Läs senare

Redo hantera barns trauman

ReportageBorgholm har de senaste åren tagit emot många flyktingar. För att ­kunna möta de nyanlända barnens behov utbildas skolpersonalen
i TMO, traumamedveten omsorg. Redan nu kan de skörda frukterna.

Redo hantera barns trauman
Rektor Helena Johansson Stegert och fritidspedagogen och TMO-ambassadören Michaela Stenfeldt sorterar bland orden. Foto: Karl Nilsson

Koncentrationen och energin i klassrummet på Rällaskolan är hög. Tolv personer – från rektor och förskolechef till lärare och fritids- och resurspersonal – sitter i en ring, lyssnar, frågar och samtalar. Det är det sista kurstillfället för Rädda Barnens kompetensutvecklingsprogram i TMO, traumamedveten omsorg, och gruppen ska öva på så kallade konsultationer. Det liknar en elevkonferens, bara det att man här använder en mall för att först kartlägga och sedan tränga djupare för att förstå drivkrafterna bakom en elevs utmanande eller oroande beteende. Just nu lägger samtliga närvarande pussel kring en utagerande 10-årig pojke på en av skolorna.

– Hur har han det med den där enda kompisen?

Förhållningssättet gagnar alla barn som har svårigheter i livet.

– Har han några speciella intressen som förebyggande teamet kan uppmärksamma?

Foto: Karl Nilsson

– Ni kanske kan vara noga med att berömma det han är bra på inför hans föräldrar och andra barn?

Skolorna i Borgholms kommun har sedan flera år arbetat efter devisen ”Trygga barn växer här”. Men 2015 uppstod plötsligt en ny situation. Öland tog i förhållande till befolkningsmängden emot ett stort antal nyanlända. Många av de barn och unga som började i Borgholms kommuns skolor hade svåra upplevelser bakom sig, och utmaningar att handskas med i det nya landet.

För att samordna mottagandet blev den före detta rektorn på Rällaskolan, Marwin Johansson, chef för mottagnings- och kompetenscentret Lotsen. Det var han som nappade på anbudet från Skolverket om att utbilda skolledare, elevhälsa och studiehandledare i förhållningssättet TMO. Med åren har utbildningen kommit att omfatta all skolpersonal på totalt sex skolor – lärare, fritids- och resurspersonal och även chef och arbetslagsledare från två förskolor.

Trots att strömmen av flyktingar nu har minskat är personalens behov att kunna möta och hjälpa de nyanlända barnen fortsatt stort, menar Marwin Johansson.

Jag har fått syn på hur mitt agerande påverkar situationen.

– I början är de här barnen ofta så glada och tacksamma att flykten är över. Därför kan reaktioner komma först efter ett år. Samtidigt har en viktig upptäckt under utbildningen varit att det traumamedvetna förhållningssättet gagnar alla barn som har svårigheter i livet.

I korthet bygger TMO på att hitta ett gemensamt och konkret förhållningssätt för alla viktiga vuxna kring utsatta barn. Det innebär dels att som vuxen förstå att man kan vara just viktig, dels att noggrant kartlägga barnets behov och tillsammans formulera och rikta stödjande åtgärder.

Utgångspunkten är TMO:s tre så kallade pelare – att öka barnets trygghet, bygga positiva relationer med omsorgsfulla och engagerade vuxna och ge barnet stöd i att finna konstruktiva strategier för att hantera svåra tankar, känslor och beteenden.

TMO-ambassadörerna Lotta Bäckström och Gunnel Henriksson tycker att de lärt sig ett helt nytt sätt att arbeta med barnen.
Foto: Karl Nilsson

Den teoretiska grunden utgår från traumaforskning och neurovetenskapliga rön om hur trauma exempelvis kan påverka hjärnans kognition och minnesfunktioner.

Bilden av ett isberg i utbildningsmaterialet är central. Det en människa visar utåt är bara toppen av isberget. För att förstå vad som finns där under – och kan orsaka ibland obegripliga beteenden – måste alla i personalen hjälpas åt. I stället för den underliggande och värderande frågan: ”Vad är det för fel på dig!?” står TMO för en mer nyfiken och empatisk inställning: ”Vad har du varit med om?”

– Som vuxen kan det vara lätt att triggas av beteendet hos ett barn, säger Gunnel Henriksson, lärare i årskurs 1 och en av Rällaskolans TMO-ambassadörer. Efter den här utbildningen har jag mycket lättare att bemöta det där lilla isberget, och också få syn på hur mitt eget beteende påverkar situationen.

Rällaskolans rektor Helena Johansson Stegert kallar det för ett synligt lärande.

– Det är så lätt att hamna i att barnet eller föräldrarna är problemet, eller att socialtjänsten inte fungerar. Med strukturen från TMO blir vi styrkta i att byta strategi och titta på hur vi rent konkret – och ibland med väldigt enkla åtgärder – kan påverka de timmar som barnet är i skolan.

Utbildningen i TMO drogs i gång av förre rektorn Marwin Johansson.
Foto: Karl Nilsson

Och så berättar hon om ett slående exempel med en pojke på mellanstadiet, som det fanns mycket frustration kring. Efter konsultation bestämde sig den nybildade lokala elevhälsogruppen för dagliga kom-ihåg: Att vara noga med att hälsa på pojken och tilltala honom med namn i korridoren och på raster, liksom att visa extra intresse för hans hobby.

– På bara tre veckor blev han mycket lugnare, säger Helena Johansson Stegert. Det kostade inget, krävde ingen omorganisation eller ens mycket energi, bara att vi vuxna hade en gemensam strategi.

En vinst är också att se vilka konkreta saker kolleger gör för ett barn, menar Lotta Bäckström, förskollärare och TMO-ambassadör.

– Annars är lärarrollen så ensam, Det gäller ju att orka hålla i, hålla ut och hålla kvar, och våga se att ett barn inte mår bra. Nu har vi en samsyn och ett gemensamt språk för det.

Utbildaren Rädda Barnen har låtit utvärdera sina TMO-utbildningar i samverkan med både Linnéuniversitetet och psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Det har bland annat resulterat i att denna fortsättningskurs innehåller kunskap kring sekundär traumatisering (alltså den stress som kan uppstå hos människor som lever eller arbetar nära personer med svåra psykiska trauman) och empatitrötthet.

Alla som arbetar med människor riskerar att bli empatitrötta.

Malin Lindholm, i grunden socionom och psykoterapeut och en av Rädda Barnens utbildare på plats denna dag, förklarar:

– Vi har sett i forskning att alla som arbetar med människor riskerar att bli empatitrötta. Samtidigt vet vi att kunskap om mekanismerna bakom fungerar som ett vaccin. En arbetsgrupp med gemensamma kunskaper och ett gemensamt språk kan lättare stötta varandra och prata om vilka strategier man har för att hantera den där tröttheten. En traumamedveten organisation blir också bättre på att ta hand om sin personal.

Foto: Karl Nilsson

De nära och reflekterande samtalen under utbildningen har också skapat givande nätverk mellan skolorna, menar Marwin Johansson.

– Det har ibland varit väldigt starkt med både skratt och gråt. Även om de flesta av oss inte har varit med om att fly har alla upplevt jobbiga saker. Att kunna dela det, i trygga grupper, har både stärkt och utvecklat personalen.

På varje enskild skola finns minst två TMO-ambassadörer, med särskilt ansvar att hålla i konsultationer och bidra till utvecklingsarbetet. Rälla- och Gärdslösaskolan har tillsammans bildat en lokal elevhälsogrupp med arbetslagsledare och specialpedagoger.

– Det gör att vi kan påbörja konkreta åtgärder i  väntan på tid hos exempelvis kurator, säger Helena Johansson Stegert.

Anna Landefrö, rektor för två fritids och chef över två förskolor, hoppas att all förskolepersonal ska omfattas av TMO-utbildningen. En samsyn på enskilda barn längs hela kedjan – från förskola till skola, fritids och elevhälsa – skulle vara en enorm styrka, menar hon.

– Det är ju ingen ny kunskap att grunden för lärande är att man mår bra, och att det finns vinster i tidiga insatser. Dessutom vore det häftigt att få vara de första TMO-utbildade förskolorna i landet.

TMO

Traumamedveten omsorg har utvecklats av psykologerna Howard Bath och Diana Boswell från Australien. Rädda Barnen har anpassat TMO för svensk skola. Ubildningen finansieras av Skolverket. Teori varvas med praktik under sex träffar, varav tre förbehålls rektorer, skolledare och TMO-ambassadörer. Mer info finns på raddabarnen.se/tmo

ur Lärarförbundets Magasin