Läs senare

”Ge personal med invandrarbakgrund mer uppmärksamhet”

AktuelltPersonal med invandrarbakgrund kan vara ovärderliga brobyggare i arbetet mot hederskulturen – men de kan också utsättas för föräldratryck från sina forna landsmän. Ge dem mer uppmärksamhet! uppmanar rektorn Else-Marie Hallqvist.

31 jan 2020
Foto: Nicke Johansson

Nytorpsskolans rektor har varit i hetluften från och till under de knappa två år som gått sedan hon kom till 4–9-skolan i Hammarkullen i Göteborg. Stöket och skadegörelsen har krävt omfattande insatser. Nu är det något lugnare vilket gett henne tid för en annan angelägen fråga: hedersrelaterat våld och förtryck.
– Det handlar inte om feminism eller jämställdhet, pojkar är också drabbade. Det handlar om mänskliga rättigheter.

Hon har hittills varit med om fyra fall som lett till akuta omhändertaganden. Den fjärde flickan som räddades från sin egen familj lyckades skolan upptäcka tack vare att man bjudit in Sara Mohammad, grundaren av Glöm aldrig Pela och Fadime, att hålla föredrag för personalen.

Hon lärde oss att se fler tecken på barn som befinner sig i farozonen. I det här fallet handlade det om en förälder som var mycket engagerad i sitt barn, vilket visade sig vara ett sätt att kontrollera barnets liv på ett oacceptabelt sätt.

Det handlar inte om feminism eller jäm­ställdhet, pojkar är också drabbade. Det handlar om mänskliga rättigheter.

Under föredraget noterade Else-Marie Hallqvist tydliga reaktioner från några av sina medarbetare med utländsk bakgrund.
– Det var tungt för dem att lyssna till svåra berättelser om sin egen bakgrund och sin egen kultur, delar som man kanske valt att fly från eller komma undan från.

Hur tacklar man sådant som skolledare?
– Här kan jag tycka att rektorer är för ängsliga. Självfallet ska vi markera hur fel det är att kontrollera barnens liv! Men vi ska också se till att medarbetarna känner sig stolta över sitt ursprung.

Hur gör du det själv i praktiken?
– Jag har lärt mig en del arabiska fraser som jag använder, som att lyckönska inför ramadan med ”ramadan mubarak” eller använda hälsningsfrasen ”salem aleikum”. Det är ett sätt att visa nyfikenhet.

När jag frågar hur många av de 400 eleverna som har föräldrar med svenska som modersmål blir det först tyst i telefonen; hon räknar på fingrarna.
– Tio elever. Nästan 98 procent har alltså utländsk bakgrund.

Ingen vet hur många barn i Sverige som är utsatta för hedersrelaterat förtryck, studier på niondeklassare har pekat på att det handlar om mellan 10 och 20 procent. Med andra ord finns utan tvivel drabbade elever på Nytorpsskolan som man ännu inte upptäckt.
– De elever som vågat berätta om sin situation har ofta gått till mina medarbetare med utländsk bakgrund. Där hoppas de på mindre fördömande reaktioner, det handlar trots allt om deras egna föräldrar och familjer som de i grunden älskar!

Har du medarbetare som själva varit utsatta för hedersförtryck?
– Ja, några har berättat hur de tvingades bryta med sina familjer i tonåren, andra känner alltjämt ett visst obehag att tala om dessa frågor.

Är du orolig för att de kan få svårt att stå emot hederskulturen hos barnens föräldrar?
– Ja, tänk dig att de träffar föräldrarna i moskén eller kyrkan, där kan de utsättas för påtryckningar. Jag försöker stödja dem så mycket som jag kan!

Hur då?
– Genom att gång på gång understryka att deras kultur och traditioner inte hotas av att själva hedersförtrycket avskaffas.

För dem och för eleverna har hon berättat om en fascinerande del av sin egen familjs historia: hennes mormors mor Alva Nordberg var en av Sveriges sista änglamakerskor. Hon hjälpte rika Stockholmsfamiljer att ta livet av utomäktenskapliga barn.
– Barn utanför äktenskapet var skamligt. Dessa familjer sålde sina oäkta barn eller barnbarn till henne för att inte förlora sin heder!

För Else-Marie Hallqvist är sensmoralen klockren:
– Det går att förändra traditioner, de är inte huggna i sten.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com