Ingår i temat
De svåra valfrågorna
Läs senare

Nya spelregler för partibesök

De svåra valfrågornaVem bjuder in? Vilka ska stå på gästlistan? Och hur hanterar man dem som hamnar utanför? Chef & Ledarskap reder ut begreppen kring den nya regeln om politiska partier i skolan.

av Per Hagström
16 Mar 2018
16 Mar 2018
Nya spelregler för partibesök
Illustration: Robert Nyberg

Frågan om skolor måste släppa in rasistiska och nazistiska partier blev föremål för en het debatt våren 2014. Det började med att elever på Agnebergsgymnasiet i Uddevalla protesterade mot att Sverigedemokraternas ungdomsförbund fick tillträde till skolan. Debatten fick en ny dimension när Skolverkets jurist gav skolledningen rätt med motiveringen att en skola som bjuder in vissa partier inte kan säga nej till andra som vill komma. Beskedet kom i ett känsligt läge eftersom nazistiska Svenskarnas parti storsatsade i valet det året.

Lärarförbundets dåvarande ordförande Eva-Lis Sirén uppmanade Sveriges skolor att upphöra med partibesök i väntan på nya regler. Annars skulle lärare och skolledare hamna i ”en omöjlig situation”, varnade hon.
– Man tvingas att släppa in nazistiska och rasistiska partier samtidigt som man ska arbeta med mänskliga rättigheter, allas lika värde, och förebygga och förhindra kränkningar. Det går inte ihop, konstaterade hon i en intervju i Ekot i Sveriges Radio.

Samtidigt menade vissa att Skolverket hade gjort en alltför långtgående tolkning av objektivitetskravet och att skolor egentligen inte alls behövde öppna sina portar för alla. En stor förvirring spred sig i Skolsverige och regeringen befarade att skolorna skulle sluta bjuda in partier av rädsla för att göra fel. Det vore en förlust för elevernas demokratiska utbildning, tyckte regeringen, och tillsatte en utredning för att reda ut frågetecknen.

Skolan har ett demokratiskt uppdrag men kan fullgöra det på andra sätt än att bjuda in politiska partier.

Tre och ett halvt år senare, lagom till valet 2018, har skollagen så fått en ny bestämmelse. Och på några punkter har lagen blivit tydligare. Redan i första meningen slås det fast att det är rektorn som bestämmer, dels om partier ska bjudas in över huvud taget, dels vilka partier som ska omfattas av inbjudan.

Betyder det att rektorn kan säga nej till rashetsande nazistpartier eller våldsbejakande vänster-extremister? Nej, inte med hänvisning till deras åsikter eller förväntade budskap. Det skulle inte vara förenligt med yttrandefriheten och kravet på opartiskhet.

Så säger lagen

  • Rektorn beslutar om politiska partier ska bjudas in.
  • Inbjudan får begränsas till partierna i riksdagen, kommun-, landstings- eller regionfullmäktige alternativt Europaparlamentet.
  • Urvalet kan även göras på annan objektiv grund.
  • Om inbjudan begränsats på objektiv grund behöver inte andra partier ges möjlighet att medverka i utbildningen.

Källa: 1 kap. 5 a § skollagen

Men i den nya regeln finns andra exempel på hur kretsen av inbjudna partier kan begränsas på ett tillåtet sätt. Rektorn kan till exempel bjuda in ”… samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet”. Sådana urval är objektiva och därmed grundlagsenliga. Fast om det sitter partier med extrema åsikter i kommunfullmäktige får rektorn inte välja landstingsfullmäktige som urvalsgrund bara för att undvika dem. Valet måste vara motiverat av andra skäl för att anses objektivt.

Så långt om hur urvalet av partier kan göras på ett okej sätt. Men hur gör man med partierna som har hamnat utanför inbjudningslistan och som inte får komma in på skolan för att vara med i debatten eller ställa upp bokbord? Har de rätt att komma till skolan vid något annat tillfälle för att informera om sin politik?

Nej, säger den nya bestämmelsen. Om skolan har gjort ett objektivt urval behöver inte ”… andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges en sådan möjlighet”. Skolan kan med andra ord stänga dörren för de oinbjudna. Det finns inget som hindrar att skolan låter eleverna ta del av information från dessa partier på något annat sätt i utbildningen, men det är inget krav.

Sara Stenberg är jurist på Skolverket och arbetar med att ta fram myndighetens stödmaterial kring politiska partier i skolan. Hon poängterar att den nya bestämmelsen handlar om elevernas utbildning och inte om att tillgodose partiernas intresse av att komma till skolor för att sprida sin politik.
– Utgångspunkten är att man bjuder in partier för elevernas skull som ett led i deras utbildning.

Gör skolan fel om den avstår helt från att bjuda in partiföreträdare?
– Skolan har ett demokratiskt uppdrag men kan fullgöra det på andra sätt än att bjuda in politiska partier. Oavsett om partier bjuds in eller inte så har eleverna rätt till allsidig information om partipolitik.

Den nya bestämmelsen öppnar också för att göra urval på annan objektiv grund än representation i olika politiska församlingar. Vad kan det vara?
– De exempel som ges i förarbetena är att man kan begränsa sig till partier som har rätt till statligt eller kommunalt partistöd eller rätt att få valsedlar upptryckta på statens bekostnad. Men även här gäller att urvalsgrunden inte får väljas i syftet att utesluta ett visst parti.

Skolans uppdrag är inte att skapa en arena för politiska partier eller andra organisationer att sprida information på. Regeringens proposition 2017/18:17

Kan en skola begränsa sig till att bjuda in två partier med motsatta ståndpunkter i en sakfråga, som om ett badhus ska byggas eller en skola läggas ner?
– Det objektiva urvalet kan någon gång styras av vilket ämne som ska behandlas men förarbetena ger inga konkreta exempel på i vilka situationer det kan vara okej. Det behöver klargöras i praxis.

Om bara ett parti kontaktar skolan och vill komma och ställa upp ett bokbord, måste skolan då fråga andra partier om de också vill komma?
– Den nya bestämmelsen gäller även i den situationen, vilket innebär att en skola bara får begränsa antalet inbjudna partier om urvalet av partier görs på objektiv grund. Det är alltid skolan som bjuder in politiska partier för att medverka i utbildningen, även om initiativet till ett besök kommer från ett parti eller flera.

Får en lärare bjuda in partiföreträdare till sina lektioner utan att fråga rektor?
– Rektor beslutar i de här frågorna om inte han eller hon har delegerat beslutanderätten till någon annan, till exempel en lärare.

Men om en lärare bjuder in en politiker för att berätta hur kommunfullmäktige fungerar. Är det okej?
– När en politiker bjuds in i en annan roll än som företrädare för ett politiskt parti, till exempel för att berätta hur kommunfullmäktiges arbete går till, gäller inte den nya bestämmelsen.

Kan skolan ta bort ett parti från inbjudan för att man misstänker att partiets deltagande skulle leda till protester och bråk på skolan?
– Nej, en skola kan inte avgränsa en inbjudan till politiska partier med hänvisning till partiernas åsikter, även om dessa skulle kunna leda till protester och bråk. Om avgränsningen medför att till exempel ett öppet våldsbejakande parti ska omfattas av inbjudan har skolan två valmöjligheter. Den ena är att bjuda in partiet. Den andra är att avstå från arrangemanget.

Alla artiklar i temat De svåra valfrågorna (8)

ur Lärarförbundets Magasin