Läs senare

Ledarskap under lupp

I Göteborgs stad granskas alla chefers kompetens. Chefer, kollegor och
medarbetare har fått säga vad de anser. Rektor Bengt Olausson är en av dem som bedömts och kartlagts.

30 maj 2011

Foto: Sofia Sabel

Ledarskapet är bra, men han skulle kunna vara tydligare. Så var personalens samlade bedömning av rektor Bengt Olaussons ledarskap när han deltog i Göteborgs kartläggning av kompetensen hos stadens chefer.Han och hans tidigare chef vid Polhemsgymnasiet, Torbjörn Claesson, möts för att berätta om kartläggningen och hur de tillsammans analyserade personalens omdömen.

– Svaren gav en intressant bild av mig själv. Jag fick bekräftat vissa saker och andra belysta. Det var givande och roligt, säger Bengt Olausson.

Det han framför allt har tagit med sig och fortsatt att reflektera kring är synpunkter om att han kan vara tydligare.

– Jag uppfattar mig inte som otydlig, men eftersom deras upplevelse skiljer sig från min så måste jag tänka på det. Jag gör det framför allt under arbetsplatsträffar och vid andra tillfällen.

Några samtal om detta med personalen har inte förts och han har inte ställt frågan direkt om han varit tillräckligt tydlig.

– Jag arbetar nära både lärare och elever och hade nog fått höra om jag inte varit det. Lärarna är inte blyga för att säga till, säger Bengt Olausson.

Efter många år som lärare blev han för 18 år sedan rektor. Nu har han varit rektor för samhällsvetenskapliga programmet på Polhemsgymnasiet sedan 2005. Där finns två ytterligare rektorer för naturvetenskap och teknik.

Sju av skolans cirka 60 lärare, verksamhetschef och två rektorskollegor fick bedöma påståenden om hans ledarskap. Påståendena utgick från stadens kompetenskriterier och hade anpassats efter förutsättningarna inom skolan. Varje rektor och överordnade chef fick därefter tillsammans analysera svaren och utforma en personlig utvecklingsplan. Enligt stadens Center för skolutveckling har processen bidragit till att skolpersonalens kunskaper om rektorsrollen har ökat, att nya nätverk bildats och att utvecklingsbehov inom bland annat kommunikativt ledarskap och juridik har synliggjorts.

Bengt Olausson känner igen sig i det mesta av svaren och känner sig stärkt av att personalen tycker att han överlag utövar ett bra ledarskap.

– Det gör att jag känner mig tryggare och att jag vet att jag ligger ganska rätt i mina beslut.

Han reagerade dock på att personalen tyckte att han är konflikträdd.

– Jag ser mig inte som konflikträdd. Däremot är jag väl inte den som söker konflikt, är rätt stillsam men tycker att jag arbetar med de konflikter som dyker upp mellan elever och lärare.

Foto: Sofia SabelHan och Torbjörn Claesson, som slutade på skolan vid årsskiftet när funktionen som verksamhetschef togs bort, gick igenom svaren vid två tillfällen. De hade kunnat träffas flera gånger, men det skulle vara två tillfällen. Det beror troligen på att vissa skolchefer haft mellan 30 och 40 rektorer att gå igenom resultaten med.

Syftet med kartläggningen var att kritiskt granska hela ledarskapet – det personliga, formella och det verksamhetsspecifika.

– Vi trodde att skolan var så speciell att det verksamhetsspecifika ledarskapet skulle ta stor plats, säger Torbjörn Claesson. Men det visade sig att mycket är lika oavsett inom vilken förvaltning man verkar.

I samtalen koncentrerade de sig på skillnader i uppfattningar mellan lärarna, chefen, rektorskollegorna och Bengt Olausson själv. De diskuterade om det fanns skillnader i tolkningar av påståendena och vad skillnaderna kunde bero på. Var det något som hänt på arbetsplatsträffar, vid medarbetarsamtal eller något annat?

På Polhemsgymnasiet arbetar rektorerna nära lärare och elever i den pedagogiska verksamheten. Bengt Olausson och Torbjörn Claesson ägnade därför extra tid åt att analysera hans beteende där.

– Det handlade mycket om vilka förväntningar lärarna har på honom och tvärtom, säger Torbjörn Claesson.

En svårighet kan vara att växla mellan att delta i gruppsamtal och att utöva den auktoritära rollen. Bengt Olausson upplever inte det som något problem.

– Att de vet att jag hört diskussionerna gör förhoppningsvis att de litar mer på att jag fattar ett klokt beslut.

Torbjörn Claesson, som nu arbetar som verksamhetsstrateg för gymnasieskolan i Göteborg, menar att hur detta fungerar beror mycket på vilken legitimitet rektor har hos sin personal. Bengt Olausson håller med:

– Det finns ibland tankar om att man kan sätta vilken chef som helst som ledare för ett antal lärare, militärer och andra. Men lärarna känner direkt av om personen inte vet vad lärare sysslar med. Det är väldigt viktigt att rektorn har arbetat som lärare.

Analyserna av stadens rektorer har utmynnat i 200 kurspaket, bland annat inom kommunikativt ledarskap och en forskarkurs i pedagogiskt ledarskap. Bengt Olausson har stärkt sina juridiska kunskaper.

– Nu känner jag mig tryggare i det, vet vad som står i lagen och kan lättare ta till mig det som står där.

Någon återkoppling till personalen tycker han inte har behövts. Det var för litet antal, sju stycken, av lärarna som deltog i kartläggningen, menar han. Men är då sju av 60 lärare tillräckligt för att ge en så heltäckande bild som möjligt? Torbjörn Claesson säger att enligt konsultföretaget som skötte om kartläggningen räcker det för att få ett statistiskt säkert underlag. Han tror dock att det hade varit aktuellt med en återkoppling till personalen om kartläggningen hade gjorts i dag.

– Allt gick ganska fort och var ganska centralstyrt av konsultföretaget. Det var väldigt kort om tid från att man körde pilotstudien till att den första undersökningen genomfördes på riktigt.

Det lär nu finnas planer från centralt håll att 2012 följa upp vad detta betytt för alla chefer. Men Bengt Olausson är som sagt nöjd.

– Det är förstås viktigt att ta till sig synpunkterna, men det gäller att inte ändra för mycket så man gör våld på sig själv. Då blir man falsk. Det genomskådas och blir i längden ohållbart för en själv.

Kartläggning av alla kommunala chefer

Göteborgs stad genomför sedan 2009 en systematisk kartläggning av samtliga 800 chefers, däribland 327 rektorers kompetens. Kartläggningen har utgått från stadens kompetenskriterier som har anpassats till skolans verksamhet. Ungefär tio procent av lärarna ur olika åldersgrupper, av olika kön och som arbetat olika länge har bedömt rektorers förmåga inom följande områden:

  • Det personliga ledarskapet
  • Det formella ledarskapet
  • Det verksamhetsspecifika ledarskapet

Resultatet har analyserats av rektor tillsammans med överordnad chef. Samtalen har resulterat i en personlig utvecklingsplan som följts upp vid ordinarie medarbetarsamtal.

ur Lärarförbundets Magasin