Chef & Ledarskap https://chefochledarskap.se Lärarförbundets tidning för skolledare Fri, 11 Jan 2019 11:42:14 +0000 sv-SE hourly 1 Så byggs det i dag https://chefochledarskap.se/sa-byggs-det-i-dag/ https://chefochledarskap.se/sa-byggs-det-i-dag/#respond Fri, 07 Dec 2018 13:17:11 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109318 Flexibilitet i fokus

Man bygger skolor som ska kunna omvandlas och nyttjas för annan verksamhet vid behov, exempelvis förskola eller äldreboende. Även förskolor byggs med denna målsättning.

Lokalerna ska även vara flexibla på så vis att olika typer av aktiviteter ska kunna genomföras i samma utrymmen. Förutom bänkar kanske man väljer att inreda med hopfällbara bord, mjuka sittpuffar, ståbord etc. Tanken är att alla inte nödvändigtvis gör samma sak samtidigt.

”Skolan mitt i byn”

Skolan mitt i byn är ett koncept som innebär att även andra verksamheter ska kunna nyttja förskolan eller skolan, som idrotts- och kulturföreningar. Lokaler ska inte stå tomma i onödan utan att resurser ska användas effektivt, och det finns en ambition om att öka beläggningsgraden.

Källa

Anneli Frelin, professor i didaktik, och Jan Grannäs, docent i didaktik, Högskolan i Gävle, forskar om lärmiljöer. De undersöker i projektet Vässa skolan hur en övergång till en aktivitetsbaserad lärmiljö görs i Hudiksvall (finansierat av Vinnova). Tillsammans med Suzanne de Laval studerar de hur man kan utvärdera skolor genom att göra gåturer i Stockholm och Kungsbacka, i ett projekt finansierat av Ifous. Tidigare har de forskat om hur trygga utbildningsmiljöer skapas, samt hur kommuner tacklar segregation genom att rita om rektorsområden. De ingår dessutom i ett nordiskt forskningsnätverk kring lärmiljöer, samt i det europeiska forskningsnätverket Design Research and Practice in Educational Spaces.

Transparens och öppenhet

I flera nybyggda förskolor och skolor finns inslag av glaspartier och fria siktlinjer. Man vill även gärna öppna upp lokalerna mer och skapa ytor där barn från olika grupper eller klasser kan mötas. Öppna ytor kan dock i vissa fall vara mindre flexibla som lärmiljöer än traditionella klassrum. Den slutsatsen drar till exempel den engelske forskaren Peter Barrett efter sin studie ”Clever Classrooms”. Det kan också vara svårare att få eleverna att fokusera om de får många intryck och det är rörelse i synfältet.

Läktare

I många skolor byggs läktare i olika storlekar, där det går att hålla samlingar eller korta introduktioner för elever innan de går iväg och jobbar individuellt eller i mindre grupper. Ibland kallas läktarna för ”Hellerup stairs”, efter en dansk skola som var tidig med denna design.

Forskarnas bästa tips till skolledare som ska bygga nytt eller bygga om

Res runt och titta på förskolor och skolor som varit i drift i några år. Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt utan kan lära av vad andra gjort, och varje lokal har sina styrkor och svagheter. Har du en ledningsgrupp som fungerar väl? Bjud med dem.

Tänk på att olika ämnen kan ha olika funktioner och behov. När nya lokaler ska planeras och inredas bör man därför ta hjälp av den pedagogiska expertis som finns på enheten eller kommunen.

Börja inte med rummet utan med verksamheten. Fundera över er syn på lärande. Hur vill ni att undervisningen ska bedrivas? Vilka lokaler behöver ni i relation till det? Finns det invanda föreställningar att utmana?

Var medveten om att öppna lärmiljöer eller ytor kräver mer snarare än mindre bemanning. Ställer man om till en ny typ av lärmiljö kommer både lärare och elever behöva lära sig hur man arbetar i dessa.

Att bygga går fort men att tänka tar tid. Försök vara delaktig så gott det går i plan- och byggprocessen. Ett bygge genomgår olika faser och i övergången från en fas till en annan behöver man vara med för att i möjligaste mån se till att visionen går om intet, så att byggherren inte väljer material som gör akustiken dålig, till exempel.

Tänk funktion före flashighet. Lösningar som ser estetiskt vackra och tilltalande ut kan kreativa barn ibland använda på andra sätt än det var tänkt.

Glöm inte ljudmiljön. Med öppen planlösning är akustiken en oerhört stor utmaning. Det händer att det ritas in en storslagen entré med mycket glas och högt i tak – något som ofta skapar en påfrestande ljudmiljö. Moderna åtgärder för ljuddämpning ska man inte spara in på.

Inred med omsorg. Vissa möbler är slamriga och kan förstöra akustiken i ett rum, eller motverka den pedagogiska tanke man hade när rummet utformades.

Yngre barn behöver fler olika typer av zoner än äldre. Ta hänsyn till att när eleverna blir äldre ställs det andra krav på möbler och annan inredning av lärmiljöerna.

Bygg lekfullt och kom ihåg att kroppen är en väg in i lärandet. Golven kan bli pedagogiska redskap. Man kan till exempel hoppa på multiplikationstabeller i en trappa eller lära algebra utifrån mönster i mattorna.

]]>
https://chefochledarskap.se/sa-byggs-det-i-dag/feed/ 0
Distribuerat ledarskap ny trend i bokfloden https://chefochledarskap.se/distribuerat-ledarskap-ny-trend-i-bokfloden/ https://chefochledarskap.se/distribuerat-ledarskap-ny-trend-i-bokfloden/#respond Fri, 30 Nov 2018 08:54:15 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109297
Peter Fowelin är lärare, organisationskonsult och skribent med inriktning på ledarskapsfrågor.

Att skolledaren är utbildningssystemets potentiella hjälte är väl känt – med en bra skolledare kan allt lösas. Hur detta undergörande ledarskap ska se ut är långtifrån tydligt, bara att det förväntas. Samtidigt finns också en insikt om att ingen egentlig utveckling sker om inte pedagogerna själva tar sig an vardagens utmaningar med engagemang och ansvar. Hur får vi ihop denna paradox mellan å ena sidan tydlighet och driv från skolledarens sida och å andra sidan initiativkraft från pedagogernas? Hur får vi dessa båda krafter att dra åt samma håll?

Ett av de svar som getts av skolforskare är att skolor bör satsa på ett så kallat distribuerat ledarskap. Nyligen kom två böcker ut på svenska om denna typ av ledarskap i skolans värld, båda författade av forskare. Alma Harris är en internationellt känd skolforskare och i boken Distribuerat ledarskap betonar hon att detta ledarskap inte handlar om en form av delegering eller för den delen ett allmänt samarbete. Hon skriver att distribuerat ledarskap bäst ska förstås som ”en ledarskapspraktik som inkluderar ledare, medarbetare och deras gemensamma situation och som införlivar flera olika grupper av individers aktiviteter”.

När distribuerat ledarskap tillämpas innefattar det både formella och informella ledare, och Harris betonar att utan aktivt stöd från skolans formella ledare är det osannolikt att det distribuerade ledarskapet fungerar. Samtidigt innebär det också att den formella ledaren ”släpper en aning auktoritet och makt för att kunna förhandla fram, underlätta och stödja andras ledarskap”. Det förutsätter i sin tur trygghet, tillit, mod och hårt arbete från ledarens sida. Men belöningen kan vara stor, menar Harris: ”Där det distribuerade ledarskapet är målmedvetet, planerat och inriktat snarare än slumpmässigt, odisciplinerat eller kaotiskt kan skillnaden i resultat vara ganska dramatisk.”

Alma Harris

Distribuerat ledarskap – perspektiv, förutsättningar och möjligheter

Studentlitteratur (2018)

 

Mette Liljenberg

Distribuerat ­ledarskap och förbättringsarbete – lärares och ­skolledares praktik

Studentlitteratur (2018)

Harris pekar på egen och andras forskning som undersökt relationen mellan en skolas ledarskap och dess skolresultat. Hon skriver att forskningen pekar mot ”att distribuerat ledarskap är en viktig komponent inom och bidragande faktor till förbättrade resultat”. Enligt en av de studier hon refererar har högpresterande skolor höga inflytandenivåer på alla nivåer i organisationen, med andra ord ett distribuerat ledarskap, medan personalen i lågpresterande skolor i lägre grad är delaktiga i ledarskapet. Men forskningen om hur distribuerat ledarskap påverkar skol- och elevresultat är ändå så pass begränsad att Harris nöjer sig med att beteckna forskningsresultaten som ”upplyftande”. Samtidigt konstaterar hon att de är tillräckligt tydliga för att ett antal länder nu ska inkludera distribuerat ledarskap som en del i sina satsningar på skolförbättring, till exempel England, Wales, Australien och Malaysia.

Hur det distribuerade ledarskapet i praktiken kan organiseras i en svensk kontext ger inte Harris bok svar på, men den svenska pedagogikforskaren Mette Liljenberg har i sin forskning undersökt just det. I Distribuerat ledarskap och förbättringsarbete skildras hur tre skolor på olika sätt har spridit sitt ledarskap, till exempel i fråga om pedagogiskt ledarskap, lärares ledningsuppdrag och arbetslagens funktion. Skolorna studerades inom ramen för Liljenbergs avhandlingsarbete och hon visar hur ledarskapet organiserats på skolorna, liksom fallgropar och framgångsfaktorer bakom de vägval som skolledarna gjort.

En styrka med Liljenbergs perspektiv är att det är brett. Hon har fokus på såväl ledare och medarbetare som strukturella aspekter och normer och värderingar som skapar förutsättningar för att skapa kvalitet i det distribuerade ledarskapet. Även Liljenberg pekar på forskningen kring distribuerat ledarskap och dess betydelse för att stärka skolors kapacitet för förbättring.

Samarbete, lärande, ansvarstagande, meningsskapande och tillit är några ledord för att lyckas skapa ett väl fungerande distribuerat ledarskap. De tre skolorna i Liljenbergs studie skilde sig åt i dessa avseenden och hennes presentation av dem illustrerar tydligt deras olika mognadsgrad när det gäller gemensamt ansvarstagande och lärande. Hon kunde bland annat se att den skola som hunnit längst jobbade utmanande snarare än bekräftande, kollektivt snarare än individualistiskt, lärandeorienterat snarare än problemorienterat, med attityder som främjade gemensamma mål snarare än enbart ämnesmål och med fokus både på drifts- och utvecklingsfrågor snarare än med fokus på enbart den dagliga driften.

Liljenberg påpekar att den samarbetande kultur som forskare och andra inser fördelarna med har särskilt svårt att få fäste i de skolor där behovet av förbättring är som störst. I dessa skolor har skolledarna ofta en tilltro till att medarbetarna ska dra åt samma håll trots att det saknas gemensamma mål och visioner, skriver hon. De tenderar också att förlita sig på att införda strukturer och rutiner fungerar som det är tänkt – och sedan uppstår en frustration när så inte sker. Det här bottnar ofta, menar hon, i en okunskap hos skolledarna om den egna skolans verkliga behov och vad som under ytan förhindrar förändring, och stundom också i en naiv tro på ”den rätta lösningen”.

Liljenbergs bok bidrar inte med kunskap om den egna kontexten – den kan man bara skaffa sig själv. Men till hjälp presenterar hon ett schema för kartläggning av den egna skolan med kategorierna ”En skola med lång väg framför sig”, ”En skola på väg” och ”En skola väl där”, och kännetecken för dessa typskolor som kan tas som utgångspunkt för att göra en lägesbedömning av den egna skolan. Sammantaget bidrar Liljenberg i sin bok med forskningsbaserade och praktiskt tillämpbara kunskaper om hur distribuerat ledarskap kan organiseras och bidra till organisatorisk framgång på en skola. Hatten av för det!

]]>
https://chefochledarskap.se/distribuerat-ledarskap-ny-trend-i-bokfloden/feed/ 0
Bygga nytt https://chefochledarskap.se/tema/bygganytt/ https://chefochledarskap.se/tema/bygganytt/#respond Fri, 30 Nov 2018 07:39:32 +0000 https://chefochledarskap.se/?post_type=tema&p=109214 https://chefochledarskap.se/tema/bygganytt/feed/ 0 3 frågor … https://chefochledarskap.se/3-fragor-13/ https://chefochledarskap.se/3-fragor-13/#respond Fri, 30 Nov 2018 06:03:59 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109199 Har ni haft någon norm­kritisk diskussion om lucior, stjärngossar och pepparkaks­gubbar?

– Jag kan inte påstå att vi har diskuterat lucia­tåget specifikt men vi hade en fortbildning på höstlovet om hbtq och trans­genderbegreppet för att kunna bemöta våra ickebinära elever bättre. Vi jobbar med frågorna på förekommen anledning.

Vad tycker du om debatten som brukar uppstå i lucia­tider?

– Det blir lite överdrivet att lägga ett normkritiskt filter på alla gamla traditioner men man kan ju förändra dem och anpassa dem efter eleverna. Vi är inte rigida.

Så vem får vara vad i ert tåg?

– Eleverna kommer överens, det finns inga givna roller. Än har det inte hänt att en pojke eller transperson velat vara ­lucia men skulle någon vilja går det bra. Däremot har tjejer varit stjärngossar. Någon pepparkaksgubbe tror jag aldrig vi har haft.

]]>
https://chefochledarskap.se/3-fragor-13/feed/ 0
Närvaron viktigare än pedagogiken https://chefochledarskap.se/narvaron-viktigare-an-pedagogiken/ https://chefochledarskap.se/narvaron-viktigare-an-pedagogiken/#respond Fri, 30 Nov 2018 06:02:42 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109191
Fredrik Sjödin.

Fredrik Sjödin är universitetslektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet och forskar om arbetsrelaterad hälsa i förskolan.

Tidigare har han tittat mycket på hur ljud och buller påverkar arbetsmiljön.

– Det är jätteviktigt att förbättra ljudnivån men det räcker inte. Det finns en grundläggande stressproblematik som vi inte kommer åt genom att sätta upp ljudabsorbenter, säger han.

I projektet ”Pedagogik, ­arbetsmiljö och hälsa i förskolan” har han därför undersökt hur organisation, ledarskap och pedagogisk inriktning påverkar personalens mående.

18 förskolor med olika ­pedagogisk inriktning i sex städer observerades under två år. Här fanns allt från små Waldorf­enheter där förskolechefen jobbar bredvid sina anställda till stora kommunala förskolor där hen styr flera enheter på distans.

De 106 pedagogerna har besvarat en 30 sidor lång enkät. Skillnaderna i upplevd hälsa är stora men verkar inte bero på valet av pedagogik. Ledarskapet och hur arbetet organiseras är viktigare.

– En närvarande chef har mer kännedom om verksamheten, kan lösa situationer när de uppstår samt ge de anställda mer stöd – och exempelvis ta hänsyn till småbarnsföräld­rarna i personalen när arbets­platsträffar och för­äldramöten planeras in.

Risken är dock att den närvarande chefens styrning går ut över personalens autonomi – och därmed arbetsglädjen.

De goda hälsoeffekten av ett närvarande ledarskap kan också motverkas av att förskolan är liten, eftersom verksamheten blir mer utsatt vid frånvaro och man inte kan göra lika mycket lika lätt om de ­anställda är få.

– Waldorfanställda i denna studie har till exempel en ­högre grad av utbrändhet – trots närvarande chefer, säger Fredrik Sjödin.

Han vill nu undersöka hur förskolor hanterar de ”svåra situationerna” – mat­intaget, in- och utgångarna och personalens planeringstid – i syfte att minska arbetsbelastning, bullerexponering och stress.

]]>
https://chefochledarskap.se/narvaron-viktigare-an-pedagogiken/feed/ 0
”Sämre för oss i friskolor” https://chefochledarskap.se/samre-for-oss-i-friskolor/ https://chefochledarskap.se/samre-for-oss-i-friskolor/#respond Fri, 30 Nov 2018 06:01:58 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109187
Carola Wedholm befarar att medlemsdemokratin minskar.
Foto: Gustaf Rosensköld

Det blir en ny organisation för Lärarförbundets cirka 15 000 medlemmar, varav 2 000 skolledare, i fristående förskolor och skolor.

De får inte längre höra till Lärarförbundets lokalavdelningar utan måste antingen skapa en egen avdelning eller ingå i den nya riksorganisation som förbundsstyrelsen ska ansvara för. Förändringen träder i kraft senast vid halvårsskiftet 2020, efter en medlemsdialog där berörda ska få tycka till.

Det beslutade Lärarförbundets kongress i oktober. Carola Wedholm, andre vice ordförande i Lärarförbundet Skolledare och förskolechef i ett föräldrakooperativ i Stockholm, är besviken.

– För oss som är ­verksamma där det finns en skolledarstyrelse och upparbetade relationer med lokalavdelningen är detta en försämring, säger hon.

Hennes kritik bygger främst på en oro för att medlems­demokratin ska minska. Anställda i den fristående sektorn kommer att före­trädas av anställda ombudsmän på regionkontoren i stället för av förtroendevalda.

– Alla de som inte bildar en egen avdelning, vilket i princip bara de stora koncernerna har en reell möjlighet att göra, kommer att förlora politiskt inflytande, säger hon.

Vad gäller arbetsmiljö och villkorsfrågor röstade kongressen igenom fler och starkare formuleringar än vad förbundsstyrelsens föreslagit. Det tycker Carola Wedholm är bra.

– Arbetsmiljöfrågan är viktig ur ett skolledarperspektiv. Vi behöver tydliga skrivningar som stöd för att vara pedagogiska ledare. Kan vi inte vara det har vi inte en hållbar organisation och då blir lärarna sjuka, säger hon.

Kongressen sade ja till skolledarnas motioner. Skolledarmötet ska välja förste och and­re vice ordförande i Lärarförbundet Skolledare och styrelsen utökas med två personer. Skolledarna får också två ordinarie ledamöter i förbundsrådet.

]]>
https://chefochledarskap.se/samre-for-oss-i-friskolor/feed/ 0
Utredare vill slopa tvång att lägga vite https://chefochledarskap.se/utredare-vill-slopa-tvang-att-lagga-vite/ https://chefochledarskap.se/utredare-vill-slopa-tvang-att-lagga-vite/#comments Fri, 30 Nov 2018 06:00:34 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109174
Sarah Thorén, rektor i Karlstad.
Foto: Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad

Tillitsdelegationens betänkande har varit på remiss. De flesta remissinstanser är positiva till förslagen som går ut på att politiker och beslutsfattare ska minska kontrollen och börja lita på att skolledare och lärare vet vad de gör.

Som ett led i den ökade tillliten vill delegationen ta bort skollagens skrivning om tvingande vitesförelägganden vid allvarliga brister. Man vill att Skolinspektionen fort­farande ska få, men inte vara tvungen att, förena krav på bättring med hot om böter.

Ett vite gör inte att vi jobbar bättre, men det drar ner stämningen enormt.

– Vi vill ha en tillsyn som baseras på dialog och lärande snarare än på straff och ställningskrig, förklarar Laura Hartman, Tillitsdelegationens ordförande.

Sedan den 1 januari 2015 då formuleringen om ”ska-viten” infördes i skollagen har antalet vitesförelägganden ökat kraftigt, från 24 stycken på ­totalt 14 miljoner kronor 2014 till 122 på sammanlagt 71,8 miljoner 2017.

För det mesta hinner skolorna rätta till bristerna innan ­tiden löpt ut, men även de ­utdömda böterna har ökat.

Frödingskolan i Karlstad fick besök av Skolinspektionen i våras, som ett led i den regelbundna tillsynen av kommunen. Inspektörerna fann brister när det gällde extra anpass-
ningar och särskilt stöd samt i ordning och studiero. Huvudmannen fick ett vitesföre­läggande på 700 000 kronor.

Skolans rektor Sarah ­Thorén tycker att hotet om vite är oförtjänt eftersom mycket beror på faktorer som ligger ­utanför skolans kontroll.

– När Skolinspektionen kommer för att granska en hel kommun väljer de alltid att gå djupare med de skolor som har lägst måluppfyllelse. Om de hade granskat en skola med jättehög måluppfyllelse tror jag att de skulle ha hittat ungefär samma brister där.

På Frödingskolan har 85 procent av eleverna annat modersmål än svenska. Många är nyanlända och den socioekonomiska bakgrunden är svag.

Tillitsdelegationens ordförande Laura Hartman.

– Vi arbetar med att förbättra studieron hela tiden men vi har mer att jobba med än många andra. Ett vite gör inte att vi jobbar mer eller bättre, däremot drar det ner stämningen enormt bland ­både lärare och elever, säger Sarah Thorén.

Det bidrar också till att öka segregationen än mer, eftersom det oftast är eleverna från familjer med något bättre förutsättningar som söker sig bort när de tar del av negativa bilder av skolan i medierna.

I slutet av september lämnade Sarah Thorén in skolans svar där hon redogör för vidtagna åtgärder till Skolinspektionen. Hon räknar kallt med att få krav på kompletteringar.

– Man vänder inte en skola på ett halvår. Och bara det att sitta och skicka in svar tar tid från det vi egentligen ska jobba med, säger hon.

Sarah Thorén, som också är ordförande för Lärarförbundet Skolledare i Karlstad, tar gärna emot inspektörerna.

– De har väldigt hög kompetens, de satte ord på saker och hjälpte oss att fokusera, vilket gav ett bra driv i arbetet för min del. Men vitesföreläggandet känns inte som någon hjälp, säger hon.

]]>
https://chefochledarskap.se/utredare-vill-slopa-tvang-att-lagga-vite/feed/ 1
Chefer ska få färre underställda https://chefochledarskap.se/chefer-ska-fa-farre-understallda/ https://chefochledarskap.se/chefer-ska-fa-farre-understallda/#respond Fri, 30 Nov 2018 06:00:13 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109178 En enig barn- och utbildningsnämnd i Jönköping har gett förvaltningen i uppdrag att analysera hur rektorernas och förskolechefernas arbetsbörda ska minska. I juni 2019 ska konkreta förslag ligga på nämndens bord.

– Det handlar bland annat om att få ner antalet medarbetare som varje skolledare har att bossa över. Vi förstår natur­ligtvis att det kostar pengar men vi vill att våra chefer ska hålla, säger Carl Cunningham (KD), vice ord­förande i barn- och utbildningsnämnden.

Bakgrunden är att staden växer samtidigt som många skolledare går i pen­sion. För ett år sedan fick utbildnings­förvaltningen därför i uppdrag av kommun­fullmäktige att ta reda på hur många underställda skol­ledarna har och hur det är ställt med det administrativa stödet.

Carl Cunningham.

– Cheferna inom utbildningsförvaltningen har flest underställda av kommunens chefer – i snitt 49, säger Krister Bengtsson, utredare på ­utbildningsförvaltningen och författare till rapporten.

Bara i fem av 27 förskole­områden har chefen administ­rativt stöd. I grundskolan har de flesta rektorer stöd i någon form, men inte tillräckligt
för att de ska hinna med det pedagogiska ledarskapet och utveckla verksamheten.

– Det största bekymret som framträder i samtalen med skolledarna är hanteringen av olika IT-system. Många upp­lever att de är operativa administratörer, säger Krister Bengtsson.

Att vara närmsta chef för 49 medarbetare är långt ifrån de 20 som Lärarförbundet Skolledare vill ha som nationell riktlinje.

– Det förekommer här och där att det tas fram uppgifter på chefstäthet och sedan vi började driva frågan har det blivit vanligare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.

– Tyvärr hör vi fortfarande alldeles för sällan talas om kommuner som löper hela ­linan ut – sätter en riktlinje och därefter drar ned antalet till en rimlig nivå. Jag ser mycket positivt på att Jön­köpings kommun tar sitt ansvar som arbetsmiljöansvarig för skolans chefer.

]]>
https://chefochledarskap.se/chefer-ska-fa-farre-understallda/feed/ 0
Djuren leder barnen rätt https://chefochledarskap.se/djuren-leder-barnen-ratt/ https://chefochledarskap.se/djuren-leder-barnen-ratt/#respond Fri, 30 Nov 2018 05:59:48 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109203
David Neveling ger värmlandsfåren mat på vägen.
Foto: Marc Femenia

Det är en grå novembermorgon och dimmorna svävar över åkrarna. Dugg­regnet hänger i luften och barnen är påpälsade för att klara av de våta och leriga djur­hagarna på förskolan Rödkullan, som ligger på en bondgård i Tyresö.

– Det är lite som att komma till Bullerbyn, konstaterar förskolläraren Lotta Hansson.

I djurstallen är det full rulle. Fyra barn i färgglada galonkläder – Hildur, Milia, Nathalie och Milian – har påbörjat sin morgonrunda bland djuren, med städning, matning och djurmys.

Vi kan få med nästan alla målområden i läroplanen i vårt arbete med djuren.

Rödkullan startade i december 2017 med lantbruksdjur som höns, får, getter. Djurlär, som förskolan kallar verksamheten med djuren, sker i små grupper fyra förmiddagar i veckan. Den utgör navet i förskolans pedagogiska inriktning.

Med på turen går tillförordnade förskolechefen David Neveling, som också är den som driver alla verksamheter på gården.

Morgonpromenad från hästhagen till stallet.
Foto: Marc Femenia

– Innan var jag med och startade en liten förskola i Tyresö som personalkooperativ. På Uddby såg jag möjligheten att driva en bondgård och samtidigt låta gården vara den pedagogiska platsen för en förskola, säger han.

Tidigare har han även läst ekonomi, gått naturbruksgymnasium och drivit en fårgård i Hälsingland. I konkurrens med elva andra sökande fick han överta arrendet av Uddby gård från kommunen. Gården drivs i dag som ett aktie­bolag, där det förutom lantbruket även bedrivs förskola, visningsverksamhet, kafé och inackorderingsstall. På förskolan med 30 barn arbetar två förskollärare, tre barnskötare, en djurpedagog och ett köksbiträde,

– Här finns en fantastisk miljö med lantbruk, beteshagar och naturreservat runt om. Det är ett väldigt bra pedagogiskt rum. Barnen kan börja uppleva och lära sig om natur och djur i vardagen, säger David Neveling.

Förskolans pedagogik med närhet till djur och natur är viktig för barnens utveckling, både socialt och kognitivt, menar han.

Den pedagogiska verksamheten utgår från djuren.

– Sen kopplar vi på läroplanen. Och det visar sig att vi kan få med nästan alla målområden i läro­planen i vårt arbete med Djurlär. Vi kan arbeta med värderingar, lärande, utveckling och inflytande på samma gång.

Han ger flera exempel.

– Språk och matematik utvecklas, barnen vidgar sitt ordförråd och mäter och väger foder och strö. Med djuren lägger barnen grund för en djur-, natur och människosyn utifrån välvilja, kunskap och respekt. Vi ser inte bara djurverksamheten som något gulligt utan som en viktig del i förskolans uppdrag.

Djurpedagogen Elisabeth Johansson hämtar shetlandsponnyn Piffen som har huserat i hagen med en större kompis.
Foto: Marc Femenia

Men att driva en förskola med lantgårdsinriktning är inte enkelt.

– Man måste ha kunskap om skötsel och djurs beteende, och känna trygghet kring djur. Djuren är snälla men kan ha ett behov av att gå undan från nyfikna barn. Och det är såklart viktigt att alltid ha ett säkerhetstänk, både för ­djurens och barnens skull. En viktig del av pedagogiken är att barnen ska vara glada och lugna nära djuren.

En förskolechef i en liten enhet får rycka in på många olika områden.

– Det blir framför allt väldigt många sidouppgifter, till skillnad mot en stor enhet med många servicefunktioner. Jag får sköta allt från ekonomi, snickeri till planering, bemanning, säkerhet och trygghet – och även vara med i den pedagogiska verksamheten.

Lösningen, enligt David Neveling, är att hitta bra pedagoger och att bygga ett arbetslag som fungerar bra ihop.

Man får hela tiden vara beredd att rycka in där det behövs.

– Sedan får man hela tiden vara beredd att rycka in där det behövs, säger han.

På frågan om kombinationen småskalighet och djurinriktning kompletterar varandra eller gör det mer komplicerat, svarar han:

Foto: Marc Femenia

– Det går hand i hand. Det går inte att ha en lantdjursinriktning med stora barngrupper. Dels funkar det inte med 10–15 barn inne hos djuren, dels blir det inte samma kvalitet i samspelet mellan barnen och djuren. Här spelar djurpedagogen, som har väldigt bra hand med både djur och barn, en otroligt viktig roll. I en förskola med 80 barn skulle det inte fungera praktiskt eller organisatoriskt och det skulle inte bli kvalitetstid med djuren för barnen.

Hela gårdens verksamhet, förskolan inräknad, kommer enligt David Neveling att omsätta cirka 4,5 miljoner kronor och göra en liten vinst i år.

– Det är ekonomiskt tufft att driva ett lantbruk med få djur och detsamma gäller för att driva en liten förskola. Men kombinationen av visningsverksamhet, naturvård, stall och förskola gör att verksamheten ger ett mindre överskott, och vi kan också återinvestera.

Det är roligt att kunna gå emot utvecklingen mot allt större för­skoleenheter, tycker han.

– Tyvärr är det en ekonomisk verklighet som gör att även barnomsorg går mot stordrift. Men också vi måste tänka i ekonomiska banor. Vi skulle gärna anställa en kock och laga maten själva, men av ekonomiska skäl så behöver vi köpa in maten externt.

Till en början var kommunen tveksam till om det skulle fungera att driva en förskola på bondgården, framför allt när det gällde vilka investeringar som behövde göras i fastigheten. Men efter starten har verksamheten ökat från 24 till 30 barn – och ett 50-tal står i kö. Tyresö kommun genomför en granskning av förskolan, så som är fallet vid nystartade förskolor. Inga problem i verksamheten har hittills uppdagats, utan från kommunens sida upplever man att föräldrar är nöjda och att kön är lång. Däremot påpekas att skolan behöver hantera vissa organisatoriska aspekter, däribland rekryteringen av en förskolechef.

David Neveling berättar att rekrytering pågår för fullt. Han är medveten om problemet med att han som tillförordnad förskolechef inte har den nödvändiga utbildningen:

– En av våra utmaningar är att rekrytera en förskolechef som kan vara chef till 30–40 procent och som sedan kan arbeta som pedagog i barngrupperna. Det är svårt att hitta någon som vill ha de dubbla rollerna, säger han.

Det är svårt att rekrytera en förskolechef som också vill arbeta i barngrupperna.

På Rödkullan har alla djur sitt eget lynne, vissa är sällskapliga och andra behöver vara för sig själva. Lammen håller gärna samman när de äter i ett hörn, men getterna är desto livligare i barnens sällskap.

Vad tycker då barnen är det bästa med att vara hos djuren?

– Att klappa dem och ge dem mat, säger Milian.

Morgonturen går först till fåren, sedan kaninerna och sedan är det fruktstund. Därefter besöks getterna. En av dem blir så till sig av lukten från barnens äpplen att han knuffar till Nathalie lite försiktigt. Personalen är snabbt framme och hjälper henne. Hon är lite förvånad men vid gott mod.

Mycket av pedagogiken handlar om att inte bara väcka barnens upptäckarglädje utan även att lära dem att vara lugna i stallarna och hägnen, så att inte djuren blir skrämda.

– Det handlar om att man inte kan rusa i väg. När barnen är lugna hos djuren går det även att återföra i andra situationer i förskolan, säger förskolläraren Lotta Hansson.

]]>
https://chefochledarskap.se/djuren-leder-barnen-ratt/feed/ 0
Ny skola har tre terminer https://chefochledarskap.se/ny-skola-har-tre-terminer/ https://chefochledarskap.se/ny-skola-har-tre-terminer/#respond Fri, 30 Nov 2018 05:59:35 +0000 https://chefochledarskap.se/?p=109195 Sverige får sin första skola med treterminssystem nästa höst då fristående Amerikanska gymnasiet öppnar i Göteborg.

– Vi har fördelat om läsårets 178 dagar så mycket som skollagen tillåter för att få en större symmetri över året. Erfarenheter från andra länder, liksom många studier, visar att tre terminer ökar både elevers och lärares möjlighet till arbete och återhämtning, säger Peter Heddelin, en av den nya skolans tre rektorer.

Peter Heddelin.

Skolhuvudmän får förlägga undervisningen som de vill, utom i juli då eleverna ska ha ledigt. Genom att kapa en vecka i slutet av sommarlovet och slå ihop spridda studie­dagar kan Amerikanska gymnasiet förlänga höst- och sportloven till två veckor vardera. Jul- och påsklov blir det ungefär som vanligt.

Sommarlovet är en rest från bondesamhället när barnen behövdes på åkern. Det har spelat ut sin roll, enligt Peter Heddelin.

– Nu är det många som väntar på att skolan ska börja i ­augusti. Runt vecka 43 är lärare och elever trötta. Med ett lov på två veckor hinner de både landa och vila upp sig. Och det är bättre för lärandet.

]]>
https://chefochledarskap.se/ny-skola-har-tre-terminer/feed/ 0