen som regeringen initierade 2011 – snarare skuldbelade rektorerna och antydde att rektorerna inte tog sitt ansvar i den rollen.

Katarina Ståhlkrantz, barn- och utbildningschef i Habo, blev förvånad över hur definitionen av begreppet ”rektorns pedagogiska ledarskap” skilde sig åt mellan olika tidsperioder.
– I Rektorslyftet talas om att den pedagogiska ledaren ska vara ”framgångsrik och instruktiv” i sin roll. Det kan tolkas som att rektor i högre grad skulle befinna sig ute i klassrummen och instruera lärarna, i syfte att få eleverna att nå höga resultat. Allt tydligt hämtat från England och USA.

Avhandlingen har tittat på hur begreppet pedagogiskt ledarskap använts och hur det förändrats över tid. Första gången det nämns är i mitten av 1950-talet. Därefter går det att spåra sex tydliga brytpunkter som infaller när styrningen av den svenska skolan förändras.
– Rektorn blir på så sätt det pedagogiska verktyget, ett instrument, i den statliga styrningen av skolan.

Hon hoppas att avhandlingen ska styrka rektorer i sin yrkesidentitet och att den ska öka förståelsen för varför förändringar i talet om den pedagogiska ledaren sker.
– Konflikten mellan administrativa sysslor och det pedagogiska arbetet har alltid funnits i rektorsrollen. Lösningarna varierar över tid, men konflikten består.

]]>
https://chefochledarskap.se/pedagogisk-men-hur-da/feed/ 0
”Nu umgås eleverna med varandra” https://chefochledarskap.se/nu-umgas-eleverna-med-varandra/ https://chefochledarskap.se/nu-umgas-eleverna-med-varandra/#respond Fri, 15 Mar 2019 05:49:56 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109496 Vad är det bästa med ett mobilförbud under rasterna?
– Det har blivit mycket lugnare i hela huset. Och kränkningarna på sociala medier har minskat, eftersom ingen har tillgång till sina mobiler. Nu umgås eleverna med varandra när det är rast i stället för att stirra ner i sina mobiler.

Vilka reaktioner har du fått?
– Från början blev jag alldeles nerringd och fick många arga mail från föräldrar. Det var jobbigt att ha så många upprörda föräldrar emot sig, men kritikerstormen lade sig. Eleverna tog det hela med mycket större lugn – förvånansvärt nog.

Hur ser ni till att eleverna får tillbaka rätt telefoner?
– På morgonsamlingen lämnas de in och varje klass har en egen väska för mobiltelefoner. Varje elev har ett eget, märkt fack i väskan för sin telefon. Väskan förvaras sedan i ett låst rum och eleven får hämta ut sin mobil när de går hem. Behöver någon ringa under dagen är det bara att ringa från expeditionen.

]]>
https://chefochledarskap.se/nu-umgas-eleverna-med-varandra/feed/ 0
”Politikerna måste vara modiga” https://chefochledarskap.se/politikerna-maste-vara-modiga/ https://chefochledarskap.se/politikerna-maste-vara-modiga/#respond Fri, 15 Mar 2019 05:49:11 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109494
Foto: TT

Du kom som femåring från Afghanistan på 80-talet. Vad har betytt mest för din integration i det svenska samhället?
– Skolan. Utan tvekan! Jag växte upp i Biskopsgården, en segregerad del av Göteborg, men det kvittade för lärarna. Det var aldrig tal om att vi inte skulle få samma utbud av kultur, kunskap och aktiviteter som alla andra. Just det var väldigt avgörande för mig.

Vad vill du att politikerna ska göra för att förbättra skolan?
– Se över den sociala sammansättningen i skolorna för att minska segregationen. I skolor där merparten av eleverna har svenska som modersmål, socialiserar sig barn med annat modersmål mycket bättre. Politikerna måste vara modiga och sätta upp gränser för hur starkt segregerade skolor kan vara.

Vad har du för tips till skolledare och rektorer?
– Ducka inte för problem. Se inte mellan fingrarna genom att normalisera eller bagatellisera icke acceptabelt beteende. Lyft fram sådant som är bra. Ta hjälp av varandra. Man behöver utbyta goda erfarenheter och stötta varandra på bästa sätt för att orka.

]]>
https://chefochledarskap.se/politikerna-maste-vara-modiga/feed/ 0