Ingår i temat
Drivkrafter
Läs senare

”Jag behöver utmaningar i mitt ledarskap”

Anna Olofsson Carstedt har varit förskolechef och rektor i elva år. Hon triggas av svårigheter. Om allt bara flyter på blir hon uttråkad.

25 jan 2015

Bild: Marta Bordin
Sitt första chefsjobb fick hon som 29-åring. Då var Anna Olofsson Carstedt chef över fem förskolor. Sedan ett och ett halvt år är hon rektor på St Gertruds skola i Västerås.

– Jag har alltid gjort allting tidigt och gick direkt från gymnasiet till förskollärarutbildningen och blev chef efter åtta år.

Under sina tio år som förskolechef startade hon två nya förskolor och projekterade en tredje. Det var en rolig period, där arbetslagen hade kommit långt och det hände många spännande saker i enheten.

– De sista åren gick jag på rektorsprogrammet. När jag var klar med det var jag inte så sugen på en ny utmaning.

Men det tog inte så lång tid innan Anna Olofsson Carstedt började fundera på nästa steg. Så när tre rektorstjänster utannonserades sökte hon och erbjöds jobbet på St Gertruds skola, en F–5-skola i stadsdelen Hammarby.

– När jag kom till tjänsten tänkte jag att jag började från noll. Men ganska snabbt upptäckte jag att det inte var så stor skillnad i ledarskapet. Jag hade mycket erfarenheter av att vara ledare och hade varit med om ganska mycket.

En skillnad är att tidigare var medarbetarna utspridda på olika förskolor. Här är alla samlade på samma ställe. En annan skillnad är att när hon blev förskolechef kom hon direkt från golvet och kunde verksamheten.

– I skolan kan jag inte hantverket på samma sätt.

Att komma från förskolan till skolan var inte så svårt. Det finns många förskolechefer som banat väg. I dag är det inte en stor fråga, tycker Anna Olofsson Carstedt.

Snarare är kunskaperna och erfarenheterna från förskolan en fördel.

– I förskolan tittar man mer på hela barnet och situationen runt det. Lärandet sker från att barnet kliver in till att det går hem. I skolan är det mer uppdelat.

Hon försöker att vara närvarande på skolan och sitta med i matsalen och vara ute på rasterna. Det är viktigt att visa eleverna att hon är intresserad av vad de gör.

– I dag har jag haft en riktig gulddag. Först var jag med på en religionslektion i en tvåa. Sedan på en problemlösningslektion i en femma. Jag har också haft flera kortare möten.

Anna Olofsson Carstedt har alltid hamnat i ledarroller och visste tidigt att hon någon gång skulle prova att vara chef. Att det hände så tidigt var en slump.

– Jag hade en lågstadielärare som såg att jag var en slags ledare och uppmuntrade det. Båda mina föräldrar har arbetat som chefer. Mamma arbetade både som förskollärare, förskolechef och rektor. Hon är en stor förebild.

Det handlar inte om status utan drivkraften är att få leda människor som arbetar med barn, betonar hon.

När hon började som rektor sa någon att ”nu har du stigit i graderna”.

– Att gå från förskolechef till rektor är en del av min karriär, men det handlar inte om att något är finare än något annat, utan om att jag behövde byta sammanhang för min egen skull.

Det bästa med jobbet är att stå inför en svårighet som måste lösas, tycker Anna Olofsson Carstedt, som tycker att det är stimulerande att jobba med utvecklingsfrågor.

– Om det bara flyter på kan det bli tråkigt. Jag behöver lite saker att fundera och klura på.

En viktig drivkraft är att ge eleverna de absolut bästa förutsättningarna att nå målen och ta sig vidare i livet. Det handlar om att både se det lilla och det stora, poängterar hon.

I det stora perspektivet kan det handla om att skolan fått bättre resultat i ett ämne eller på föräldraenkäten.

Andra resultat blir synliga i vardagliga möten. Hon tar ett dagsaktuellt exempel från ett möte i matsalen där hon pratade med en flicka från Syrien och konstaterade att hon lärt sig svenska väldigt fort.

– Wow! Det är så jag har det på jobbet! Jag leder de här vuxna så att de gör att barnen lär sig.

Nej, hon har aldrig funderat på att sluta som skolledare, utan tror att hon kommer att arbeta med något slags ledarskap i hela yrkeslivet.

– Jag kommer inte att jobba här hela livet och kan absolut tänka mig att prova något annat.

En tidigare chef sa att han tyckte hon borde söka sig till nästa chefsnivå. Något som kan bli verklighet framöver.

– Det handlar om att utmana mig själv i mitt ledarskap. När, var och hur får framtiden utvisa. Det kan ske snart eller om tio år.

ur Lärarförbundets Magasin