Läs senare

Lägger papper och penna åt sidan

Amelie WahlströmAtt leda digital utveckling kräver uthållighet. Amelie Wahlström pekade vänligt med hela handen – och belönades rikligt.

Lägger papper och penna åt sidan
Foto: Linn Malmén

Lärplattan öppnade både lärarnas och högstadieelevernas ögon för nya sätt att ta till sig kunskap. Under dåvarande rektorn Amelie Wahlströms ledning tog Vålbergsskolan ett digitalt skutt och visade vägen för de övriga skolorna i Karlstad. Nyligen belönades hon med Guldäpplejuryns särskilda pris för sitt enträgna digitaliseringsarbete.

– Överväldigande. Så roligt att få pris för att man är den som leder verksamheten, säger hon.

Från början var det viktigt att vara övertydlig – nu jobbar vi helt ­digitalt, lägg papper och penna åt sidan.

Juryn lyfter fram betydelsen av ledarskap och några av pristagarens egenskaper som varit avgörande för arbetet: drivande, modig, nyfiken.

Amelie Wahlström bytte jobb i vintras och är nu rektor på Rudsskolan, ett annat högstadium i Karlstad. Äpplet är på plats i hennes arbetsrum och får lite extra lyster i det svaga novemberljuset. Hon ber om ursäkt för ett gammalt arkivskåp som tar plats och som hon ännu inte hunnit göra sig av med.

Amelie Wahlström

Bor: Karlstad.

Ålder: 50 år.

Familj: Man, tre barn och hund.

På fritiden: Läsning, löpning, god mat.

Plats jag gärna reser till: Kapstaden i Syd­afrika.

Digital pryl som jag inte vill vara utan: Mobiltelefonen.

Böcker finns i rummet, men inte många papper. Datorn står ensam på det höjbara skrivbordet.

– Jag kan inte förstå hur man ska kunna driva en digital utveckling om man inte själv är digitaliserad.

Hon ruskar på huvudet och slår ut med armarna för att understryka det omöjliga i tanken.

När Amelie Wahlström nu uppmuntrar det digitala engagemanget på sin nya arbetsplats hämtar hon näring ur projektet ”Det digitala lärandets möjligheter”, som Vålbergs­skolan deltog i under tre år.

13 högstadieklasser på fem skolor i Sverige fick tillgång till kompetensutveckling, teknik och digitala läromedel för att kunna genomföra en digitaliseringsprocess. Projektet följdes löpande av två forskare och Amelie Wahlström gladde sig särskilt över att skolan i den lilla bruksorten Vålberg kunde erbjuda sina elever samma yttre förutsättningar. Alla fick varsin lärplatta, klassrummen utrustades med digitala läromedel, lärarna fick fortbildning.

– En av forskarna kom hit och intervjuade oss ett par gånger per läsår. Då fick vi chansen att tänka till ordentligt – vad håller vi på med, var står vi, vart är vi på väg?

När hon i början av 2015 presenterade projektet för personalen framhöll hon vikten av att gå in i det till hundra procent. Tillsammans skulle de testa det digitala lärandets möjligheter.

– De var på. En lärdom är att uppslutningen är stor i början, men sedan kommer vardagen. Att då kunna driva projektet vidare är det som är konsten i ett ledarskap.

Amelie Wahlström ansökte själv om att Vålbergsskolan skulle få vara med i projektet, som drevs i samarbete med ett förlag, en datakonsult och ett internationellt elektronikföretag.

– Vi fick apparaterna och de tre företagen fick våra erfarenheter. Vi ska fostra goda samhällsmedborgare som i framtiden ska bli digitala innovatörer. För mig var det självklart att vi skulle vara med, säger Amelie Wahlström.

Hon sökte svar på en rad frågor: Vart vill hon komma? Vad innebär det att vara en skola med digital kompetens? Hon samlade på sig kunskap genom att fråga människor i andra branscher för att få veta hur de arbetar med sina digitala utvecklingsprocesser.

– Senare fick jag revidera bilden, men från början var det viktigt att vara övertydlig och peka med hela handen – nu jobbar vi helt digitalt, lägg papper och penna åt sidan.

I efterhand tror hon att den beslutsamma starten på projektet var en framgångsfaktor.

– Jag slängde mig ut i digitaliseringen tillsammans med personalen. Det går inte att backa in i utvecklingen, du måste köra på.

Foto: Linn Malmén

Under det treåriga projektet uppstod även en del problem, framför allt av teknisk natur. I de lägena blev det extra viktigt att visa engagemang, understryker Amelie Wahlström.

– Jag drev digitaliseringen hårt, men var också flexibel och tog mig tid att sitta ner och lyssna. Jag visste ju att jag hade kloka människor omkring mig.

En lärdom av projektet är att många elever känner sig mer inspirerade att utveckla sitt skrivande när de har tillgång till digitala verktyg. Inte minst gäller det textproduktion i ämnen som språk och SO, där det är viktigt att kunna föra längre resonemang och formulera förklaringar.

För lärarna gör ett digitalt arbetssätt det enklare att variera undervisningen. Tekniken kan också både göra det lättare för eleverna att strukturera studierna och kommunicera med lärarna.

En av vägarna till rektorsexpeditionen i Rudsskolan går via den stora ljusgården mitt i den kvadratiska skolbyggnaden. Där är det högt i tak och färgerna påminner om varmare och ljusare års­tider. Rummet är skolans naturliga samlingsplats och här hoppas Amelie Wahlströms kunna installera en projektor som ska bidra till att utrymmet även blir en plats för digital gemenskap. En filmduk finns redan på plats.

– Jag vill att saker ska hända, men har lärt mig att utveckling tar tid, säger hon.

Otålig, men också tålmodig. Hennes nya arbetsplats är ännu i början av sin digitala bana och hon får lägga en hel del tid på att hjälpa sina medarbetare med hanteringen av de digitala verktygen.

Steg för steg bygger Amelie Wahlström upp en administration som utgår från digitala lösningar. Hennes kommunikation med lärarna – och deras med eleverna – sker via digitala plattformar. Elevhälsan dokumenterar sina insatser i ett journal­system, som ger rektorn en snabb överblick över alla aktuella ärenden.

Det är inte alltid politikerna visar förståelse. Det kan vara en frustration.

Den digitala utvecklingen är numera ett stående inslag i både medarbetarsamtal och arbetslagsträffar. Amelie Wahlströms har också inrättat en IT-grupp som träffas med jämna mellanrum.

– Vi försöker få till en IT-dusch vid varje arbetslagsträff. 15–20 minuter när vi tillsammans diskuterar digitala utvecklingsfrågor.

Duschen kan bestå av tips om digitala läromedel och olika webbtjänster, eller utbyte av digitala lärdomar och dilemman som dyker upp i lärarnas vardag. IT-gruppen fångar upp behov och kan möta dem med fortbildning.

Hon vill också knyta tätare kontakter med andra grundskolor i Karlstad för att få ytterligare tryck på den digitala utvecklingen. Gemensam fortbildning och nätverk för ämneslärare är två sätt att stärka samarbetet, inte minst för att rusta lärarna inför att programmering får en mer framträdande plats i undervisningen. Förutom programmering kan lärarna på det här sättet förkovra sig i digitala prov, källkritik och hur man arbetar med Skol­verkets moduler, till exempel om digitalt berättande.

Guldäpplet

Foto: Linn Malmén

Ur juryns ­motivering: ”För att hon är en drivande kraft och en ­ledare som får digitali­sering att hända i ­samspel med hela organisationen. Hon har som rektor arbetat mål­medvetet, lång­siktigt och tålmodigt med sikte på digitaliser­ingens möjligheter för elevernas utveckling och stärkta resultat.”

Amelie Wahlström sitter i kommunens IT-råd, som representant för rektorerna. Där har hon argumenterat för skolornas behov och kommit med förslag om utbildningsinsatser. Hon har även haft nära kontakter med barn- och ungdomsnämnden, som ansvarar för bland annat grundskolan.

– Jag tycker nog att förvaltningen ofta är med mig i de frågor jag driver, men det är inte alltid politikerna visar förståelse. Och även när politikerna gör det så har de ju även andra intressen att ta hänsyn till. Det kan vara en frustration för mig. Jag skulle ljuga om jag sa att något annat, säger Amelie Wahlström.

I sitt arbete på Rudsskolan strävar hon efter att skapa ett klimat där det finns en öppenhet och vilja att testa nya lösningar.

– Det ska kännas naturligt att säga att man tycker att något är väldigt svårt. Men också att våga ta för sig och säga ”det här kan jag”.

Hur skapar man det klimatet? 

– Genom att lyfta andra och sätta upp mål att sträva mot. Visa dina medarbetare att du vill ha med dig dem på vägen. Om de känner att du vill dem väl, så vet de att det är i all välmening du ibland blir lite skarp och visar med hela handen, säger Amelie Wahlström.

ur Lärarförbundets Magasin