Ingår i temat
Hat, hot och våld
Läs senare

Fyra av tio rektorer har utsatts för våld

Hat, hot och våldHot och våld mot rektorer är ett problem som växer. I höstas slog en dom fast att hot mot skolpersonal är att betrakta som brottet hot mot tjänsteman. Nu kräver Lärarförbundet att rektorer ska omfattas av samma utökade skydd som socialtjänst och polis.

29 aug 2019
Illustration: Emmanuel Polanco

Enligt den senaste enkäten bland Lärarförbundets medlemmar uppger fyra av tio rektorer att de utsatts för våld eller hot.

Undersökningen är gjord 2017 och en ny medlemsenkät ska göras i höst, men ingen tror att problemet minskat. Tvärtom visar flera undersökningar att hot och våld mot just skolledare och rektorer ökat dramatiskt de senaste fem åren.

De grupper som hotar är främst föräldrar och andra anhöriga till elever. Våldet kommer som regel från eleverna själva. Oftast är det i situationer när rektor eller lärare avvisat eller tillrättavisat en elev, eller när det finns ett missnöje med elevens betyg. Många gånger är det subtila hot som en kommentar om att den som hotar ”vet var du bor” eller att ”något kan hända” om man är ute en mörk kväll.

Skolledare är i en utsatt position eftersom de är högst ansvariga. Rektorer får vara skölden för lärare.

Kanske upplevs det inte som ett tydligt hot när det händer, utan först när man sitter med direkta frågor i ett enkätformulär. Kanske är det en av förklaringarna till att få hot anmäls varken till polis eller arbetsmiljöverket. För så är det nämligen när det gäller just skolledare.
– Vi får knappt in några anmälningar alls. Det handlar om några få, exceptionella fall, sa Mikael Rystedt, poliskommissarie och chef för utredningssektionen i Västerbotten, som kommenterade undersökningen till Chef & Ledarskap när den presenterades.

Förutom att hot och våld är brott som ska polisanmälas ska arbetsplatsolyckor också anmälas till Arbetsmiljöverket. Enligt Kristian Hansson, sakkunnig inom skola och utbildning, finns en ökande anmälningsbenägenhet om hot och våld i hela samhället, men anmälningarna från skolan ökar mer än från övriga samhället. Dock inte när det gäller skolledare:
– Vad det framför allt handlar om är situationer mellan elever och lärare. Det ovanligt med anmälningar om hot och våld mot rektorer, säger Kristian Hansson.

Illustration: Emmanuel Polanco

Arbetsmiljöverket har alltså all anledning att tro att det finns ett mörkertal i deras siffror, men hur stort det kan vara vill inte Kristian Hansson sia om. Däremot har han ytterligare en möjlig förklaring:
– Det kan vara ett större steg för en rektor att anmäla hot och våld till en myndighet. Rektor är ansvarig för arbetsmiljön och hot och våld ingår i den. En anmälan kan ses som ett misslyckande, även om jag vill poängtera att det verkligen inte är det, säger han.

Det är inte en långsökt teori när det gäller en så komplex fråga. Att göra en anmälan för en lärares eller elevs räkning och stötta dem i situationen ingår tydligt i rollen som chef. När det kommer till en själv kan det vara känsligare. Att anmäla våld eller hot mot sig själv placerar en i brottsoffrets roll och kan känslomässigt upplevas som ett nederlag, att man misslyckas med att hantera situationen.

Att man med tiden blir avtrubbad kan vara en annan förklaring. I synnerhet för skolledare som drabbas dubbelt av problemet: dels genom hot mot personal man har ansvar för, dels genom hot mot sig själv.
– Skolledare är i en utsatt position eftersom de är högst ansvariga. Rektorer får vara skölden för lärare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet skolledare.

Därför, hävdar Lärarförbundet skolledare, att hot mot rektorer och biträdande rektorer ska jämställas med hot mot polis och socialtjänst.
– Vi tycker att skolledare ska ingå i den grupp som har ett särskilt tjänstemannaansvar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, som hävdar att förbundet lyfter kravet både mot riksdag, skolministern och utbildningsdepartementet i den frågan.

Hon menar att rektorns beslut är myndighetsutövning i en så samhällsbärande funktion att hot och våld mot dem innebär ett hinder i deras yrkesutövning.

I november avgjordes ett viktigt rättsfall när hovrätten i Skåne och Blekinge dömde en vårdnadshavare till villkorlig dom och böter för brottet hot mot tjänsteman.

Du har inte organisatoriska förutsättningar att ha arbetsmiljöansvar för 50–60 medarbetare när du samtidigt kläms mellan skollagen och kommunallagen.

Fallet gällde en elev som kastade saker och störde i klassrummet. Läraren sa åt eleven att gå ut och när hon vägrade kallade läraren på biträdande rektor för att få hjälp. Biträdande rektor stödde beslutet och tillsammans körde de ut eleven. Efter det fick läraren både sms och mejl med hot från flickans mamma.

Hovrätten gjorde samma bedömning som tingsrätten redan gjort: läraren har rätt att vidta åtgärder mot en elev som stör arbetsordningen, enligt skollagens kapitel 5, paragraf 6. Beslutet förankrades dessutom hos skolledningen. Och hoten var en reaktion på händelsen och skickades i syfte att påverka lärarens myndighetsutövning som tjänsteman.

Att respekten för skolledare och rektorer sjunkit så bland elever, föräldrar och allmänhet, vad beror det på? Ja, säg det, funderar Ann-Charlotte Gavelin Rydman:
– Kanske för att skolan under lång tid inte krävde respekt. Det fanns en tid i början av 2000-talet när rektorer blev tillsagda att inte polis­anmäla, säger hon.
– Det accepterar man inte längre, vilket gör att anmälningarna ökar. Våld är inte tillåtet i samhället, då ska det inte vara tillåtet i skolan heller och det behöver vi vara tydliga med.

Samtidigt betonar Ann-Charlotte Gavelin Rydman vikten av att huvudmännen i skolan tar sitt ansvar för arbetsmiljön. Hon uppmanar alla utsatta rektorer att följa skolhuvudmannens rutiner och vända sig till sin egen chef. Arbetsmiljöverket har tagit fram goda rutiner för dessa situationer, menar hon, och det är huvudmannens ansvar att se till att de rutinerna följs. I grund och botten handlar det om ett långsiktigt förebyggande arbetsmiljöarbete. Även det har på många håll i den svenska skolan varit eftersatt.

Arbetsmiljöverket kom med en nationell tillsynsrapport över skolan 2017. Redan på första sidan konstateras att nio av tio gymnasie- och grundskolor brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Under inspektionen besökte Arbetsmiljöverket 6000 skolor och 300 skolhuvudmän och riktar också kritik mot huvudmännen just när det gäller det förebyggande arbetet:

”Rektorer och skolledningar ska inte behöva ’uppfinna’ system för sitt förebyggande arbetsmiljöarbete utan ska kunna ta del av skolorganisationens i förväg fastlagda rutiner och arbetssätt. Dessa ska styra arbetsmiljöarbetet i skolan men också i skolorganisationen som helhet. Rutinerna minskar sårbarheten vid personalomsättning och borgar för ett arbetsmiljöarbete som kommer att fungera över tid. Kopplat till detta ska det finnas kunskaper om arbetsmiljöarbete hos skolledare, skyddsombud och elevskyddsombud”, skriver myndigheten i rapporten.

När det gäller rena hot- och våldsituationer konstaterar myndigheten:

Illustration: Emmanuel Polanco

”En annan brist vi sett handlar om riskbedömningar i förebyggande syfte, säkerhetsrutiner samt utbildning och information om hur man ska agera i en skarp hot- eller våldssituation.”
– Det handlar om att skapa en trygg miljö. Att veta vad man ska göra när man drabbas skapar i sig trygghet, säger Kristian Hansson på Arbetsmiljöverket, som anser situationen så allvarlig att det kräver att både arbetsgivare och fackförbund gör gemensam sak mot problemet:
– Parterna behöver hitta ett bra samarbete mot detta.

En indirekt orsak, både till brister i det förebyggande arbetet och själva hot- och våldsproblematiken, som Arbetsmiljöverket också kritiserar i sin rapport, är skolhuvudmännens kontroll över arbetsbelastningen hos de anställda:

”Arbetsgivarna har inte undersökt orsaken till och riskbedömt ohälsosam arbetsbelastning. De nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö som trädde i kraft våren 2016 ger tydliga riktlinjer för vad arbetsgivaren ska göra för att undvika ohälsosam arbetsbelastning.”

Arbetsbelastningen är förstås i sig en riskfaktor när det gäller att leda och fördela arbetet och skapa en bra arbetsmiljö i en så pass komplex verksamhet som en skola. Dessutom gynnas inte det förebyggande arbetsmiljöarbetet av att personalomsättningen på rektorer är hög, vilket Chef & Ledarskap berättat om tidigare.
– Det hänger ihop med att skolledare har bristande arbetsmiljö i allmänhet, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman och pekar på flera komplikationer i rektors arbetssituation.

Hon lyfter särskilt ”det dubbla uppdraget” och Lärarförbundets krav på personalansvar för max 20 medarbetare:
– Du har inte organisatoriska förutsättningar att ha arbetsmiljöansvar för 50–60 medarbetare när du samtidigt kläms mellan skollagen och kommunallagen.

Förutom att rektorer leder komplexa och ofta stora verksamheter har de själva en komplex roll med ett statligt ansvar i en kommunal organisation. Den nationella skollagen reglerar vad du måste prestera, men det är din kommun eller friskolehuvudman som förser dig med resurser för att klara uppgiften. Staten kräver att rektor levererar vad skollagen säger till medborgarna. Skolans huvudman kräver att rektor håller budget.

Men staten ställer också krav på huvudmännen. Enligt tillsynsrapporten från 2017, där 30 procent av landets skolor inspekterades, utfärdade Arbetsmiljöverket vitesföreläggande till 250 skolor för att inte gjort tillräckliga förbättringar i tid.

Med tanke på den personalomsättning som finns bland rektorer kommer en god arbetsmiljö att vara en stor fördel för den som vill locka personal som stannar kvar, tror Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Lärarförbundets krav

Lärarförbundet skolledares kravlista till skolhuvudmännen för att förebygga hot och våld:

  • Arbetsgivaren ansvarar för att det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete som så långt det är möjligt undanröjer risker för starkt psykiskt påfrestande arbetssituationer för skolledare.
  • Det ska finnas väl kända rutiner och handlingsplaner som omfattar skolans chefer ifall något skulle hända. Det ska tas särskild hänsyn till chefernas situation.
  • Om skolledare blir utsatta behöver stöd och hjälp snabbt kunna mobiliseras av deras arbetsgivare så att de inte står ensamma i en svår situation. Detta ska särskilt beaktas i organisationernas beredskap. Det behöver finnas HR-resurser avsatta för skolans chefer.
  • Bland chefer uppstår ibland en kultur där vara och en får klarar sig själv. En sådan kultur måste motarbetas. Därför ska chefers incident- och tillbudsrapportering tas på stort allvar av deras arbetsgivare.
  • Arbetet ska organiseras och planeras så att psykiskt påfrestande arbete undviks i största möjliga utsträckning. Det ska också beaktas att människor upplever och hanterar starkt psykiskt påfrestande arbete olika. Arbetsmiljölagen säger att: ”Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.” Olika skolor behöver därför organiseras och bemannas olika vad gäller ledarskap.

ur Lärarförbundets Magasin