Ingår i temat
Att leda obehöriga
Läs senare

Kathrin klarar krisen

Att leda obehörigaI Malmö finns en modell med undervisande assistenter. De håller i egna lektioner och stöttas av legitimerade lärare.

Foto: Lars Dareberg

Eleverna på språkintroduktionsprogrammet på Startskolan i Malmö har fått i uppgift att skriva en text om hälsa på sina skoldatorer. Vad äter de för att må bra? Hur tänker de kring vila och motion? Framme vid tavlan står Kathrin Dominique och förklarar att hon också vill att eleverna ska välja ut en bild från en klassgemensam mapp och lägga in i sina dokument. Förutom att träna språket håller klassen nämligen på att öva olika digitala moment, ett stort steg för dem som inte har med sig läs- och skrivvana sedan tidigare.
– Vad tänker ni, blir man inte mer sugen på att läsa något som har en passande bild? frågar Kathrin Dominique och får hummar och nickningar till svar.

Det är i princip omöjligt att hitta behöriga lärare.

Hon träffar dessa 17 elever i åldrarna 16 till 20 år, samtliga nyanlända, varje skoldag. Vid det här laget känner hon dem väl, de flesta har hon haft i minst en och en halv termin. Kathrin Dominique undervisar i svenska som andraspråk, samhällskunskap och engelska. Men trots sina 250 universitetspoäng och en lång undervisningsvana från såväl universitet som föreningsliv i bagaget är hon inte anställd som lärare på Startskolan utan har titeln undervisande assistent. Hon saknar nämligen formell behörighet.
– Jag älskar ju att undervisa. Men det är inte lätt i min ålder att studera på heltid i 4,5 år, vilket en hel lärarutbildning kräver. Dels har jag inga studiemedel kvar, dels skulle jag knappt hinna jobba något innan pensionen, skrattar hon och suckar lite lätt.

Så fungerar Malmömodellen

  • Just nu finns 6 undervisande assistenter och 2 lärare med särskilt handledningsansvar, samtliga jobbar vid Startskolan som tar emot nyanlända. De undervisande assistenterna undervisar i dagsläget i svenska som andraspråk, samhällskunskap, engelska och matematik.
  • Läraren har 1 500–3 000 kronor i löne­tillägg beroende på hur många under­visande assistenter hen handleder och 15–50 procent avsatt tid för uppdraget.
  • Skolledaren bör planera för en rörlighet i schemat och avsätta tid för avstämningsmöten. Det är viktigt att rollerna är tydliga kring vem som gör vad och att ansvaret är gemensamt.

Men Malmö har löst det ändå. För Kathrin Dominique har formell uppbackning av den legitimerade läraren Ebru Celo Isa. Hon har vad som i denna malmöitiska modell kallas ”särskilt handledningsansvar” för Kathrin Dominique och finns med i klassrummet i dag. Men under själva genomgången håller hon sig i bakgrunden.
– Kathrin är väldigt självgående. Det finns så klart andra undervisande assistenter som kan behöva mer stöd men när jag är med på Kathrins lektion så är det framför allt för att stämma av elevernas muntliga progression, viskar Ebru Celo Isa från sin plats längst bak i klassrummet.

Det är nämligen Ebru Celo Isa som i slutändan står för elevernas bedömning. Rent formellt har hon också ansvar för kvaliteten på den undervisning som Kathrin Dominique utför och att den följer samtliga styrdokument.

Vi lämnar klassrummet en stund och backar bakåt i tiden. Modellen med undervisande assistenter och lärare med särskilt handledningsansvar växte fram efter den akuta lärarbristen, särskilt inom sva-ämnet, som uppstod i och med att så många nyanlända kom till Malmö under hösten 2015. Under en lång period var trycket så stort att man bildade mellan en och tre nya klasser varje månad på Startskolan. Ingela Hansson, biträdande rektor, minns svårigheterna med att få det att gå ihop.
– Vi vill så klart alltid ha legitimerad personal. Men att hitta behöriga lärare, dessutom mitt under pågående termin, är i princip omöjligt. Som biträdande rektor ser jag den här öppningen som en lättnad, en möjlighet att faktiskt kunna lösa den praktiska situationen, säger hon.

Startskolan har hittills haft ett trettiotal undervisande assistenter, i dag är det enbart Kathrin Dominique som är kvar i just denna byggnad. Men skolan har i dagarna anställt fem nya undervisande assistenter för att starta tre nya grupper som kommer att förläggas på en annan enhet, berättar Edward Jensinger som är chef för rektorerna på hälften av Malmös gymnasieskolor.
– Vi har fortfarande ett rätt stort inflöde och dessutom en lag att förhålla oss till som kräver att vi erbjuder undervisning inom fyra veckor. Vi anställer alltid med viss överkostym vid läsårsstart, men när höstterminen började i augusti i fjol hade vi runt 450 elever på språkintroduktionen. Nu i mitten av vårterminen är vi uppe i 600 elever, det är en ökning med nästan 150 elever som vi fram tills nu ändå har klarat med befintlig personal, konstaterar han.

En gång i veckan är Ebru Celo Isa, lärare med särskilt handlednings­ansvar, med på Kathrin Dominiques lektion. Då stämmer hon bland annat av elevernas muntliga progression. Här hjälper hon Mohammad Iqadir. Foto: Lars Dareberg

Edward Jensinger är en av hjärnorna bakom modellen, i nära samarbete med Emma Lind som då satt som HR-strateg på gymnasie- och utbildningsförvaltningen men i dag tillhör stadskontoret. Liksom Ingela Hansson är de noga med att betona att arbetsgivarens egentliga mål alltid är att anställa legitimerade lärare.
– Men vi såg ju rektorernas faktiska situation och började titta på vilka möjligheter som skollagen och arbetsmarknadens förutsättningar ger för att ta in andra kompetenser för undervisning i skolan, säger Emma Lind.

Edward Jensinger tillägger att det hela tiden har varit viktigt att ha med de fackliga organisationerna.
– De ska inte se detta som något hot, utan som en tillfällig nödlösning. Vi är därför bland annat noga med att arbetsgivaren inte ska tjäna på att anställa undervisande assistenter. Det ska gå plus minus noll.

De undervisande assistenterna tjänar mindre än legitimerade lärare, men skillnaden ska vara precis vad det kostar att låta läraren med särskilt handledningsansvar gå ner i tjänst och få det fasta tillägg som följer med uppdraget, säger Edward Jensinger. Kort sammanfattat ser överenskommelsen ut enligt följande: en behörig lärare får ha särskilt handledningsansvar för max fem undervisande assistenter åt gången.

Arbetsgivaren ska inte tjäna på att anställa assistenter.

För att komma i fråga som undervisande assistent måste man ha minst 150 akademiska poäng inom ett område som är relevant för de ämnen man ska undervisa i. Den handledande läraren går ner i 15 till 50 procent i egen undervisningstid för uppdraget, beroende på antal assistenter och hur mycket stöd dessa behöver.
– Tanken är att man ska fortsätta vara verksam i egen lärarroll på minst 50 procent. En del i detta är att man delar lektionsplaneringar och annat med sina undervisande assistenter, förklarar Emma Lind.

Den som har en till två assistenter får ett fast lönetillägg på 1 500 kronor i månaden, den med tre till fem får 3 000 kronor extra. Biträdande rektorn på Startskolan, Ingela Hansson, säger att hon ser modellen också som en utvecklingsmöjlighet för sin legitimerade personal.
– Att få det här uppdraget innebär att man tvingas reflektera över sina pedagogiska och didaktiska överväganden, sådana som lärare dagligen hanterar i sin undervisning. Dessutom måste man förklara varför man egentligen gör som man gör. Det är alltid utvecklande, säger Ingela Hansson.

”Vi söker alltid legitimerad personal i första hand. Men som biträdande rektor ser jag den här öppningen som en lättnad, en möjlighet att faktiskt kunna lösa den praktiska situationen”, säger Ingela Hansson, biträdande rektor på Startskolan. Foto: Lars Dareberg

Hon var själv en av kommunens allra första lärare som fick särskilt handledningsansvar när det hela satte i gång i januari 2016, så hon talar av egen erfarenhet.
– Jag hann ha uppdraget i en termin innan jag blev biträdande rektor.

Ebru Celo Isa håller med om fördelarna. Hon har tidigare erfarenhet som arbetslagsledare.
– Men det här utvecklar mig ytterligare inom professionen. Kathrin lär nog mig lika mycket som jag lär henne.

Vi återvänder till Kathrin Dominiques klassrum. Hon är klar med genomgången nu och rör sig vant runt i klassrummet. Hon stannar vid bänkarna, kollar av läget, småpratar lite, stöttar upp och utmanar vidare. Heshmat Gohari har svårt att koncentrera sig i dag. Under morgonen har det varit bombdåd i Kabul, hans gamla hemlands huvudstad. Nu kan han inte tänka på något annat.
– Inte bra, inte bra. Det är många barn som farit illa. Vissa döda, andra mycket mycket skadade, suckar han förtvivlat.

Ebru Celo Isa sitter med Heshmat Gohari en bra stund, lyssnar och samtalar dämpat. Därefter konstaterar hon kort att alla inte är lämpade för att jobba med den här elevgruppen, oavsett om man har formell lärarutbildning eller inte.
– Det finns så mycket annat som är svårt i dessa elevers liv och som vi måste förhålla oss till.

Nästan alla elever är mitt uppe i sina asylprocesser, många har fått avslag och överklagar just nu en andra eller tredje gång. Då och då försvinner någon.
– Mycket av vårt arbete handlar om att lyckas motivera eleverna, få dem att känna att det är värt att lägga tid på studier när deras framtid är så osäker. Kathrin är helt fantastisk i sitt bemötande av eleverna. Framför allt är det läroplanen och kunskapsmålen som jag har behövt stötta henne med, säger Ebru Isa Celo.

Vi jobbar hela tiden med tester som stämmer av.

Till sitt förfogande för uppdraget har hon formellt två timmar i veckan. En av dem ägnar Ebru Celo Isa alltid åt att vara med på en lektion, som i dag. Resterande öronmärkt tid sitter hon och Kathrin Dominique varje vecka i ett ostört möte då de kan bolla olika utmaningar och då Ebru kan stötta med planering och dokumentation. Men de ses mycket mer än så.
– Vi ingår i samma arbetslag och är just nu dessutom ihopparade i en utbildningssatsning i ett digitalt system som hela kollegiet går. Därutöver ses vi varje dag i arbetsrum, korridorer och lunchrum.

Ebru Celo Isa säger att hon därför känner sig helt trygg med att hon har full insyn och kontroll både över kvaliteten i Kathrin Dominiques undervisning och på var och en av elevernas prestationer.
– Vi jobbar hela tiden med regelbundna tester som stämmer av. Och skulle jag vara det minsta tveksam när det gäller någon elev så går jag in ytterligare och tittar just på den personen, säger Ebru Celo Isa.

Ur Ingela Hanssons rektorsperspektiv kan det vara svårt med framförhållningen vad gäller de undervisande assistenterna. De är anställda ett läsår i taget, längre än så tillåter inte skollagen. Det är också svårt att veta säkert hur stort elevantalet kommer att vara kommande läsår eftersom det är beroende av så många olika faktorer som den enskilda rektorn inte har insyn i.
– Men när vi ser att någon fungerar så bra som Kathrin, då vill vi så klart behålla den personen. Så om Startskolan får förutsättningar för att behålla undervisande assistenter nästa läsår, är vi öppna för att diskutera möjlighet för vidareutbildning som leder till legitimation, säger Ingela Hansson.

Alla artiklar i temat Att leda obehöriga (9)

ur Lärarförbundets Magasin