Läs senare

Hon vill vara lärarnas stöd

De kan hjälpa lärare att hitta lugnet i klassrummet. Bolla lösningar för att förhindra mobbning. Skolpsykologen Ulla Winblad tycker att hennes kår är en tillgång för skolledare.

08 okt 2011

Foto: Anders Andersson
Den nya skollagen ställer andra krav på skolors elevhälsa. Elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska och psykolog enligt lagen, som också anger att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Inte bara väga, mäta och vaccinera – nu har elevhälsan ett uttalat uppdrag om att hjälpa elever nå målen för lärandet.Ulla Winblad, skolpsykolog i Halmstad, är nöjd med den nya lagen. Hon har arbetat i skola och förskola i drygt trettio år och sitter i styrelsen för Psifos – Sveriges Psykologförbunds yrkesförening för psykologer i skola och förskola. Psifos lobbade för att elevhälsan skulle få en stärkt roll, vilket nu har skett.

Eller det har åtminstone skett på pappret. Tillgången på skolpsykologer varierar i dag stort från kommun till kommun, enligt en omfattande undersökning som Sveriges Psykologförbund gjorde tidigare i år. Det lägsta snittvärdet bland de 221 kommuner som svarade på undersökningen var 225 elever per psykolog och det högsta var 47 500 elever per psykolog. Medel för alla kommunerna sammanräknat var 1 592 elever per psykolog.

Dessa snittvärden är inte exakta, vissa kommuner räknar in till exempel in särskolan medan andra inte gör det, utan bör framför allt ses som en fingervisning om hur förhållandena kan vara. Psykologförbundet rekommenderar 500 elever per psykolog, men konstaterar samtidigt i undersökningen att Skolinspektionen nog skulle anse att alla kommuner uppfyller lagens krav på tillgång.

För vad ”tillgång till skolpsykolog” betyder är inget som närmare definieras i lagen. Går det att säga hur många psykologer en kommun borde erbjuda? Kanske beror det till viss del på hur man tolkar psykologens uppdrag, eller vad man förväntar sig av psykologen.

Ulla Winblad ansvarar för cirka 1 800 elever i grundskolan i Halmstad. Utöver det arbetar hon också i förskolan där det är cirka 1 000 barn per psykolog, vilket sammanlagt blir ett underlag på 2 800 barn. Hon beskriver att arbetet hon utför vilar på tre ben: hon handleder och erbjuder Foto: Anders Anderssonkonsultation till skolledning och lärare, fortbildar inom organisationen och har kontakt med enskilda barn som hon utreder för dyslexi eller annan inlärningsproblematik.

Att vara trebent är inte alltid lätt, skojar hon, men blir strax allvarlig igen för att understryka att alla delarna är viktiga och behövs. Under sin långa karriär har hon sett skolpsykologens roll ändras från att utreda enskilda barn till att mer bara se till helheten och handleda, för att slutligen landa i den arbetsvardag i vilken hon befinner sig nu där hon eftersträvar en balans mellan de olika uppdragen.

Men även om alla delar i arbetet är lika viktiga är det handledning och konsultation av lärare som upptar den största delen av hennes tid – och det verkar hon vara nöjd med. Att arbeta på ett övergripande plan och stötta lärarna ser hon som det främsta sättet att stötta barnen på i längden.

Medan handledning är en längre och kontinuerlig insats, är konsultation kortare, men annars skiljer sig de två inte åt. Hon fungerar som en resurs för lärare i frågor som rör allt från hur de kan hantera mobbning på skolan, till hur de kan få en lugnare miljö i klassrummet. Ibland möter hon hela arbetslag och diskuterar och bollar lösningar gemensamt, andra gånger kanske det handlar om att stötta en lärare enskilt – till exempel inför ett möte med upprörda eller arga föräldrar när kommunikationen blir extra svår och samtidigt extra viktig.

– Jag kan hjälpa läraren att formulera det som är svårt så att läraren inte hamnar i försvar utan kan möta föräldrarna på ett bra sätt.

Många schismer mellan hem och skola skulle kunna undvikas om kommunikationen var annorlunda tror hon.

Frågan som Ulla Winblad framför allt får och arbetar allra mest med är hur barn lär och här tycker hon att skolan har blivit bättre.

– Man lägger mer fokus på skolan och lärmiljön i dag. Om eleven har svårigheter tänker man ”vad ändrar vi på i miljön för att hjälpa eleven?” eller ”hur gör vi rasterna bättre för den här eleven?”. Vi lägger mer ansvar på oss själva i verksamheten i stället för att försöka ändra på barnen. Det tycker jag är en väldigt positiv utveckling.

Till vardags sitter hon på Kärnhuset som är en resursenhet för barn med särskilda behov i Halmstad. I huset finns många professioner: skolläkare, specialpedagoger, logoped och hörselpedagog.

– För mig passar det här jättebra! Vi är många kompetenser och det finns stora vinster med att sitta tillsammans.

En annan fördel med att sitta centralt är att hon blir någon som kommer utifrån när hon möter lärare för konsultation eller handledning, något hon tycker underlättar arbetet. Det allra bästa är när arbetslagen själva hör av sig till henne och efterlyser handledning. Då är motivationen för det mesta hög och lärarna har själva definierat något de vill hitta en lösning på. Långt svårare är det när skolpsykologen blir inkallad för att lösa problem som funnits en längre tid eller vuxit sig stora.

– Beordrad handledning för en grupp är svårt. Då saknas ofta motivationen, du vet ”varför måste vi?”…

Skolledare skulle kunna hjälpa psykologer i deras arbete genom att marknadsföra deras tjänster så att lärare själva vänder sig till psykologen för stöd, tycker Ulla Winblad.

Hon tror också att psykologerna kan göra mycket för att stötta skolledarna, genom att tänka och planera långsiktigt i frågor som till exempel rör gruppdynamik, lärmiljö och klimatet på skolan.

Skolpsykologens lott är också att stötta skolledare och andra vid akuta kriser, något som är bland det svåraste i jobbet, konstaterar Ulla Winblad. Men jobbet kan också kännas svårt de gånger hon kör fast och inte lyckas få verksamheten att förstå vilka behov barnet har.

– När utvecklingen jag hoppats på inte blir av och barnet kommer i kläm i organisationen känns jobbet tungt.

Men för det mesta trivs hon och säger att hon aldrig har ångrat sitt yrkesval. En arbetsdag kan se olika ut med besök ute på skolor med elevhälsoteamet eller träffar med barn och lärare.

– Man kan komma till jobbet och tänka att ”det här ska jag göra i dag” men gå hem och ha gjort helt andra saker. Då brukar jag tänka att det var viktigare saker som kom emellan. Så är det i skolans värld och det är det som är spännande!

Ulla Winblad har representerat Psifos i Almedalen och år 2009 uttalade sig föreningen bland annat om att de anser att det pågår en jakt på diagnoser i skolan. Hur tänker hon kring det i dag?

Det är viktigt att barn som behöver får en diagnos, säger hon. Men det är inte skolan som ska vara drivande i att barn diagnostiseras – barn har rätt till resurser utifrån de behov de har och inte utifrån huruvida de har en diagnos eller inte, resonerar hon.

– Jag känner mig stolt över att säga att i Halmstad behöver ett barn inte ha en diagnos för att få extra resurser.

Ur Skollagen Kapitel 2
Elevhälsans omfattning

25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, same-skolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com