Läs senare

Larma tidigare om elever är på väg ut

ReportageEn utbyggd elevhälsa och tätare samarbete med socialtjänsten är ett måste - men det räcker inte. Arbetet med elever som riskerar att inte klara skolan måste börja tidigare än i dag, menar rektor Susanne Wallin Eriksson på Holmsjö F-6-skola i Karlskrona.

09 okt 2019
Larma tidigare om elever är på väg ut
Susanne Wallin Eriksson rektor på Holmsjö F–6-skola vet att man måste börja tidigt för att förebygga psykisk ohälsa. Foto: Karl Nilsson

Enligt Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) experter på arbetet mot ungas psykiska ohälsa tillhör hon en av skolpionjärerna för det här tänkesättet.
– Susanne Wallin Eriksson och hennes kollegor på Rödeby förskolor och skolor har förstått att arbetet med dessa barn måste börja redan i lågstadiet eller ännu tidigare, säger Anna Jonsson på SKL:s projekt ”Uppdrag psykisk hälsa” som stöds av regeringen sedan 2008.

Projektet handlar främst om bättre samverkan mellan vårdens aktörer, men att skolan har en avgörande roll för att hjälpa dessa barn har blivit allt tydligare.

Eller som Susanne Wallin Eriksson själv uttrycker saken:
– Det är ju vi i skolan och förskolan som allra först märker om något inte står rätt till.

Förut kom vi in först när en orosanmälan hade gjorts, nu är vi med från början och träffar föräldrarna och diskuterar bästa möjliga väg framåt.

Det var av ren frustration som hon för ett par år sedan kände att något nytt måste ske:
– Jag var frustrerad över att inget hände efter att vi gjort våra orosanmälningar till socialtjänsten. Problemen bara fortsatte och vi upplevde att barnen inte fick någon hjälp.

Elevhälsan försökte så gott det gick, men här fanns problem som krävde andra professioner utanför skolans väggar.
– Vi är ju bäst på den pedagogiska biten, när det gäller elevernas sociala och psykiska välbefinnande måste andra träda in och hjälpa till.

De nya metoderna har två centrala beståndsdelar: Sätta in åtgärder betydligt tidigare än förut. Och från början involvera alla tänkbara aktörer som kan hjälpa barnet.

Efter att ha lärt sig om grundtankarna bakom ”Uppdrag psykisk hälsa” tog hon kontakt med socialtjänsten, funktionsstödsförvaltningen och med primärvården. Hon förstod att alla måste med i samarbetet – i ett tidigt skede.

Allra viktigast var att samarbetet med socialtjänsten kunde få en nystart. Här var behovet akut. Det medger också Nina Bjelke, chef för barn och unga på socialförvaltningen i Karlskrona.
– Jag förstår verkligen att de blev frustrerade på skolorna. Det var inte ovanligt att vi fick en andra orosanmälan innan vi ens hunnit titta på den första!

Hur kunde det vara så illa?
– Sedan 2013 har antalet årliga anmälningar ökat med 300 procent. Vi var helt enkelt överbelastade med jobb samtidigt som vi drabbades av flera vakanser.

Det är fortfarande en tuff arbetssituation på socialförvaltningen, men de har fått ordning på vakanserna. Och det nya samarbetet med Holmsjö och Rödeby skolor och förskolor har bidragit till mer stimulerande arbetsuppgifter eftersom man kunnat se hur fler barn får bättre stöd i ett tidigare skede.
– Förut kom vi in först när en orosanmälan hade gjorts, nu är vi med från början och träffar föräldrarna och diskuterar bästa möjliga väg framåt.

Cirka nio av barn och föräldrar är nöjda med projektet Uppdrag psykisk ohälsa.
Foto: Karl Nilsson

Tidigare var det föräldrarna som kallades till socialkontoret, nu är det socialsekreterarna som kommer till skolan i stället. Därmed förvandlas socialtjänsten i föräldrarnas ögon, från något obehagligt och hotfullt till något positivt och hoppfullt. Rektor Susanne Wallin Eriksson har sett flera exempel på detta.
– Föräldrarna har öppnat sig på ett helt annat sätt, alla har tackat ja när jag har erbjudit familjestöd hos socialtjänsten eller stöd från Första linjen som tillhör Region Blekinge. Tidigare har de kunnat känna att vi arbetar emot dem när vi gör orosanmälningar, nu känner de att vi arbetar med dem.

Med på mötena finns, utöver elevhälsan, ibland också vårdcentralen i Rödeby eller funktionsstödet i kommunen.
– Det har varit oerhört värdefullt att ha med dem i detta tidiga skede. Primärvården är också hårt arbetsbelastad och kan inte alltid delta, men ofta bidrar de med värdefulla synpunkter, exempelvis kring sömnproblem och stress.

De nya metoderna – alltså tidiga insatser i samverkan – har använts i ett och ett halvt år nu och ska inom kort spridas till fler skolor i kommunen. Någon slutgiltig utvärdering finns ännu inte, men Susanne Wallin Eriksson kan peka på flera barn som kommit på rätt spår på senare tid.
– Vi löste just ett fall som funnits med länge. Här var det också viktigt att vi hade med förskolan i det förebyggande arbetet eftersom syskon fanns med i bilden. Det handlar ofta om hela familjens situation.

Det fanns inte tid att vara ute och möta människor, under en period hade vi inga fältsekreterare alls!

Skolledare som vill stärka samarbetet med socialtjänsten nämner ofta problemen med sekretess. Det bekymret är inte helt borta, berättar Susanne Wallin Eriksson, men det täta samarbetet har haft effekt även där.
– Vi jobbar nu tillsammans med socialförvaltningen på att få fram en gemensam blankett för samtycke.

Karlskrona har på senare år drabbats av ökande ungdomsbrottslighet. Orsakerna är förstås många, men en av de mest uppenbara är just den växande psykiska ohälsan.
– Vissa av de unga som mår dåligt och misslyckas i skolan blir också mottagliga för lockelser från äldre barn som gjort snabba pengar på att sälja knark, säger Nina Bjelke på socialförvaltningen.

Hon konstaterar att fler unga i Karlskrona ”uppvisar ett normbrytande beteende” som smittar av sig till de yngre.
– Allt fler barn rör sig i kretsar där man glorifierar kriminalitet och droger. Vi måste få bort dem därifrån.

Socialtjänstens fältarbetare samarbetar med skolorna och fritidsgårdarna för att upptäcka dessa barn som ännu inte fallit in i kriminalitet, men som löper stor risk att göra det.
– I svansen efter de äldre ungdomarna kan vi hitta barn i mellanstadiet. Fångar vi inte upp dem nu så blir det betydligt svårare längre fram.

På sikt ska all personal på skolan få ta del av utbildningen MHFA (Mental Health First Aid).
Foto: Karl Nilsson

Det Karlskrona gör är egentligen en återgång till hur det var i stora delar av landet för ett 20-tal år sedan. Då var socialtjänsten mer närvarande på skolorna, då fanns det fler som jobbade i fält. Hur kunde man släppa det tänket?

Det finns flera förklaringar, menar Nina Bjelke:
– Nedskärningar och tyngre arbetsbörda förstås, men också ett krav på oss att jobba mer med dokumentation och administration. Det fanns inte tid att vara ute och möta människor, under en period hade vi inga fältsekreterare alls!

På skolornas sida kunde man se en liknande utveckling, med färre resurser till elevhälsan, färre lärare och ökad oro hos eleverna. Susanne Wallin Eriksson är glad för att utvecklingen nu går åt ett annat håll, inte minst för att det bäddar för bättre skolresultat.
– Det ger lärarna mer tid för sin huvuduppgift: Att undervisa!

Lärarna får nu också vidareutbildning i att se tidiga tecken på psykisk ohälsa, man använder sig av utbildningen MHFA (Mental Health First Aid). Det finns också en checklista som all personal kan ta del av kring vad man ska vara uppmärksam på för att kunna göra tidiga upptäckter.
– Vi börjar med att utbilda den pedagogiska personalen och personal från socialtjänsten och funktionsstödet. Men längre fram är att tanken att all personal ska få den här utbildningen, även vaktmästeri, städ och matsalspersonal.

För en sak är hon fullständigt övertygad om:
– Alla måste bidra om vi ska lyckas få färre barn att må dåligt och misslyckas med sin skolgång.

Inspirerade av Skottland

Karlskrona har, liksom många andra i Sverige, tagit intryck av ”Skottlands­modellen”. Skottarnas ”Getting it right for every child” innebär i korthet:

  • Förebyggande och tidiga insatser.
  • Samverkan över myndighetsgränser, fastslaget i lagen.
  • En namngiven person, ofta en socialsekreterare, som sköter samordningen.
  • Fokus på både barn och föräldrar.
  • Skolan som nav, allt stöd finns att tillgå där.
  • Nationella indikatorer och jämförelsetal ska utvecklas och användas.
  • En ”Child´s plan” upprättas som är tillgänglig för alla inblandade.

Utvärderingar har visat att …

… cirka nio av tio barn och föräldrar är nöjda.
… fler utsatta barn upptäcks och får stöd.
… antalet ungdomsbrottslingar minskar.
… färre barn använder droger.
… klyftorna i barns levnads villkor mellan stadsdelar minskar.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com