Läs senare

Introduktion gånger två

ReportageFler barn i förskolan. Det är introduktionsförskolans främsta uppgift. Men i Vårberg siktar förskolechefen Magdalena Göth högre än så.
– Vi vill ta chansen att hjälpa mammorna ut i arbetslivet.

Förskolechefen Magdalena Göth är glatt förvånad över hur populär introduktionsavdelningen blivit. Foto: Marc Femenia

En grupp mammor med barn, och några utan, har samlats på introduktions­förskolan Rönnholmsgränd 42 i Stockholmsför­orten Vårberg. Det är onsdag förmiddag och på schemat står sfi. Barnskötaren Fadia Naman och sfi-läraren Sara Löfström små­pratar med mammorna.
– Hur är det med din dotter, vad gör hon för nytt nu? frågar Sara Löfström och vänder sig till Valentima Marku.

Alla är väl­komna. Man behöver inte kunna någon svenska utan får ta det stegvis.

Valentima ser frågande ut. Sara Löfström gör ett nytt försök att göra sig förstådd.
– Vilka nya saker lär hon sig just nu?
– Aahh! Pippi, säger Valentima Marku och suckar.

Valentima Marku ställer sig på ett ben, hoppar och flaxar med armarna för att demonstrera dotterns nya favoritsyssla.
– Hela tiden hon är pippi.

Sara Löfström. Foto: Marc Femenia

Introduktionsförskolan i Vårberg öppnade i augusti 2017. Den drivs i kommunal regi och är öppen för alla, oavsett hur bra svenska man kan prata. Skillnaden jämfört med en vanlig öppen förskola är att det finns särskilt stöd och insatser för familjer som är nya i Sverige.
– Jag och personalen tog ett gemensamt beslut att alla är välkomna. Man behöver inte kunna någon svenska från början utan får ta det stegvis. Vi vill att de ska känna sig trygga i sammanhanget för att sedan kunna erövra språket. Sedan har jag sett till att ha personal som talar de vanligaste språken i området, berättar förskolechefen Magdalena Göth.

Tanken att starta en introduktionsförskola väcktes efter att ­kommunen sett att tre av tio barn i området inte går i förskolan. Det gjordes intervjuer i centrum för att få reda på varför. Två spår kom fram. Det första var att mammorna identifierar sig som just mammor. Deras uppgift i livet är att ta hand om barnen. Det andra spåret var att det cirkulerade rykten att om man sätter barnen i förskolan så tar socialtjänsten hand om dem.
– Många vet inte vad svensk förskola handlar om. Det vill vi visa med introduktionsförskolan. Sen vill vi också ta chansen att hjälpa mammorna ut i arbetslivet. Många jobbar inte, de talar inte svenska och är inte en del av det offentliga rummet. Så det blir ett dubbelt uppdrag, säger Magdalena Göth.

I hennes enhet ingår fyra förskolor. Introduktionsförskolan är placerad som en egen avdelning på en av dem. Det är ett medvetet val för att successivt kunna introducera föräldrarna i hur en samling fungerar, hur det är att leka ute på gården eller att måla i ateljén.
– Det gör allt lättare. Man kan säga: ”Du, kom så går vi och testar maten”, säger Magdalena Göth.

Vi jobbar väldigt mycket med det muntliga. Det fungerar för alla.

Innan Magdalena Göth och kollegerna startade introduktions­förskolan funderade de mycket på hur de ville ha det. De besökte andra liknande verksamheter och kom fram till ett antal viktiga punkter. En var att ha sfi-undervisning i lokalerna. Eftersom mammorna är hemma med sina barn är det svårt för dem att komma iväg på sfi-undervisning annars. Därför kommer sfi-läraren Sara Löfström till förskolan två förmiddagar i veckan. Då får barnen antingen vara med eller leka med de andra barnen och pedagogerna.

För Sara Löfström, som är van att jobba i ett klassrum, har det varit allt annat än lätt att få undervisningen att fungera med en grupp där vissa är analfabeter och andra akademiker – och dessutom med en massa små barn i rummet.
– Från början ville jag ha mer uppstyrd undervisning men det fick jag släppa på. Nu jobbar vi väldigt mycket med det muntliga. Det fungerar för alla och är också vad de flesta vill träna på, säger hon.

Stadsdelsmamman Shahla Mirfarooq tittar på när Chrysoula Fydanidou matar sin son Maximos. Foto: Marc Femenia

Utöver SFI-undervisningen har introduktionsförskolan ett digert program. Personalen har tema­träffar och tar med mammorna, för det är nästan bara mammor som kommer, till jobbtorget och medborgarkontoret, eller så kommer deras personal till förskolan. Det gör även en syokonsulent. Två gånger om dagen har de språka­timme då det var tänkt att de skulle prata om det svenska samhället. I praktiken har det blivit så att mammorna får hjälp att göra sina läxor, vilket de själva uttryckt att de ville.
– Det har vi lyssnat på. I den här typen av verksamhet gäller det att vara väldigt prestigelös, menar Magdalena Göth.

Fadia Naman. Foto: Marc Femenia

I sin chefsroll har hon genom introduktionsförskolan ställts inför en hel del nya situationer. Hon har stöttat personal som i förtroende fått höra om de traumatiska upp­levelser både föräldrar och barn varit med om under flykten och funderat över bästa sättet att nå ut till fler i målgruppen. Verksamheten innebär också en hel del samverkan med andra i kommunen.
– Det är inte bara sfi utan även jobbtorget, BVC, syokonsulenten. Innan vi drog i gång hade vi ett eller två möten men så här i efterhand kan jag tänka att det hade under­lättat om vi träffats fler gånger. Men ingen av oss visste riktigt vad det här skulle innebära, konstaterar Magdalena Göth.

Det gällde även förväntningarna på antalet besökare och hur många barn som kunde lotsas in på vanliga förskolan. Målet lades mellan sju och åtta barn. I verkligheten blev siffran den dubbla. 15 av barnen som gick på introduktions­förskolan är nu inskrivna på den ordinarie förskolan. Och antalet besökare översteg alla förväntningar. Efter en trög start har de haft ungefär 150 besök, föräldrar och barn, i veckan.
– Det trodde jag aldrig. Den dag vi hade kick-off med ett stort internationellt fika kom sex personer, berättar Magdalena Göth.

Så vad beror vändningen på? Enligt Magdalena Göth handlar det om marknadsföringen de gjort och att ryktet börjat sprida sig. Det som haft bäst effekt är fysiska möten, snarare än sociala medier och andra digitala kanaler. De har stått i centrum och gått fram till föräldrar med små barn, de har varit på BVC, på biblioteket och på jobb­torget. I det arbetet har de haft god hjälp av stadsdelsmammorna (se faktaruta), som också är en del av introduktionsförskolans arbetslag.
– De har varit otroligt viktiga och bidrar med massor, inte minst språkkunskaper, säger hon.

I början satt vi med en karta och placerade ut nålar på allas länder.

Valentima Markus dotter, som hela tiden leker pippi, är ett av de barn som nu går i förskolan. Men den här dagen har Valentima Marku kommit ensam till introduktionsförskolan. Det är tydligt att gemenskapen varit viktig för henne. När hon kom första gången kunde hon ingen svenska och kände ingen i Vårberg. När det är dags för sångsamling tar hon plats i ringen tillsammans med de andra mammorna och barnen. Barnskötaren Fadia Naman tar ton. ”Klappi, klappi ringen här, vem är det som sitter där?”

Efteråt säger Fadia Naman att personalens bemötande är viktigt.
– Här ska alla vara välkomna och känna sig trygga. I början när vi hade svårt att förstå varand­ra satt vi med en karta och placerade ut nålar på allas länder. Vi lär känna varandra och blir som en familj.

Introduktionsförskolor

Introduktionsförskolor finns i socioekonomiskt utsatta området på ­flera platser i landet, till exempel Stockholm, Malmö, Helsingborg och Motala. Vissa erbjuder sfi-undervisning, andra inte. Målet är ge stöd till föräldrarna och att barnen ska börja i förskolan.

Stadsdelsmammor

En stadsdelsmamma är anställd av kommunen för att hjälpa nyanlända kvinnor att navigera i samhället. De har själva invandrarbakgrund men har klarat av sin sfi. Jobbet är ett första kliv ut i arbets­livet. Stadsdels­mammor finns bland annat i Stockholm och Helsingborg.

ur Lärarförbundets Magasin