Läs senare

Hjälpen är nära för klasser i kris

ReportageNär utmaningarna i en klass blir för stora kan lärmiljöteamet ­kallas in. Alla rektorer på Eslövs tio lågstadieskolor har möjlighet att beställa stödet.

Zohra Fahim Bosevska tillbringar flera veckor i klassen, för att analysera och åtgärda problem. Foto: Lars Dareberg

V arje dag när eleverna i klass 2A på Västra skolan i Eslöv kommer till klassrummet på morgonen får de ”checka in” med ett litet kort. När läraren Eva Carlström har berättat vad som kommer att hända under dagen – det står även framme på tavlan – får de skriva sitt namn på kortet och kryssa för den smiley som bäst beskriver deras känsla inför kommande aktiviteter: ledsen, sådär, glad, jätteglad. Korten sätts upp på en vägg så att alla kan ta del av varandras dagliga status.

Tina och Zohra finns kvar i klassen och håller ut. När jag kommer är det enstaka besök.

På eftermiddagen, strax innan skoldagen är slut, hämtar eleverna sina respektive kort och utvärderar med en ny smiley. Blev det som de trodde? Vilken smiley passar bäst nu, när skol­dagen är över? Därefter checkar de ut genom att lämna korten till Eva Carlström när de i tur och ordning tågar ut ur klassrummet och säger hejdå vid tröskeln.

Läraren Eva Carlström tycker att lärmiljöteamet gett klassen en välbehövlig nystart. Foto: Lars Dareberg

Korten är ett exempel på ett nytt inslag i lärmiljön som har införts i klassen under de senaste tre veckorna. Tina Rossi och Zohra Fahim Bosevska från kommunens team för lärmiljöutveckling har nämligen varit på besök. I dag är det torsdag och deras näst sista dag i just den här klassen.
– Vi jobbar på uppdrag av rektorerna gentemot lågstadiet och finns som resurs för samtliga skolor i kommunen. När det är någon form av svårigheter med en klass, då kan rektorerna kalla in oss, förklarar Tina Rossi.

Lärmiljöteamet infördes i augusti i fjol och är ett pilotprojekt under ett läsår. Initiativet kommer från rektorsgruppen och alla skolor delar gemensamt på kostnaden. Här på Västra skolan är Margareta Janstad rektor och hon berättar att idén kom upp efter en genom­lysning av kommunens resurs­skola.
– Den visade att många elever går på resursskolan alldeles för länge. Vi rektorer vill jobba med inkluderande lärmiljöer överallt. Det kräver att det finns fler slussar som kan fånga upp och stötta innan en situation blir ohållbar, säger Margareta Janstad.

Visserligen ligger det uppdraget till stor del på henne, som skol­ledare. Dessutom finns elevhälsoteam, specialpedagoger, kurator och skolpsykolog. Men Margareta Janstad poängterar att det nya ­teamet är ytterligare ett komplement. En insats från dem pågår under flera veckor, på heltid.
– Tina och Zohra finns kvar i klassen och håller ut. När jag eller en specialpedagog kommer så är det enstaka besök. Vi kan inte lägga en månads heltidsarbete på en enskild klass.

Teamet kommer också med ögon utifrån. Både Tina Rossi och Zohra Fahim Bosevska är nya i Eslöv, de har tidigare arbetat som special­lärare respektive klasslärare på skolor i Malmö.
– Hela processen blir väldigt ­prestigelös, det är inte någon löne­sättande chef inblandad i det direkta arbetet i klassrummet, säger Margareta Janstad.

Tina Rossi och Zohra Fahim Bosev­ska inleder alltid sina uppdrag med en observation. Då sitter de tysta längst bak i klassrummet och registrerar allt som händer, både vad läraren och annan personal gör men också vad som sker mellan och med enskilda elever. De förklarar att deras definition av lärmiljö utgår från tre olika pelare: den sociala miljön, den fysiska miljön och den pedagogiska miljön. Utgångspunkten i deras arbete vilar på Ross Greenes tankar om att alla elever gör så gott de kan, att det handlar om att ge möjligheter.
– Det vill vi förmedla till alla vi arbetar med. Vårt förhållningssätt är att såväl barn som vuxna gör så gott de kan. Det gör oss ödmjuka att ta oss an alla, säger Tina Rossi.

Utgångspunkten för Tina Rossi och lärmiljöteamet är att alla – både barn och vuxna – gör så gott de kan. Foto: Lars Dareberg

För de är väl medvetna om att det kan upplevas som ovant och lite läskigt att ha dem på plats i klassrummet, kanske särskilt den inledande observationen. Därför är det viktigt att personalen i klassen är med på idén om att de ska komma, trots att rektorn är uppdragsgivare.
– Allt bygger ju på ett nära samarbete, säger Zohra Fahim Bosevska.

Nästa steg i processen, när de har gjort sin observation, är att jämföra vad de har fått syn på och vilka förändringar de tror kan göra skillnad. De gör upp en plan som förankras hos rektor och personalen i klassen.

Här i 2A har det hunnit hända en hel del dessa veckor. Läraren Eva Carlström berättar att hon är gans­ka ny i klassen, hon tillträdde i samband med vårterminens start.
– Det har varit många personalbyten för de här barnen. Det är klart att det kan skapa oro. Jag är jättetacksam för alla förslag som kan göra situationen lugnare.

Vi försöker få barnen att inte utgå ifrån att det är med flit om ett annat barn stöter till dem.

Dessutom finns det ett antal elever i klassen som har behov av extra struktur. Tina Rossi och Zohra Fahim Bosevska identifierade dem snabbt och har bland annat sett till att de sitter långt ifrån varandra eftersom de har en tendens att ryka ihop. Dessa elever har också fått enskilda dagsscheman som nu sitter tejpade på respektive bänk. Varje dag för­bereds ett nytt schema med rutor som eleven kan kryssa för så fort en aktivitet är avklarad.
– Att veta vad som komma skall är jätteviktigt för tryggheten för en del elever. De behöver få veta det hela tiden, på många olika sätt, säger Zohra Fahim Bosevska.

Hon och Tina Rossi har också rensat bland material i klass­rummet, både i hyllor och på väggar. Finns för många saker framme blir det lätt rörigt för en del elever.

Margareta Janstad, rektor på Västra skolan, uppskattar att hennes lärare vid behov kan få hjälp av kollegor. Foto: Lars Dareberg

De har även ägnat mycket tid åt att samtala om förhållningssätt tillsammans med Eva Carlström och resten av personalen i klassen: fritidspedagogen Magnus Krantz, elevhandledaren Emil Jevisevic och specialläraren Bibbi Rasmusson.
– Att ta del av Tinas och Zohras erfarenhet och kunskap om barn med särskilda behov har varit oerhört värdefullt för mig. Vikten av struktur, framförhållning och att undvika stunder av väntan är saker jag kommer att ta extra mycket fasta på, säger Eva Carlström.

Hon berättar att personalen aktivt försöker ändra hela sättet de pratar på med klassen – och att de vill få barnen att tänka i samma banor.
– Vi försöker exempelvis få barnen att inte utgå ifrån att det är med flit om ett annat barn stöter till dem. Tidigare har en lätt knuff snabbt bemötts med ett knytnävsslag, vi jobbar mycket med att vända det klimatet, säger fritids­pedagogen Magnus Krantz.

Skoldagen börjar lida mot sitt slut. Sista lektionen har ägnats åt att skriva berättelser där en början, en mitt och ett slut tydligt ska finnas med. Nu ska dagen avslutas vid bänkarna innan utcheckningskorten lämnas till Eva Carlström. Hon ber alla elever att ställa sig upp och så får var och en skicka en positiv kommentar till en kompis.
– Kaspers tur, vad säger du till Nova?

Kasper Henniger är tyst en stund och funderar.
– Att du alltid är snäll mot alla, säger han.

Nova Schyswald tittar honom i ögonen och tackar.

Hennes tur, till Astrid Saras.
– Du frågade om jag ville vara med på rasten, det var snällt.

När eleverna har gått ut säger Eva Carlström att hon och hennes kollegor nu är redo för att lärmiljöteamet i morgon tar farväl och går vidare till nya uppdrag.
– Det är klart att det har varit en lyx att vara så många vuxna. Det blir som ett andningshål, en nystart. Men nu är det vårt jobb att fortsätta, säger hon.

Teamet snabbt på plats

Lärmiljöteamet i Eslöv finansieras av kommunens tio lågstadieskolor, ur ordinarie budget. Teamets chef fördelar arbetet, utifrån rektorernas ”beställningar” om stöd. Hittills har väntetiden inte varit lång. Ett uppdrag tar mellan 4 och 6 veckor, varav 2–3 veckor i klassen. Teamet gör även återbesök.

ur Lärarförbundets Magasin