Ingår i temat
Hemmasittare
Läs senare

Främja närvaro bästa metoden

HemmasittareVarje fall av långvarig frånvaro är unikt. Därför är det viktigt att undersöka orsakerna och anpassa åtgärderna därefter, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell.

av Sara Djurberg
15 mar 2019
15 mar 2019
Illustration: Kajsa eldsten

Hemmasittare har blivit ett välkänt begrepp de senaste åren. Men en sökning i mediearkivet visar att det är först i mitten av 2000-talet som ordet börjar användas i svenska tidningar för att beskriva barn som inte kommer till skolan. Det finns ingen statistik över hur många barn som stannar hemma, men de flesta bedömare är överens om att fenomenet ökar. När tv-programmet Kalla fakta i höstas granskade frågan kom man fram till att 5 500 elever varit borta mer än halva terminen från skolan.

Varför stannar då allt fler barn hemma från skolan? Det är lätt att dra paralleller till den kraftigt ökande psykiska ohälsan bland unga, och att allt fler barn diagnosticeras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Förändringar i skolan brukar också lyftas fram. Sedan 2010 får till exempel barn med en lättare form av autism inte längre gå i särskolan om de inte också har en utvecklingsstörning. Betygssystemet och läroplanens komplexa kunskapskrav pekas också ut som möjliga skäl.

Men Malin Gren Landell, psykolog och författare till utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, värjer sig mot enskilda förklaringar.
– Vi vet inte varför det ökar. Eftersom vi inte har nationell statistik på frånvaro och dess orsaker så vet vi inte till exempel hur många som har npf eller psykisk ohälsa i den här gruppen. Vi måste se hela gruppen för att ta reda på hur vi ska förebygga frånvaro. Det vi däremot vet är att långvarig skolfrånvaro alltid har flera olika orsaker.

Håltimmar kan bli en svårighet om du inte är motiverad i skolan.

Malin Gren Landell använder hellre uttrycket problematisk skolfrånvaro än hemmasittare, som hon anser lägger ansvaret på individen.

Illustration: Kajsa eldsten

Orsakerna till att en elev stannar hemma under lång tid brukar delas in i tre områden: en sårbarhet hos individen (exempelvis en funktionsnedsättning eller depression), skolfaktorer och sociala problem i hemmet eller med kompisar. Men nästan alltid handlar det om en kombination av dessa faktorer, som också påverkar varandra ömsesidigt.
– Ett barn med adhd kan ha svårt med det sociala samspelet och bli mobbad, och samtidigt ha föräldrar med en egen problematik.

Man vet att håltimmar och skolbyten är riskfaktorer för långvarig frånvaro.
– Håltimmar kanske blir en svårighet om du inte är motiverad i skolan och det kan i sin tur bero på att undervisningen är på en för lätt eller svår nivå.

Efter Malin Gren Landells utredning har nya regler införts för att minska riskerna vid skolbyten. Vid skolbyte i samband med stadieövergång måste avlämnande skola rapportera om en elev haft hög frånvaro till mottagande skola. Den nya skolan ska på så sätt kunna sätta in resurser för att eleven ska klara skolgången.

En annan konsekvens av utredningen är att rektorer sedan förra sommaren är skyldiga att skyndsamt kartlägga orsakerna när en elev varit borta mycket. När en utredning ska startas är inte specificerat. Men enligt Malin Gren Landell ska den göras när man är orolig för att en elev missar undervisning.
– En del kommuner graderar det i en enkel och en fördjupad utredning. Man kan börja med att mentorn ställer frågor till elev och vårdnadshavare inom områdena skola, hem och individ. Om det inte ger underlag för att hjälpa eleven, kan man koppla in skolkurator, skolsköterska, och undersöka om socialtjänst är involverad, säger hon.

Illustration: Kajsa eldsten

Nytt i skollagen är också att skolförvaltningen i hemkommunen ska samordna insatser med andra samhällsaktörer, exempelvis vården, BUP och socialtjänst, när en elev har långvarig frånvaro.

Rektorer bör införa rutiner för hur utredningarna ska göras och kräva vägledning från huvudmannen i det arbetet, anser Malin Gren Landell.

Det saknas svensk forskning om problematisk frånvaro och vilka åtgärder som kan hjälpa elever tillbaka till skolan. Däremot finns det vetenskapliga belägg för metoder när det gäller viss form av frånvaro, och att det är närvarofrämjande att bygga relationer, ha ett flexibelt förhållningssätt och ett kunskapsfokus.
– Min tanke är att eftersom frånvaro är en så heterogen problematik, så är metoden att kartlägga orsakerna i varje enskilt fall. Och så får man sätta in åtgärder för de specifika problem som finns. Det finns evidens för metoder när det gäller frånvaro i samband med depression och ångestproblem, säger Malin Gren Landell.

Att relationer är viktiga både i förebyggande syfte och för att hjälpa elever tillbaka visar även de preliminära resultaten i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet. Tobias Forsell är doktorand i utbildningsvetenskap och specialpedagog som tidigare jobbat som närvarostödjare i Skellefteå kommun. Nu skriver han en avhandling om problematisk skolfrånvaro där han intervjuat femton ungdomar mellan 16 och drygt 20 år, som tidigare varit långvarigt frånvarande, men kommit tillbaka till studier. Han har även intervjuat föräldrar till femton barn som tidigare varit hemmasittare i grundskolan. Tobias Forsell har valt att rikta in sig på vad det är i skolan som inte fungerar för dessa elever, men också vad i skolmiljön som bidragit till att de lyckats komma tillbaka.
– Jag brukar beskriva skolan som en magnet som attraherar eller repellerar elever.

Illustration: Kajsa eldsten

I intervjuerna framkom att brist på social samhörighet är en stor orsak till att eleverna stannade hemma från skolan.
– Sociala relationer till andra elever och vuxna är extremt viktigt. Eleverna beskriver att de haft svårt att hitta vänner, en del har upplevt mobbning och kränkningar och känt sig otrygga i skolmiljön. En del har varit utåtagerande och därför fått mycket negativ uppmärksamhet.

Andra uppgav att skolan inte kändes motiverande och meningsfull, och att de saknade positiva förväntningar från lärare.

Även om frånvaron ofta visar sig först i högstadiet så ligger det nästan alltid en lång process bakom, enligt Tobias Forsell. En konflikt med en annan elev på skolgården eller med en lärare kan vara den utlösande faktorn, men är sällan den verkliga orsaken.
– Om man känner att relationer inte funkat under längre tid blir det till slut för jobbigt. Den negativa bägaren blir full och rinner över.

Det finns också skäl till att eleven fortsätter att vara hemma. En elev som inte går till skolan kan som följd bli deprimerad och därmed få ännu svårare att komma tillbaka.
– Om det inte finns någon vuxen på skolan som sträcker ut en hand och visar empati kan det bidra till att frånvaro vidmakthålls. Man behöver få känna sig saknad, och få veta alternativa vägar tillbaka till skolan, säger Tobias Forsell.

Sociala relationer till andra elever och vuxna är extremt viktigt.

Vuxna som såg, brydde sig och ville förstå blev vändpunkten för flera av ungdomarna i studien. För andra var ett skolbyte avgörande.
– Föräldrarna beskriver att särskilda undervisningsgrupper många gånger varit en sluss tillbaka till utbildning.

Skolan behöver lyssna på elevens önskemål och samarbeta med föräldrar när man hjälper eleven att komma tillbaka till skolan, menar Tobias Forsell.
– Det är jätteviktigt att inkludera eleven i processen. Det kanske till exempel inte alltid är nödvändigt att barnet kommer till skolan för möten. Om det är lättare att träffas på neutral plats eller hemma så gör det. Eller att man chattar eller väljer en onlinemiljö. Det är viktigt att man står kvar även om eleven vänder ryggen till i början.

Illustration: Kajsa eldsten

Det är sällan är konstruktivt att informera föräldrarna om skolplikt då problemet oftast inte ligger i okunskap, anser Tobias Forsell.

Men för att undvika problemet så behöver skolan främja närvaro. Både Tobias Forsell och Malin Gren Landell förespråkar ett förebyggande arbete med fokus på goda relationer till eleverna, klassrumsklimat, samt tydliggörande pedagogik och tillgänglig lärmiljö när det gäller elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Att tidigt upptäcka mönster av frånvaro är också viktigt – genom att vara noga med frånvaroregistrering, men också att vara uppmärksam på varningssignaler. Här kan föräldrar vara till hjälp. En del föräldrar som Tobias Forsell intervjuat beskriver hur de tagit sina barn till skolan sprattlande under protest redan i lågstadiet. De berättar också att barnen klarat av att hålla ihop under skoldagen, men att de varit utmattade, ledsna och arga när de kommit hem.
– Man kan prata med föräldrar om problematiken och göra dem uppmärksamma på signaler som söndagsoro och svårighet att ta sig till skolan efter sjukdom, eller om barnet klagar på magont och huvudvärk. Och understryka att föräldrarna ska ta kontakt med skolan om de är oroliga.

Malin Gren Landell efterlyser mer statistik och forskning för att öka kunskapen om skolfrånvaro. Själv tror hon att fenomenet speglar en samhällsutveckling.
– Skolan verkar vara både nedprioriterad och en källa till stress. Jag hör allt oftare föräldrar som säger att de inte ska låta sina barn gå till skolan, eller att elever ska ”skriva ut sig” från skolan. Inställningen till skolan har förändrats. Men den verkar också slå ut elever. Vi behöver verkligen studera hur mycket skolsystemet och samhällsklimatet bidrar till frånvaro.

Det ska utredningen innehålla

Enligt skollagen ska utredningen göras i samråd med elev, vårdnadshavare och elevhälsa, men den kan se olika ut från fall till fall.

  • Den ska ta sikte på såväl undervisning som sociala och individuella faktorer.
  • Man kan gradera utredningen i två steg. Börja med att så snabbt som möjligt ställa frågor till elev och vårdnadshavare inom de tre områdena. Om det inte är tillräckligt, gå vidare med att koppla in
    and­ra yrkeskategorier och eventuellt BUP och socialtjänst.
  • Involvera eleven i processen. Återkoppla resultatet av kartläggningen till elev och föräldrar. Skolan
    kan ha missuppfattat något.

Flera kommuner och andra aktörer har arbetat fram kartläggningsverktyg som man kan använda.

Alla artiklar i temat Hemmasittare (6)

ur Lärarförbundets Magasin