Läs senare

Nyfikenhet styr lärare till Borås

ReportageSvenska skolan kanske har dåligt rykte i Sverige – men inte i Spanien. När Borås annonserade efter spanska lärare fick man hundratals sökande. Nu är flera på ingång.

27 nov 2019
Nyfikenhet styr lärare till Borås
Paula Peral Vegara är spansklärare på Dalsjöskolan (åk4–9) i Borås sedan i somras. Foto: Sanna Tedeborg

I kampen mot lärarbristen har Borås tillfört ytterligare ett verktyg till verktygslådan: aktiv utlandsrekrytering.

En nyckelperson i denna strategi har varit verksamhetschefen Julio Garcia Atterström på grundskoleförvaltningen. Han kom själv från Spanien på 1990-talet.
– I flera år har jag sagt till kollegorna att vi borde försöka locka hit lärare från Spanien, men har alltid fått höra att språket är ett för stort hinder.

Staden har testat utlandsrekrytering tidigare, äldrevården har till exempel rekryterat i Finland. Även skolförvaltningen har försökt detsamma, men det har runnit ut i sanden. Nu ökar emellertid bristen på lärare även i Finland vilket gör det svårare att vända sig dit.

Där finns ett visst överskott av lärare. Och ett stort intresse för Sverige. Vi har anordnat välbesökta mässor i Spanien där flera svenska kommuner har deltagit.

Bästa marknaden för att hitta duktiga och flyttvilliga lärare inom EU är nu – just Spanien. Det berättar Arbetsförmedlingens Eures-rådgivare Maria Bergström:
– Där finns ett visst överskott av lärare. Och ett stort intresse för Sverige. Vi har anordnat välbesökta mässor i Spanien där flera svenska kommuner har deltagit.

Eures är ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlare vars uppgift är att underlätta och uppmuntra den fria rörligheten inom EU.
– Vi märker ett klart ökat intresse från kommunerna, därför skapade vi härom året en grupp inom Eures som uteslutande sysslar med rekrytering av lärare. Vi samarbetar med Skolverket som har kunnat konstatera att de spanska lärarutbildningarna håller hög klass.

Rektor Maria Persson på Dalsjöskolan är väldigt nöjd med att förfoga över en spansk lärare i spanska. Enligt planen ska Paula Peral Vegara skaffa svensk lärarlegitimation inom det närmaste året för att kunna fungera fullt ut som pedagog.
Foto: Sanna Tedeborg

Kanske var det Julio som beredde marken med sitt tal om att skolorna borde testa rekrytering i Spanien. För när frågan kom från Eures om att delta i en mässa i Valencia i våras, då slog man till.
– Julio hade ju talat om detta i många år, säger grundskoleförvaltningens chef Pär Arvidsson Fäldt. Och nu var det bara att hänga på Eures, vi behövde inte själva ratta arrangemanget.

Men det krävdes en del förarbete förstås. Kommunen annonserade efter lärare i Valenciatrakten på den spanska platsbanken. Och man länkade till en egen film på You­tube. Responsen blev större än man kunnat ana.
– Efter två veckor fick vi stänga ner annonsen, då hade vi fått över 240 svar.

Därefter gjorde man ett 60-tal Skypeintervjuer och valde ut 18 som skulle intervjuas i Valencia. Pär Arvidsson Fäldt åkte själv ner. Och hade förstås Julio med sig.
– Han har varit ovärderlig som ett slags kulturell brygga mellan det spanska och det svenska.

Julio understryker att det absolut inte handlar om kulturkrockar, men att det finns skillnader som inte ska underskattas:
– Visst är språket en utmaning, men det finns annat som kan vara ännu svårare, som att lära sig samarbeta och hitta kompromisser. Ordet dialog är centralt i Sverige, men inte i Spanien!

De blev överväldigade av intresset som mötte dem bland de sökande i Valencia. Någon hade åkt över 60 mil från Sevilla för att träffa de två kommunala tjänstemännen från Sverige.
– Det är uppenbart att Sverige fortfarande har ett gott rykte som välfärdsland, säger Pär Arvidsson Fäldt. Vårt tapp i Pisamätningarna verkade inte ha nått fram till dessa lärare, de jämför med den relativt stelbenta och hårt statligt styrda spanska skolan.

För några veckor sedan kom sju förväntansfulla lärare på besök till Borås, de flesta F–6- eller språklärare. Första dagen blev det stadsvandring med guide, lunch i lantlig miljö och middag med en handfull rektorer. Andra dagen tillbringades på skolor som snart kan bli deras nya arbetsplatser.

Jag har brist på spansklärare, hon kom som en gåva! Och det är ju extra häftigt att hon faktiskt är spanjorska.

Jag fick tag i en av lärarna när de satt i minibussen på väg till flygplatsen efter de två intensiva dagarna. Maria Ruiz från Barcelona – lärare i engelska, franska och spanska – är mycket entusiastisk när Julio har räckt över telefonen till henne:
– Det känns som en fantastisk möjlighet att kunna arbeta i en svensk skola, säger hon medan hon försöker överrösta stimmet i bussen.

Vi växlar mellan engelska och svenska, hon har pluggat på egen hand sedan i våras. Efter att ha jobbat i Danmark ett år så går det rätt lätt, menar hon.
– Att lära sig svenska tillräckligt bra är absolut den största utmaningen. Men spännande! Det kommer säkert att gå, jag är ju ändå språklärare, säger hon och skrattar.

Dina intryck av svensk skola?
– Det är annorlunda än i Spanien, här får eleverna mer hjälp. Om en elev har problem i Spanien så gör vi ingenting!

Här i Sverige brukar vi beklaga att elever tvärtom får för lite stöd, att elevhälsan rustats ner. Känner du till detta?
– Jag har hört om problemen och jag har förstått att också Borås hade mer problem tidigare. Men i Spanien är det ännu värre.

Nu ska hon och de övriga lärarna hårdplugga svenska på egen hand, sedan testas deras kunskaper på nytt i början av nästa år. Om kommunen bedömer att svenskan är tillräckligt bra så kan det bli aktuellt med en anställning, parallellt med fortsatta studier i svenska.

Den svenska skolan är bättre på att förbereda eleverna för det verkliga livet, men pedagogiken i språkundervisningen är mer innovativ i Spanien, tycker Paula Peral Vegara.
Foto: Sanna Tedeborg

Under besöket fick Maria Ruiz följa undervisningen i engelska i en sjua i Fristadsskolan och fick mer­smak. Hon har man och tre barn i Spanien. Är de också sugna på att flytta till Sverige?
– Absolut! Det här är ett beslut vi fattar gemensamt. Barnen gillade äventyret i Danmark och flyttar gärna igen. Och min man är dataingenjör, så det lär inte vara några problem för honom att få jobb.

Själv har hon arbete i dag, så det är inte därför hon vill flytta. Lönen då?
– Det blir ganska lika som i Spanien, om man väger in prisnivåerna. Jag vill flytta på grund av nyfikenhet. Och för att jag känner att lärare har högre status här än i Spanien!

Under de två intensiva dygnen i Borås fick de också träffa sin landsmaninna och kollega Paula Peral Vegara som är spansklärare på Dalsjöskolan (åk 4-9) sedan i somras. Hon kom till Borås som Erasmus-student ett halvår 2016, och trivdes så bra att hon sökte sig tillbaka i år. Vad lockar henne i det svenska utbildningssystemet?
– Jag gillar att ni har praktiska ämnen som slöjd och hem- och konsumentkunskap, det förbereder barnen på det verkliga livet bättre än i Spanien. Och ni har mer tekniska resurser, som laptops och läsplattor.

Och vad är bättre i den spanska skolan?
– Själva pedagogiken i språkundervisningen känns mer innovativ i Spanien, där skapar lärarna mer individuellt anpassade studiematerial som utgår från elevernas intressen. Här ser jag mer vanliga textböcker.

Hennes rektor Maria Persson på Dalsjöskolan är väldigt nöjd med Paula så här långt:
– Jag har brist på spansklärare, hon kom som en gåva! Och det är ju extra häftigt att hon faktiskt är spanjorska, då kan hon ju också förklara spansk kultur och spanska traditioner på ett annat sätt än en svensk lärare.

Paula har redan en lärartjänst men Maria Persson vill understryka att hon ännu inte kan fungera fullt ut som pedagog. Hon saknar fortfarande sin svenska lärarlegitimation, men enligt planen ska hon skaffa sig legitimationen inom det närmaste året.

Och efter sommaren ska hon få egna grupper, då det finns behov av fler lärare i spanska.
– Utgångspunkten är att hennes svenska då ska vara bättre än den är i dag. Även om du är lärare i spanska så måste du tala tillräckligt bra svenska för att kunna kommunicera både med elever och föräldrar. Och inte minst med dina kollegor!

I Borås stad som helhet är lärarbristen ungefär lika stor som i resten av landet, berättar Pär Arvidsson Fäldt på grundskoleförvalt­ningen. De jobbar på bred front för att täcka de kommande behoven: återrekryterar dem som lämnat yrket, lockar nyutexaminerade, försöker få 65+are att jobba längre och stöttar invandrare med lärarbakgrund att återvända till sitt yrke.
– Vi måste öppna alla kranar som finns, där ingår också utlandsrekrytering.

Hur många utlandsrekryterade kan det bli per år framöver?
– Kanske ett tiotal. Om det blir färre är det knappast värt priset. Även om Eures tjänster är gratis så är det ju ändå många arbetstimmar som går åt för rekryteringen och för att få dem i full drift.

Maria Bergström på Eures medger att det inte är någon quickfix att få dessa lärare fullt rustade:
–Men det går snabbare än att utbilda nya svenska lärare från start!

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com