Läs senare

Nya vindar i gymnasiet

av Pamela Granskog
24 Aug 2018
24 Aug 2018

Stress, utmattning och cynism är vardag för många finländska gymnasieelever. Det visar en kartläggning som Undervisnings- och kulturministeriet låtit genomföra 2017. ”För första gången ser vi en generation som är mer stressad än den tidigare”, säger professor Katariina Salmela-Aro som är en av de sakkunniga bakom rapporten, i en intervju för Yle.

I dagens läge känner sig 18 procent av flickorna i gymnasiet utmattade. För tio år sedan var motsvarande siffra 14 procent. Samma trend syns dock inte bland pojkarna där andelen utmattade är densamma som för tio år sedan, det vill säga färre än 10 procent.

Bland flickorna förknippas utmattningen ofta med en känsla av otillräcklighet, medan den hos pojkarna tar sig uttryck i en känsla av likgiltighet och cynism. Återkoppling och handledning är redskap i strävan efter bättre välmående i gymnasierna, menar Salmela-Aro som poängterar det viktiga i att inte enbart fundera på vad man studerar utan också hur man studerar.

I framtiden ska man kunna förnya sina studentprov utan begränsningar.

Ovanstående är en delorsak till att undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen vill reformera gymnasieutbildningen. Vid sidan av elevernas välbefinnande oroar man sig också för övergången mellan gymnasium och högskola. 70 procent fortsätter inte med studier direkt efter avlagd studentexamen. För tio år sedan var siffran 58 procent. Den genomsnittliga åldern för att inleda högskolestudier är 24 år. Just nu är 41 procent i åldersklassen 25–34 högskoleutbildade, vilket är under det genomsnittliga medeltalet i OECD-länderna.

Med tanke på att utbildningen innehar en nyckelposition när vi talar om att höja kunskapsnivån hos befolkningen, skapa nya arbetsplatser och investeringar, är siffrorna alarmerande. År 2030 hoppas man att hälften av motsvarande åldersklass ska vara högskoleutbildad. Eftersom gymnasieutbildningen är den främsta inkörsporten till högskolestudier fäster man nu sina blickar på den.

Förslaget till ny gymnasielag innehåller åtgärder som man hoppas dels ska öka välbefinnandet bland eleverna, dels bana väg för högskolestudier. Man vill satsa på studier som överskrider läroämnesgränser och få till stånd ett fungerande samarbete mellan gymnasierna och högskolor och universitet. Det här ska ske genom att alla gymnasiestuderande ska få en möjlighet att prova på högskolestudier. I framtiden ska man också kunna förnya sina studentprov utan begränsningar.

Gymnasieeleverna ska också få rätt till specialundervisning och annat stöd utifrån individuella behov. Studiehandledningen ska stärkas och eleverna har också rätt till studiehandledning under det följande året efter att de avlagt examen. På det viset vill man försäkra sig om att alla hittar en väg framåt.

På fältet har man applåderat de nya riktlinjerna, men eftersom en hel del nya uppgifter faller på utbildningsanordnarna oroar man sig också för de kostnader som uppstår.

Parallellt med gymnasiereformen är digitaliseringen av studentexamen inne på slutrakan och i höst står uppdateringen av studentexamenslagen i tur. Antagningen till högskolor och universitet förnyas också för tillfället och mera vikt ska i framtiden fästas vid student
examensbetyget. Lägg därtill förslaget om att kunna avlägga den finländska studentexamen på engelska, som är ett av ministerns skötebarn, så inser man att den finländska gymnasieutbildningen är inne i omvälvande förnyelseprocesser.

Pamela Granskog

Bor: Helsingfors, Finland

Yrke: Biträdande rektor på studieförbundet Arbis i Helsingfors.

Bakgrund: Utbildad modersmålslärare (svenska) och journalist. Har jobbat som gymnasielärare. Är en av initiativtagarna till projektet Den finlandssvenska läsambassadören.

ur Lärarförbundets Magasin