Ingår i temat
Bygga nytt
Läs senare

Pedagogiken ska styra

Bygga nyttVilka lokaler är bra att undervisa och lära i? Åsikterna går isär, men forskare och arkitekter är överens om att byggnaden måste samspela med pedagogiken.

av Emilie Stendahl
30 Nov 2018
30 Nov 2018
Pedagogiken ska styra
Det är en tvistefråga om klassrum ska finnas och hur de i så fall ska se ut. Bilden är från Hyllievångsskolan i Malmö. Foto Lars Dareberg

Runtom i landet vallfärdas det till nybyggda skolor och förskolor för att hämta in intryck och kunskap inför nästa bygge. Och det är lätt att bli imponerad av det nya som många gånger står i bjärt kontrast till de nötta, slitna och dysfunktionella lokaler som finns. Men vilka nybyggen är egentligen lyckade lärmiljöer?

En enkel fråga som inte har något enkelt svar, visar det sig.

Arkitekter behöver skapa miljöer som är lätta att omvandla.

”Det finns inga perfekta förskolor eller skolor”, säger till exempel arkitekten och forskaren Suzanne de Laval. Man får olika svar beroende på vem man frågar – den miljö en arkitekt tycker är lyckad, kanske rymmer problem med mobbning, resonerar hon. Och hon lyfter fram ännu en omständighet som försvårar: att det inte finns något vedertaget sätt nya lokaler utvärderas på.

Tips inför ombyggnad

Ta en ”gåtur”. Bjud in fastighetsförvaltaren, utbildningsförvaltningen, fastighetsskötaren, lärare, elever (glöm inte dem med särskilda behov eller som sitter i rullstol), arkitekt eller projektledare och byggare och promenera ­genom ­lokalerna.

Stanna på olika platser, som entrén och matsalen. Låt alla säga vad de tycker fungerar bra och dåligt och ge förslag på förbättringar. Sammanställ kommentarerna. Vissa saker kanske kan ändras direkt, annat får arkitekt och byggare med sig.

Källa: Suzanne de Laval, arkitekt och forskare.

– Det viktigaste är att skolledare lär sig vad den fysiska miljön innebär, så att lokalerna används på ett bra sätt. Att man själv och lärarkollegiet är medvetna om vilken pedagogisk grundidé man har.

Det är först när lokalerna möjliggör skolledarens vision eller pedagogiska tanke och gör det möjligt att etablera den organisation man vill ha som man kan tala om ett gott exempel, anser hon.

Överlag tycker hon att skolledare borde bli bättre på att ”brotta sig in i planeringsprocessen” när det byggs nytt eller byggs om.

– Vill man till exempel ha en Montessori- eller Waldorfskola, då har man idéer om vad det är för slags lokaler som behövs, som hemvister eller ateljéer, som man låter arkitekten förverkliga.

Suzanne de Laval har en fråga hon värnar särskilt.

– Stå upp för att barnen får en gård. Så att man inte bara tar det som kommer på förslag.

I övrigt konstaterar hon att olika skolledare kan uppfatta samma skola eller förskola som mer eller mindre lyckad, beroende på vilken vision de har. Och det för med sig en till sak:

– Arkitekter behöver skapa miljöer som är lätta att omvandla.

Även Frida Brismar Pålsson, specialist på lärmiljöer, understryker hur viktigt det är med ett fungerande sampel mellan pedagogik, organisation och den fysiska miljön. Därför är det svårt att veta hur bra en nybyggd skola är, innan allt har satt sig och verksamheten varit i gång en längre tid, resonerar hon.

– Med den brasklappen tycker jag att Trädgårdsstadens skola i Skövde är lyckad planlösningsmässigt.

Det behövs ett pedagogiskt program för byggnaden.

Där har skapats L-formade klassrum och det innebär per automatik att man inte inreder med kateder och bänkar, utan skapar ”olika rumslig­heter”, som Frida Brismar Pålsson uttrycker det. Ett hörn används för samling, ett annat för arbete i grupper. Klassrummet är dessutom utrustat med diskbänk och grova ytor, vilket gör det möjligt att arbeta både laborativt och med estetiskt skapande.

Kopplat till klassrummet, på den yta som skulle göra L:et till en kvadrat, finns mindre rum för tyst arbete och reflektion. Elever som behöver en lugnare miljö har därmed tillgång till det, utan att behöva försvinna ut i en korridor, bort från de andra. Det är en planlösning som blir intressant att utvärdera om ett tag.

För att lokalerna ska stödja ens vision om lärande är det viktigt att tydliggöra de pedagogiska målen redan vid ritbordet, anser Frida Brismar Pålsson. I förskolan bör till exempel målen i läroplanen styra utformningen av lokalerna.

– Man behöver ett pedagogiskt program för den fysiska byggnaden. I det ska det stå till exempel att ”det här rummet är anpassat för tolv barn”.

Tips inför nybygge

  • Ta tid på dig.
  • Inventera behoven.
  • Skapa en planeringsgrupp med lärare som har högt anseende i kollegiet och ge dem tid att arbeta med frågan.
  • Förankra det ni vill bygga uppåt i organisationen, så att inte du blir uthängd om det börjar blåsa.
  • Säg tydligt till föräldrar och medier vad ni vill göra och varför.

Källa: Anna Törnquist, arkitekt.

Samtidigt konstaterar hon att varken arkitekter eller skolledare tenderar att äga frågan om hur rymliga lokalerna bör vara eller hur stora grupper som ska vistas där, utan det gör politikerna. Det skolledare kan göra är att hävda verksamhetens behov och kräva att lokalerna gör det möjligt att leva upp till målen i verksamheten.

Inte bara skolledare har visioner för hur lärandet bör gå till – även arkitekterna har det förstås. En skolhusplanerare och arkitekt med rykte om sig att vara kontroversiell och nyskapande är Anna Törnquist. Hon vill utmana det gamla sättet att bygga på och anser bland annat att klassrum konserverar verksamheten.

– I läroplanen står att undervisningen ska anpassas efter varje elevs behov. Ändå fortsätter vi att organisera eleverna i klasser och undervisa dem i kollektiv form i klassrum.

I förskolan finns samma tendens, anser hon. Där fortsätter man att dela in barnen i avdelningar i stället för att tänka mer flexibelt kring vilka behov som finns i gruppen.

Men det finns alternativ.

– Man kan ha ett arbetslag som disponerar en större grupp av barn i flera rum och sedan forma verksamheten efter barnen.

En skola som arbetat framgångsrikt på det viset är Röselidsskolan i Lerum. Den har Anna Törnquist ritat och den stod klar 2012. Där finns fem arbetslagsytor, med flera olika sorters rum. Det är 95 barn i varje arbetslag och grupperna är flexibla utifrån de behov som finns bland eleverna i olika ämnen.

Det kan bli ett enormt bakslag.

Ett annat nyare exempel är Tiundaskolan i Uppsala. Där finns inga hemklassrum, utan arbetslagsarenor – ett antal rum i olika storlekar där det är tänkt att barnen ska vistas två tredjedelar av skoltiden. Resterande tid ska de tillbringa i någon av skolans projektarenor, det vill säga rum byggda för praktisk, laborativ och skapande verksamhet, till exempel slöjd, musik, hemkunskap och bild.

– Det finns fler projektarenor än vad de praktisk-estetiska ämnena kräver. Tanken är att de teoretiska lärarna ska med in i projektarenorna. Att matte- och engelsklärarna följer med till slöjd och hemkunskap, till exempel, säger Anna Törnquist.

Att skolans teoretiska ämnen tydligare kopplas till de praktisk-estetiska är en pedagogisk vision som finns i läroplanen, och förhoppningen med Tiundaskolan är att förverkliga visionen genom att öka tiden eleverna vistas i den sortens lokaler.

Tiundaskolan har rönt stort intresse, berättar Anna Törnquist. Men det hänger framför allt ihop med att hon lyckades minska skolans yta med 20 procent och därigenom spara 60 miljoner åt kommunen när hon ritade om skolan.

– Plötsligt talar pengarna också! Det blev inte bara en pedagogisk förnyelse utan även mer yt­effektivt.

En farhåga hon har är att ”fastighetssidan” nu kommer att ta initiativet och lobba för den här sortens planlösning.

– Om inte verksamheten hänger med kan det bli ett enormt bakslag. Man behöver göra den här tanke­vändan: vad händer om vi tar läroplanens första kapitel på allvar och varje dag, varje timme, samarbetar i arbetslagen?

Det som byggs måste vara förankrat i lärarkollegiet, förvaltningen och hos föräldrarna. Anna Törnquists råd till skolledare är att skynda långsamt.

– Ta tid på dig! Se till att fastighetsförvaltningen inte sätter en för snäv tidsplan. Acceptera inte att den säger ”så här bygger vi i den här kommunen”, utan inventera vilka behov ni har och för fram dem.

Hur skulle du bygga nytt och hur är er fysiska ­arbetsmiljö i dag?

Anna-Karin Erbell

Biträdande rektor på Bondsjö­höjdens skola i Härnösand.

– Jag skulle bygga en skola med mycket ljus där elever i ­behov av särskilt stöd och de med svenska som andraspråk skulle kunna få delar av sin ­undervisning mitt i skolan. Att man bygger in allas delaktighet. Det vore häftigt med en rund skola! Med ett nav i mitten och klassrum runtomkring och med många mötesplatser.

– Vår fysiska arbetsmiljö i dag är bra. Vi har under en period byggt om lokalerna för att få fler grupprum och naturliga ställen att mötas på. Men det är svårt att förändra gamla skolhus så pass mycket som man skulle vilja.

 

Thomas Edström

Förskolechef på tre förskolor i Östersunds kommun.

– Om jag fick bygga en ny ­förskola skulle lärmiljön vara ­utformad så att den lockade ­barnens nyfikenhet och lust att lära. Förskolan skulle inspirera till sång, dans, drama och kreativitet. Musik, bild och form, rörelse och bygg och konstruktion skulle få mycket utrymme, för jag ser förskolan mer som en verkstad än en tillrättalagd plats.

– Två av förskolorna jag har i dag är byggda på 1970-talet och de är relativt ändamålsenliga med ganska stora ytor och många olika rum. Samtidigt är lokalerna slitna. Utifrån det gör vi det bästa vi kan för att skapa goda lärmiljöer.

 

Lisa Clason

Biträdande rektor på tre skolor i Rättviks kommun.

– Jag skulle bygga en skola med gott om utrymme för att ­arbeta laborativt och praktiskt. Skolgården är också viktig, även i högstadiet. Jag vill ha en autentisk utemiljö med naturlig och odlad växtlighet, så att lärarna kan spränga gränserna mellan ute och inne.

– På mina skolor är det små klasser så vi har rätt gott om utrymme. En av mina skolor känns trots det ganska trångbodd och rörig. Vad det beror på vet jag inte, kanske planlösningen? Sedan är lokalerna slitna och skulle behövas fräschas upp.

Alla artiklar i temat Bygga nytt (7)

ur Lärarförbundets Magasin