Läs senare

Läsningen behöver en massrörelse

av Pamela Granskog
30 Nov 2018
30 Nov 2018

”Läsandet är grunden för allt lärande och hänger ihop med hur man klarar sig i livet: välfärd, empati och förtroende. Det är bekymmersamt hur läskunnigheten och intresset har dalat. Vi måste tillsammans se till att alla barn och unga uppnår en mångsidig läskunnighet oberoende av hembakgrund.” Det säger den finländska undervisnings- och kulturministern Sanni Grahn-Laasonen.

Hon får medhåll av författaren Juha Itkonen, som också är ordförande för Läskunnighetsforumet som undervisningsministern tillsatte för att råda bot på problemet med den finländska läsningen.

Itkonen lyfter fram att finländska ungas läskunnighet och läslust på en kort tid har sjunkit drastiskt. Också vuxna läser mindre och man ser inte läsandet som lika viktigt som tidigare. Det här måste man ta på allvar och satsa på långsiktiga åtgärder, menar han. ”I längden påverkar det såväl Finlands som finländarnas välfärd. Läskunnigheten är i samma mån som naturvetenskaplig kompetens en faktor för internationell konkurrenskraft”, betonar han.

Vi har en lång väg kvar. Det är alla barns rätt att bli goda läsare.

Faktum är att läsningen är en öm punkt i Finland. Sjunkande Pisaresultat talar sitt tydliga språk. Det finns all anledning till oro, även om vi inte är det enda landet med dylik trend.

Den statliga satsningen på ett Läskunnighetsforum är inte den första i sitt slag, men ändå anmärkningsvärd. När vi går ut från forumets kickoff, där undervisningsministern starkt tog ställning för läsning, minns min väninna hur hon i tiderna avundades svenskarna i samband med ett besök på Bok- och biblioteks-mässan i Göteborg.

Pamela Granskog

Bor: Helsingfors, Finland.

Yrke: Biträdande rektor på studieförbundet Arbis i Helsingfors.

Bakgrund: Utbildad modersmålslärare (svenska) och journalist. Har jobbat som gymnasielärare. Är en av initiativtagarna till projektet Den finlandssvenska läsambassadören.

”Då var jag så imponerad av utbildningsminister Gustav Fridolin som satt där och talade om hur viktig läsningen är. Just då fördes en diskussion kring att ändra begreppet höstlov till läslov. Jag tyckte det var så otroligt fint att man på ministernivå i Sverige lyfte fram läsning. Jag drömde om att vi en dag skulle ha en undervisningsminister i Finland som också skulle besöka vår bokmässa och tala om läsning”, säger hon. Och nu är vi (nästan) där. Vi har en minister som klart och tydligt tar ställning i frågan. Och dessutom har vi ju en presidenthustru som är poet och uppträder på bokmässor (och en president som följer sin hustru till mässan och sitter i trappan för att lyssna när stolarna tagit slut).

Men mycket har faktiskt redan gjorts för läsningen i Finland. Den finlandssvenska läsambassadören var ett treårigt projekt initierat av Svenska modersmålslärarföreningen och Tidningen i skolan och fokuserade uttryckligen på skolsamfundet, alltså lärare, elever och föräldrar. Det var ett projekt som den pensionerade svenska professorn i filmvetenskap Margareta Rönnberg utnämnde till ett klart bättre och tydligare läsprojekt än svenska Läsdelegationens projekt.

Men visst har vi en lång väg kvar. Läskunnighetsforumet har dragit upp riktlinjer för att utveckla barns och ungas läskunnighet. Enligt riktlinjerna bör läsandet i högre grad tas med i barns och ungas vardag, såväl i de virtuella som i de fysiska miljöer barn och unga vistas i. ”Läsning är en nödvändighet men också en glädje”, betonar Juha Itkonen och menar att vi måste dela läsupplevelser med varandra eftersom unga inte tycker om att läsa ensamma.

Det är alla barns rätt att bli goda läsare. Men faktum är att varken läsande ministrar eller presidenter ensamma kan vända trenden. Det behövs en läsrörelse som drar massorna med sig. Och den rörelsen behöver oss alla.

ur Lärarförbundets Magasin