Chef & Ledarskap https://chefochledarskap.se Lärarförbundets tidning för skolledare Tue, 11 Sep 2018 11:21:49 +0000 sv-SE hourly 1 Forskarna har fått korn på det dåliga ledarskapet https://chefochledarskap.se/forskarna-har-fatt-korn-pa-det-daliga-ledarskapet/ https://chefochledarskap.se/forskarna-har-fatt-korn-pa-det-daliga-ledarskapet/#respond Fri, 24 Aug 2018 07:00:23 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108944
Peter Fowelin är lärare, organisationskonsult och skribent med inriktning på ledarskapsfrågor.

Jag kan inte göra lektionsplaneringen, det hoppas jag ni förstår. Här vädjar jag till er pedagogiska kunskap och er förmåga. Det är här ni borde kunna hjälpa till och titta på hur man ska göra.

Chefen pratar snabbt och lärarna i mötesrummet är frustrerade. Utbildningsföretaget har i sitt sfi-avtal med kommunen bundit upp sig för tvålärarsystem och ambitiös återkoppling till eleverna, men resurserna räcker inte och lärarna frågar hur det ska gå till. ”Det är lite upp till er. Här finns ju så ofantligt mycket kompetens. Det är ju därför ni jobbar här, tänker jag”, säger chefen, lägger till några vackra ord om ”bottom up” och uppmanar åter pedagogerna själva att lösa situationen.

Scenen skildras i ett reportage i Lärarnas tidning nr 7/18 om ett företag som inte levt upp till upphandlingskraven och nu försöker styra upp det hela med lärarpersonalen – på ett sätt som är allt annat än föredömligt.

Dåligt ledarskap är ett vanligt fenomen och de allra flesta har erfarenhet av det, såväl i skolans värld som på andra arbetsplatser. Det konstaterar Maria Fors Brandebo, Sofia Nilsson och Gerry Larsson, forskare vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum, i sitt inledande resonemang i boken Destruktivt ledarskap.

Maria Fors Brandebo, Sofia Nilsson, Gerry Larsson

Destruktivt ledarskap – hur uppkommer det? Vilka effekter får det? Vad kan man göra åt det?

Studentlitteratur (2018)

 

Gerry Larsson, Josi Lundin, Ann Zander

Ledarskapsmodellen – konsten att matcha individuella och organisatoriska förutsättningar

Studentlitteratur (2017)

Forskningsfältet destruktivt ledarskap har vuxit starkt de senaste tio åren, vid sidan om den långa traditionen av forskning om bra ledarskap. En orsak är att medvetenheten ökat om kostnaderna för destruktivt ledarskap i form av kvalitetsbrister, sjukskrivningar och personalflykt. Men som i så många fall ligger forskningen före praktiken: När bokens författare frågar hur företag och organisationer arbetar för att förebygga och upptäcka destruktivt ledarskap svarar de flesta att de inte alls gör det. De vet helt enkelt inte hur de ska hantera det på ett genomtänkt sätt.

Författarnas synsätt är att ett ledarskapsbeteende inte behöver vara avsiktligt destruktivt för att det ska klassas så – det är konsekvenserna som räknas. Beteendet ska dock ske upprepade gånger över tid; enstaka misstag gör alla ledare utan att för den skull behöva klassas som destruktiva.

I boken presenteras en modell för vad destruktivt ledarskap är, med fyra kategorier utifrån hur organisationen och medarbetarna påverkas:

  1. Tyranniskt ledarskap, där beteendet drabbar medarbetarna genom att de förödmjukas, förminskas och utnyttjas för att tillfredsställa organisationens mål, som i fallet med chefen i Lärarnas tidning.
  2. Stöttande–illojalt ledarskap, där ledaren bryr sig om sina medarbetare, men på ett sätt som leder till negativa följder för organisationen, till exempel genom att medarbetare ”slipper” leva upp till kvalitetskrav eller tillåts missköta arbetet på andra sätt.
  3. Urspårat ledarskap, där ledaren aktivt agerar på ett sätt som drabbar både medarbetarna och organisationen.
  4. Låtgå-ledarskap, där ledaren undviker att ta ansvar, fatta beslut och engagera sig.

Författarna har också skapat ett enkät- och mätinstrument där destruktiva ledarbeteenden kan fångas in.

Om vi vänder på perspektivet och söker en beskrivning av det fungerande och goda ledarskapet har Försvarshögskolans forskare och ledarutvecklare presenterat även det i en aktuell bok: Ledarskapsmodellen av Gerry Larsson, Josi Lundin och Ann Zander. Modellen är forskningsbaserad och utgår från att ledarskap ska förstås som ett samspel mellan ledaren som person och det yttre sammanhanget. Kärnan i modellen är tre typer av ledarstilar: destruktivt, konventionellt och utvecklande, där det sistnämnda har gynnsammast resultat på både individ- och organisationsnivå och därmed är den eftersträvansvärda formen av ledarskap.

Ledarskapsmodellen kan, skriver författarna, ses som en teoretisk bottenplatta för bland annat utbildningskonceptet ”Utveckling av grupp och ledare” (UGL), som troligen är Sveriges mest spridda ledarskapsutbildning. UGL togs ursprungligen fram på 1980-talet som en officersutbildning av Försvarsmakten. UGL har efterhand finslipats och fått allt starkare vetenskaplig förankring, nu ytterligare förstärkt genom Ledarskapsmodellen.

Försvarshögskolan har under lång tid bidragit positivt till ledarskapsutvecklingen i Sverige, inte minst genom Gerry Larsson, som är professor i ledarskapspsykologi där och medförfattare i dessa båda böcker. Men den skolledare som i Ledarskapsmodellen letar efter handfasta svar på hur pedagogisk personal bäst ska ledas bli troligen besviken, för modellen är mest relevant för den ledare som har ett team med medarbetare som leds på ett direkt sätt i ett företag, en organisation eller, för den delen, ett förband. Som ett sätt att reflektera över förutsättningarna för det egna ledarskapet fungerar dock boken, till exempel vad forskningen säger om vilka psykiska förutsättningar och kompetenser som är önskvärda för en chef.

Mest spännande av dessa båda böcker tycker jag ändå att Destruktivt ledarskap är, till exempel kapitlet om de personlighetsdrag som kan ligga bakom destruktivt ledarskap – den så kallade mörka triaden (narcissism, psykopati och machiavellism) – samt hur vi kan förstå våra egna personlighetsdrag och deras baksidor. Viktigt är också resonemanget om ”den giftiga triangeln”, där destruktiva mönster i samspelet ledaren–medarbetarna–organisationen beskrivs, bland annat hur medarbetare genom sitt agerande kan skapa jordmån för destruktivt agerande från ledarens sida.

Om jag nu som ledare rannsakar mig själv och finner att en del av det jag gör faktiskt är destruktivt – finns det då något hopp? Ja, skriver Gerry Larsson och hans kollegor, med hjälp av självinsikt och en vilja att lära sig av sina misslyckanden kan man bli konstruktiv igen. ”Dåliga ledare är inte de med brister och fel. Dåliga ledare är de som inte vill förändra sig”, sammanfattar de.

]]>
https://chefochledarskap.se/forskarna-har-fatt-korn-pa-det-daliga-ledarskapet/feed/ 0
Elevhälsa https://chefochledarskap.se/tema/elevhalsa/ https://chefochledarskap.se/tema/elevhalsa/#respond Fri, 24 Aug 2018 06:06:51 +0000 https://chefochledarskap.se/?post_type=tema&p=108860 https://chefochledarskap.se/tema/elevhalsa/feed/ 0 ”Olagligt hyra in lärare” https://chefochledarskap.se/olagligt-hyra-in-larare/ https://chefochledarskap.se/olagligt-hyra-in-larare/#respond Fri, 24 Aug 2018 05:15:05 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108802
Skoljuristen Ingela Fehér menar att det oftast är otillåtet för grund- och gymnasieskolor att hyra in lärare. Foto: Kristina Sahlén

Tidigare i år slog Skolinspektionen fast att rektorer i grundskolan måste vara anställda av huvudmannen och att de inte kan hyras in från bemanningsföretag. Flera ­läsare har vänt sig till Chef & Ledarskap och undrat vad som i så fall gäller för hyrlärare. Är de också olagliga? Vi tog frågan vidare till juristen ­Ingela Fehér, expert på skol­juridik och en av dem som först ifrågasatte systemet med hyrrektorer. Även inhyrning av lärare strider mot skollagen i många fall, anser hon.
– Om vi talar om grund- och gymnasieskolan är det otillåtet i de flesta ämnen.

En huvudman som hyr in en lärarvikarie från ett bemanningsföretag lägger ut en del av skolans undervisande verksamhet på entreprenad, enligt henne. I grund- och gymnasieskolan är det i stort sett bara tillåtet när det gäller ”uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen”.
– Grundregeln är att huvudmannen ska ha anställda lärare för att få en kontinuitet i undervisningen.

Så säger lagen

Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen överlämnas på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person.

Källa: 23 kap. 3 § skollagen

Det finns bara några få ­undantag i lagen. Gymnasieskolor kan till exempel hyra in lärare för att undervisa i yrkes­inriktade och estetiska karaktärsämnen. Och friskolor får lägga ut modersmålsundervisning och studiehandledning på privata företag, för att nämna ett annat exempel.

Trots de juridiska oklarheterna är uthyrning av lärar­vikarier en växande bransch. Enligt en granskning gjord av tidningen ETC har de fem största bemanningsföretagen med inriktning mot skola vuxit med 82 procent de senaste fyra åren och statistik från Stockholms stad visar att staden har hyrt in lärarvikarier för hundratals miljoner kronor på senare år.

Ett av bemanningsföretagen i Stockholm är Pedagogpoolen där Peder Hagen är vd.
– I lägre årskurser handlar det om klasslärare och i högstadiet eller gymnasiet är det ämneslärare. Det kan vara skolor som behöver vikarier i tyska, svenska eller fysik.

Han tycker att man måste göra skillnad på inhyrning av rektorer och inhyrning av lärare eftersom det handlar om korttidsvikariat i lärarnas fall.
– Så mycket som 98 procent av de här uppdragen är kortare än två veckor. Det är något annat än om du hyr in en rektor för en termin eller två.

Men enligt juristen Ingela Fehér har längden på uppdragen ingen betydelse juridiskt.
– Nej, det spelar ingen roll när man tittar på entreprenadreglerna. Jag förstår att det är ett praktiskt problem för huvud­män att alltid ha egna vikarier standby men lag och förarbeten gör ingen skillnad på korta och långa inhopp.

Vikarieförmedlingen heter ett annat företag i branschen. Vd:n Marja Witt tycker inte att företagets tjänster kan kategoriseras som undervisning på entreprenad.
– Entreprenad handlar om att lägga ut hela undervisningen i ett ämne från ax till limpa. Våra vikarier hoppar bara in några dagar och följer då den undervisningsplan som den ordinarie läraren har bestämt.

Inte heller det är ett hållbart argument, enligt juristen ­Ingela Fehér.
– En lärarvikarie får ändå anses ägna sig åt uppgifter hänförliga till undervisning, vilket är det mycket vida begrepp som används i lagen.

En ytterligare komplikation är att lärare också ägnar sig åt myndighetsutövning, vilket inte kan överlåtas till privata aktörer hur som helst. Förutom betygsättning kan det handla om utvisning av elever ur klassrummet, beslut om kvarsittning och beslag av ordningsstörande föremål. Marja Witt, vd på Vikarieförmedlingen, är medveten om detta och instruerar därför sina anställda att inte utföra den typen av uppgifter.

– Våra lärarvikarier kan inte göra sådant alls utan måste tillkalla ordinarie personal i de situationerna.

Enligt juristen Ingela Fehér kan detta vara ett sätt att komma runt grundlagens förbud mot myndighetsutövning på entreprenad. Samtidigt kan det vara svårt att få till i praktiken, till exempel om en vikarie behöver göra ett akut ingripande. Och hur det än är med den saken återstår själva grundproblemet, det vill säga att uppgifter hänförliga till undervisning inte får läggas ut enligt skollagen.

Hur har den här branschen kunnat växa sig så stor om det som regel är olagligt att hyra in lärare?
– Det kan nog finnas en okunskap om vad entrepre­nadreglerna innebär. Sedan finns det skolor som ställs inför dilemmat att antingen ge undervisning med en behörig inhyrd lärare eller att anställa en obehörig. I båda fallen riskerar man att bryta mot regler i skollagen, säger Ingela Fehér.

Chef & Ledarskap har varit i kontakt med både Skolinspektionen och Skolverket för att få ett klargörande. Men ingen av myndigheterna vill uttala sig. Skolinspektionen hänvisar till att man bara har prövat frågan om hyrrektorer och inte inhyrda lärare. Skolverket ­säger sig behöva prioritera de juridiska frågeställningar som måste hanteras inom ramen för olika regeringsuppdrag.

]]>
https://chefochledarskap.se/olagligt-hyra-in-larare/feed/ 0
Rektorer följer inte upp att betygen är rättvisa https://chefochledarskap.se/rektorer-foljer-inte-upp-att-betygen-ar-rattvisa/ https://chefochledarskap.se/rektorer-foljer-inte-upp-att-betygen-ar-rattvisa/#respond Fri, 24 Aug 2018 05:05:50 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108815
Thomas Nilsson.

När huvudmän och rektorer följer upp skolors betygsresultat är det främst för att mäta måluppfyllelsen, till exempel hur många elever som blir gymnasiebehöriga. Frågan om betygsättningen är rättvis och likvärdig får mindre uppmärksamhet, enligt en granskning som Skolinspektionen har gjort.
– Med tanke på att betygen får långtgående konsekvenser för elevernas antagning till vidare studier och yrkesliv är en sådan analys nödvändig, säger Thomas Nilsson, projektledare för granskningen.

Det kan till exempel handla om att jämföra betygsresultat mellan olika lärare, skolor och klasser för att hitta avvikelser. Han tycker också att det är viktigt att rektorer ger lärare tid att samverka kring just betygsättning.
– Den samverkan som sker mellan lärare är oftast inriktad mot bedömning av nationella prov eller enskilda elevuppgifter. Men lärare behöver också diskutera hur man samlar ihop alla prestationer som eleven har gjort för att kunna sätta ett rättvist betyg.

När samverkan ska ske mellan lärare på olika skolor uppstår frågor om ansvarsfördelningen mellan rektor och huvudman. Vissa av huvudmännen som ingick i granskningen uttryckte att det var upp till rektor att initiera sådan samverkan. Men frågan är hur det ska gå till när rektor bara styr över sin skolas inre organisation. Enligt Skolinspektionen är ansvaret delat.

Det brister även när det gäller kompetensutveckling kring betygsättning.
– Den är i stort sett obefintlig. Det är vanligt med kompetensutveckling inom formativ bedömning men den ger inte svar på hur man kommer fram till det slutliga betyget, konstaterar Thomas Nilsson.

Granskningen, som heter Rättvis och likvärdig betygssättning i grundskolan?, omfattade 20 skolor där 15 har haft stora avvikelser mellan prov och betygsresultat. Syftet var att se hur rektorer och huvudmän arbetar för att ge lärare goda förutsättningar för betygsättningen.

]]>
https://chefochledarskap.se/rektorer-foljer-inte-upp-att-betygen-ar-rattvisa/feed/ 0
Lycka är en ny skola https://chefochledarskap.se/lycka-ar-en-ny-skola/ https://chefochledarskap.se/lycka-ar-en-ny-skola/#respond Fri, 24 Aug 2018 05:01:05 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108840
Annica Tengbom Ödén visar stolt runt på byggarbetsplatsen som nu till terminsstarten ska ha förvandlats till Anna Whitlocks gymnasium. Foto: Marc Femenia

Vi träffas dagen före mid­sommarafton, på den bygg­arbetsplats som ska bli Anna Whitlocks gymnasium – en ny gymnasieskola i Stockholms innerstad. Hantverkarna är just nu mångdubbelt fler än skolpersonalen, 120 mot 9. När den här texten når läsarna i slutet av augusti räknar Annica Tengbom Ödén med att siffrorna är omvända.

Är du nervös?
– Nej, vi blir klara i tid, säger hon med ett stort leende.

Det här tycker hon är roligt, det märks lång väg. Men först var hon tveksam inför projektet.
– Jag var rektor på Kungsholmens gymnasium när jag hörde talas om planerna. Vilket högriskprojekt! Skulle det gå att hitta lärare? Få tillräckligt med elever?

Eleverna ska få  göra radio, film och poddar och få hålla seminarier och dramatisera.

Flera kolleger uppmanade henne att söka detta unika rektorsjobb och allt eftersom vaknade hennes intresse och lust för uppdraget.
– Att få skapa något nytt, att inte behöva tyngas av något som sitter i väggarna. Det var oemotståndligt, säger Annica Tengbom Ödén.

Att hon blev årets skolledare 2017 stärkte känslan av att upp­draget kunde passa henne. Hon sökte och fick jobbet – men hur fria händer fick hon att utforma den nya skolans inriktning?
– När jag kom in hade man redan undersökt elevernas val för att utröna vilka inriktningar som saknades. Utgångs­punkten var att komplettera det befintliga utbudet, inte konkurrera med det. Och vi skulle bara ha högskoleförberedande program.

”Bildning” blev ett av kodorden. Genom att låta olika perspektiv och traditioner mötas ska studierna bidra till elevernas personliga utveckling – och få dem att ifrågasätta hur samhällen utvecklas.

Det hänger nära ihop med ett annat kodord: hållbarhet.
– Skolan kommer ha fokus på FN:s hållbarhetsmål, här studerar man vad som måste göras för att uppnå miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet på jorden.

Korridorerna har olika färger, för att elever och personal lättare ska lära sig hitta i skolan. Foto: Marc Femenia

Vi sitter i hennes provisoriska arbetsrum där arkitektritningar är upphängda på väggen. När hon förklarar hur undervisningen ska spegla hållbarhetsmålen blir vi tillfälligt överröstade av pallar som dras över stengolvet utanför.
– Vi ska ha programöverskridande undervisningsteam som hjälper eleverna att förstå hur målen hänger ihop. Det bidrar också till att lärare och elever lär känna varandra bättre över program­gränserna.

Här framkommer en detalj som Annica Tengbom Ödén uppenbarligen irriterat sig över på sina tidigare skolor: de outtalade hierarkierna, att vissa program har högre status än andra.
– Det ska vi komma ifrån, här ska vi skapa kreativa och dynamiska arbetsgrupper.

Ett annat konkret mål är att etablera nära kontakt med samhället utanför skolans väggar, i synnerhet med näringslivet och med universitet och högskolor.
– Eleverna ska redovisa sina arbeten på många olika sätt, inte bara med det skrivna ordet. De ska få göra radio, film, poddar och musikproduktioner. De ska få hålla seminarier och få dramatisera.

Lärarna ska veta att de inte kommer till ett dukat bord, alla lär få bära kartonger.

Och de ska få experimentera, ihop med lärare som är beredda att tänka i nya banor. Med förtjusning i rösten berättar Annica Tengbom Ödén om planerna hon planterat hos sin biologilärare:
– Han har disputerat i växtfysiologi. Här i källaren ska han tillsammans med eleverna ratta våra egna odlingar med den senaste tekniken kring artificiellt ljus. Det som produceras kommer att användas av vår chef för skolrestaurangen.
– Jag tror på idén om ”hållbart lärande”, att den främsta drivkraften att lära sig nya saker inte är betygen utan viljan att bidra till något som också gynnar andra.

Foto: Marc Femenia

Vi inleder en rundvandring genom lokalerna vars senaste hyresgäst var länsstyrelsen och dessförinnan olika andra statliga myndigheter. Vi kommer in i en korridor som utvidgats för att bli ett ”studielandskap” där elever kan plugga, skapa eller bara hänga.
– På vinden kommer vi att ha ateljéer för bild, form, keramik och design. Vi kommer också att ha lokaler för programmering, webbdesign och digitalt skapande.

Däremot saknas såväl aula som idrottshall i dessa lokaler som inom kort ska hysa en av Sveriges största skolor. Drygt tusen elever kommer att flytta över från innerstadsskolan Östra Real som ska renoveras i två år, men 700 nya elever ska också inleda sin gymnasietid här. För dessa elever har ledningen behövt rekrytera 40 lärare.

Hur har det gått?
– Bra. Vi hade 700 sökande. Det är uppenbarligen spännande att få vara med och starta något nytt.

Men hon var tydlig med förutsättningarna:
– Lärarna ska veta att de inte kommer till ett dukat bord, alla lär få bära kartonger. Den som blir nervös och irriterad när saker inte funkar kommer inte att passa här. Det är inte bara eleverna som är här för att lära sig saker, lärarna är också här för att utveckla sig.

Under rundvandringen har vi passerat SMHI:s tidigare lokaler där den nya golvmattan blivit himmelsblå och vi har gått igenom Byggnadsstyrelsens forna korridor vars golv fått en knallorange ton. De olika färgerna ska hjälpa elever och personal att orientera sig.

På Kartverkets gamla våningsplan tittar vi in på toaletterna – som är gröna.
– Tjejer eller killar, elever eller personal, samtliga 168 toaletter kan användas av alla. Vi tror att det ökar chansen att alla också ser till att hålla dem rena och snygga.

Vi träder in i en av naturvetenskapssalarna där vitrinskåpen redan fyllts med labbrockar, provrör, hinkar och en klassuppsättning av Fältflora, 867 växter i färg.
– Redan första veckan måste eleverna kunna komma ut på exkursioner.

Den viktigaste frågan till sist: fyller ni alla de 700 ”nya” elevplatserna?

Om hon sett stolt ut tidigare, ser hon ännu stoltare ut nu.
– Vi hade flest förstahandsansökningar i länet, 1 100 stycken.

]]>
https://chefochledarskap.se/lycka-ar-en-ny-skola/feed/ 0
Lagen kräver en skolchef https://chefochledarskap.se/lagen-kraver-en-skolchef/ https://chefochledarskap.se/lagen-kraver-en-skolchef/#respond Fri, 24 Aug 2018 05:00:28 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108820
Susanne Ekholm.

Befattningen skolchef finns hos många huvudmän men var osynlig i skollagen fram till första juli i år. Nu har landets skolchefer fått en egen paragraf i lagen och samtidigt ett uttalat ansvar för att verksamheten följer de statliga styrdokumenten.

Men exakt vem som är skolchef i lagens mening för olika delar av skolväsendet är inte klart i alla kommuner.
– Jag har inte fått höra att ansvaret ligger på mig nu. Men jag är verksamhetschef för förskolan så jag antar att jag kommer att få den rollen när det gäller våra förskolor, säger till ­exempel Susanne Ekholm i Köpings kommun.

Vi brottas med ett statligt och ett ­kommunalt uppdrag precis som förskole­chefer och rektorer.

Kommer det att förändra hur du jobbar på något sätt?
– Nej, inte så mycket. Det är klart att det inskärper att jag måste hålla koll på att verksamheten följer styrdokumenten. Men den rollen hade jag redan innan och jag brinner för läroplanen av egen kraft.

Får du en starkare position i ­förhållande till huvudmannen?
– Jag har förmånen att jobba i en kommun där politikerna lyssnar, men om jag inte hade gjort det så hade jag sett det som en fördel att skolchefen har blivit synlig i skollagen.

Varför?
– Vi brottas med ett statligt och ett kommunalt uppdrag precis som förskolechefer och rektorer och då är det bra om det statliga uppdraget blir ­tydligt.

]]>
https://chefochledarskap.se/lagen-kraver-en-skolchef/feed/ 0
Skadestånd till kvinna som vägrar skaka hand med män https://chefochledarskap.se/skadestand-till-kvinna-som-vagrar-skaka-hand-med-man/ https://chefochledarskap.se/skadestand-till-kvinna-som-vagrar-skaka-hand-med-man/#respond Fri, 24 Aug 2018 05:00:23 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108850 Kan ett krav att en anställd ska hälsa på sina kolleger genom att ta i hand innebära diskriminering? Den frågan hamnade på Arbetsdomstolens bord i våras. Målet gällde om Kunskapsskolan direkt eller indirekt hade diskriminerat en kvinna, medlem i Unionen, genom att kräva att hon skulle handhälsa inte bara på kvinnliga kollegor utan även på manliga.

Unionen menade att för deras medlem är det en religiös manifestation att avstå från att handhälsa på det motsatta könet och att en sådan manifestation därför omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Det krav som skolan uppställt, att personal ska handhälsa på varandra, är inte ett verkligt och avgörande yrkeskrav inom skolans verksamhet. Unionen uppgav att skolan genom rektorn hade framställt kravet till medlemmen, antingen som ett uttryckligt ultimatum eller som en följd av en redogörelse för vilka krav skollagen och läroplanen ställer på dem som arbetar på skolan.

Detta är enligt Unionens mening ett missgynnande av medlemmen som har samband med religion och etnisk tillhörighet. Genom att uppställa detta krav som en förutsättning för att få arbeta på skolan, har Kunskapsskolan också enligt Unionen tillämpat ett kriterium som särskilt kan komma att missgynna muslimer som av religiösa skäl inte hälsar genom att ta personer av motsatt kön i hand.

Fråga förbundsjuristen

Sofia Bäck Carlén svarar på juridiska frågor. Skriv till: chefochledarskap@lararforbundet.se

Arbetsgivaren ansåg å sin sida att vägran att handhälsa inte är en religiös manifestation som skyddas av Europakonventionen och därmed inte heller av diskrimineringslagen. Vidare ansåg inte skolan att man ställt krav på att Unionens medlem skulle handhälsa och på så sätt orsakat att hon inte återkommit till skolan som lärarvikarie.

Skolans rektor uppgav bland annat att hon hade förklarat vad skolans viktigaste styrdokument, skollagen och läroplanen, kräver beträffande likabehandling av män och kvinnor samt att lärare och övrig personal i skolan, som vuxna förebilder för eleverna, måste handla enligt dessa regler och principer – och att Unionens medlem då valde själv att lämna skolan. Arbetsgivaren hävdade också att skolan skulle ha gjort på samma sätt om en lärare av andra skäl vägrat att handhälsa på kolleger med hänvisning till deras kön, etnicitet eller sexuella läggning. Skolan betonade också att det påstådda kravet hade ett berättigat syfte – likabehandling och jämställdhet mellan könen samt den värdegrund som gäller i alla skolor.

I domen uttalar Arbetsdomstolen bland annat att det inte är utrett att skolan uttryckligen ställt krav på Unionens medlem att handhälsa även på manliga kollegor, vilket i sin tur skulle ha lett till att medlemmen inte kunde arbeta kvar på skolan. Då utredningen i målet inte gav stöd för att diskriminering förekommit, blev utgången att Arbetsdomstolen dömde till arbetsgivarsidans fördel.

Både från arbetstagar- och arbetsgivarhåll uttalades en besvikelse över att principfrågan inte blev prövad och att man ville ha ett klargörande av rättsläget.

Sofia Bäck Carlén, förbundsjurist på Lärarförbundet.

Frågan är nu återigen aktuell. I våras höll Arbetsdomstolen huvudförhandling i ett mål där den hade att ta ställning till om en arbetsgivare gjort sig skyldig till diskriminering genom att avbryta rekryteringen av en kvinnlig arbetssökande som med hänvisning till sin religion inte ville handhälsa på personer av motsatt kön.

Det är Diskrimineringsombudsmannen (DO) som har stämt in ett tolkföretag till Arbetsdomstolen. Enligt DO har arbetsgivaren diskriminerat kvinnan genom att avbryta rekryteringsförfarandet, eftersom man har missgynnat henne av skäl som har samband med hennes religion. Man ifrågasätter också om arbetsgivaren haft en sådan neutralitetspolicy som utesluter uttryck för religion på arbetsplatsen i form av hälsningar. Man har även, enligt DO:s uppfattning, tillämpat ett kriterium som kan uppfattas som neutralt, men som kan komma att missgynna den grupp muslimer som av religiösa skäl inte tar i hand. DO anför också att kriteriet saknar ett berättigat syfte och inte är lämpligt, nödvändigt eller proportionerligt samt att det inte är ett verkligt och avgörande yrkeskrav för anställningen.

Från arbetsgivarens sida har man hänvisat till att enligt god tolksed ska tolken vara neutral och man tillåter därför inte att tolkarna har på sig symboler som uttrycker bland annat religiösa åsikter när de arbetar. Man strävar också efter att ha en arbetsmiljö där anställda inte behandlar varandra olika med hänsyn till bland annat kön. Vidare anför arbetsgivaren, precis som i det förra målet, att vägran att ta en person av motsatt kön i hand inte är en sådan manifestation som omfattas av skyddet i Europakonventionen och därmed inte heller av skyddet i diskrimineringslagen.

Arbetsgivarens ståndpunkt är också att avbrytandet av rekryteringsproceduren inte berodde på kvinnans religion och att man skulle ha vidtagit samma åtgärd mot en annan person som av andra skäl hade vägrat att ta en person av motsatt kön i hand. Man anser också att kravet på att anställda ska ta både kvinnor och män i hand har ett berättigat syfte – dels att anställda inte ska behandla kolleger olika på grund av kön, dels att förhindra trakasserier samt att kravet är lämpligt och nödvändigt.

I domen, som kom samma dag som ovanstående artikels pressläggning, konstaterade Arbetsdomstolen att den kvinnliga arbetssökanden blev utsatt för indirekt diskriminering. Man kom fram till att hon missgynnats genom tillämpningen av tolkföretagets policy om handhälsning och att denna policy särskilt missgynnar personer med viss religion, de muslimer som tillämpar ett förbud mot handhälsning mellan kvinnor och män som inte är nära släkt. Policyn ansågs inte vara lämplig och nödvändig för att säkerställa att arbetssökande lever upp till det krav på jämställt agerande i arbetslivet som bolaget uppställt.

]]>
https://chefochledarskap.se/skadestand-till-kvinna-som-vagrar-skaka-hand-med-man/feed/ 0
3 frågor … https://chefochledarskap.se/3-fragor-11/ https://chefochledarskap.se/3-fragor-11/#respond Fri, 24 Aug 2018 04:45:28 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108809 Kom det några studenter?
– Den här första sommaren hann vi bara trolla fram tre kurser men på två av dem hade vi många deltagare. Vi kommer att utöka kursutbudet nästa sommar.

Vad vet ni om lärarstudenters intresse för sommarstudier?
– När vi har ställt frågan har de sagt att de kan tänka sig att läsa ett par somrar under utbildningen för att ta examen snabbare, men inte varje sommar för de vill gärna jobba också.

Hur mycket kortare kan lärarutbildningen bli med sommarkurser?
– På sikt tror jag att det skulle kunna handla om ett halvår. Men om man kombinerar med andra åtgärder kan det bli mer. Utbildningen till 7–9-lärare kanske skulle kunna bli ett helt år kortare om man samtidigt begränsade den till två ­ämnen.

]]>
https://chefochledarskap.se/3-fragor-11/feed/ 0
Så kan ledarskapet i förskolan utvecklas https://chefochledarskap.se/sa-kan-ledarskapet-i-forskolan-utvecklas/ https://chefochledarskap.se/sa-kan-ledarskapet-i-forskolan-utvecklas/#respond Fri, 18 May 2018 12:36:03 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=108777
Peter Fowelin är lärare, organisationskonsult och skribent med inriktning på ledarskapsfrågor.

F ör bara några år sedan fanns knappast några böcker som specifikt behandlade ledarskap i förskolan. Bland de böcker som nu utkommit finns Pedagogiskt ledarskap i förskolan av Bim Riddersporre och Magnus Erlandsson, som båda forskar kring ledarskap vid Malmö universitet.

Magnus Erlandsson konstaterar i bokens inledande kapitel att forskningen visar att framgångsrika skolledare har tydliga visioner och värderingar, vilket skapar en känsla av riktning och syfte, och att det i sin tur skapar ”en trygg miljö i vilken pedagogerna vågar pröva nya vägar till en ny pedagogisk praktik”. I förbättringsarbetet är det också helt centralt att ta hänsyn till varje skolas och förskolas lokala förutsättningar, inte att man följer ett ”mode” som hämtas utifrån, betonar Erlandsson.

Hur ska då dessa lärdomar översättas i mer konkreta verktyg? Med utgångspunkt från Skolinspektionens råd och krav för förskolechefer lyfter Magnus Erlandsson fram behovet av att analysera och utvärdera de utvecklingsinsatser som görs, och han presenterar en modell för kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Modellen innehåller åtta steg, där steg 1 handlar om att identifiera ett problem, en brist eller utmaning som är angelägen att ta tag i.

I steg 2 kartläggs och undersöks den utvecklingspunkt man bestämt sig för att ta tag i med hjälp av forskningsbaserade metoder som observationer, intervjuer, enkäter, dokumentstudier och så vidare.

Litteratur:

Bim Riddersporre & Magnus Erlandsson

Pedagogiskt ledarskap i förskolan – handbok för förskolechefer

Natur & Kultur (2018)

Karin Alnervik & Per Alnervik

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Liber (2017)

Bim Riddersporre & Sven Persson (red)

Utbildningsvetenskap för förskolan

Natur & Kultur (2017)

I steg 3 analyseras de data som har samlats in, genom att man organiserar, systematiserar, letar efter mönster och tolkar i syfte att nå fram till ett resultat som ger svar på de frågor man ställt. Därmed skapas ett underlag för att kunna sjösätta förändringsarbetet.

I steg 4 handlar det om att skapa en gemensam bild kring analysen och utvecklingsbehovet, så att medarbetarna är med på tåget.

I steg 5 är det dags att formulera en gemensam vision och mål för förändringsarbetet, vilket ofta kräver en aktiv dialog mellan ledare och medarbetare.

Steg 6 innebär att bli mer konkret och formulera lösningar för att nå målen man satt upp, för att sedan i steg 7 genomföra det hela och förankra den nya praktiken i organisationens kultur.

Efter en tid behöver utvecklingsarbetet utvärderas. I detta avslutande steg tar man reda på i vilken utsträckning det har gjort någon bestående skillnad i den vardagliga praktiken.

Stegen ovan kan sammanfattas med frågorna: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Erlandsson visar i sitt kapitel ett exempel på hur arbetet kan genomföras på en förskola där kulturen behöver utvecklas mot ett mer relationellt perspektiv där barnens svårigheter ses som miljöbetingade, inte medfödda och individuella.

Avslutningsvis visar han också hur de åtta stegen kan komprimeras så att de genomförs under en dag på förskolan, och visar på det sättet att utvecklingsarbete inte alltid behöver vara tidskrävande och omständligt.

Hur utvecklingsarbetet i praktiken gått till på förskolan HallonEtt i Jönköping – som under många år drevs av bokens författare Karin och Per Alnervik – skildras i Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan.

Ambitionen på förskolan var bland annat att ändra den traditionella ordning där arbetslagets uppgift är att ”ansvara för sig själv” till en utvidgad roll där arbetslagen tar ansvar för hela verksamheten och ett kollegialt lärande mellan arbetslagen och enheterna uppstår.

Lösningen blev att organisera för ”kollegiala mötesplatser” där förskollärarna kunde träffas och samtala. Dessa mötesplatser gavs en tydlig struktur i form av till exempel gemensamma pedagogiska möten en gång i månaden för alla tre förskolor samt i så kallade samarbetslag och ansvarsgrupper.

Därutöver anlitades ”reflektionsvikarier” som gick in i barngruppen de två timmar som arbetslaget reflekterade och planerade.

Karin och Per Alnervik talar sig varma för ett utforskande arbetssätt som tar fasta på barnets perspektiv och intentioner, och där dokumentationen har en viktig roll för att hjälpa förskollärarna att ”iscensätta fortsatta pedagogiska situationer som kan stötta och utmana barnens hypoteser och frågor”. Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö universitet, skriver i sitt avslutande bidrag i antologin Utbildningsvetenskap för förskolan att forskningen pekar på att ”det är just i den vardagliga interaktionen och i mötena mellan förskolepersonalen och barnen som kvaliteten avgörs” när det gäller barns lärande och utveckling. Ändå underskattas ofta betydelsen av det som pedagogerna ger barnen i dessa situationer, menar Sven Persson, och påpekar att utvecklingsplaner och beskrivningar av förskolans verksamhet ofta missar det vardagliga. Kanske beror det på att pedagogerna inte har begrepp och termer för dessa möten eller så missas de helt enkelt i det systematiska kvalitetsarbetet – vilket är problematiskt om det är just här som den verkliga kvaliteten i förskolan visas, betonar han.

Sven Persson presenterar i sin artikel forskning som stärker tesen om interaktionens betydelse för barns lärande och utveckling utifrån begreppet ”pedagogiska relationer”. För att barn ska få självförmåga, kompetens och duglighet krävs bland annat det som en del forskare kallar ”obemärkta kompetenser” hos förskolepersonalen, det vill säga sådant som förmedlas kroppsligt genom gester och rörelser, leenden och med ögonkast, skriver han.

Dessutom är det viktigt hur förskolepersonalen tolkar barnens gester och kroppsliga uttryck, så att de kan ge barnen rätt emotionellt, socialt och kognitivt stöd. Persson avslutar: ”Det är hög tid att uppgradera dessa kompetenser i förskolan och ge dem den betydelse de förtjänar.

]]>
https://chefochledarskap.se/sa-kan-ledarskapet-i-forskolan-utvecklas/feed/ 0
Att leda obehöriga https://chefochledarskap.se/tema/att-leda-obehoriga/ https://chefochledarskap.se/tema/att-leda-obehoriga/#respond Fri, 18 May 2018 05:31:42 +0000 https://chefochledarskap.se/?post_type=tema&p=108654 https://chefochledarskap.se/tema/att-leda-obehoriga/feed/ 0