Läs senare

Rektorer har dubbla känslor till Skolinspektionens tillsyn

AktuelltRektorerna känner sig pressade av Skolinspek­tionens ökade fokus på avvikelser och juridik. Men de ser också att rapporterna från den regelbundna tillsynen är en draghjälp för att komma till rätta med bristerna, konstaterar forskaren Judit Novak i en ny avhandling.

Judit Novak.

I takt med att Skolinspektionen fått ökade sanktionsmöjligheter har juridiken tagit en större plats i utvecklingen av skolan. Judit Novak, forskare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet, slår i sin avhandling fast att ”juridifieringen” tilltar.

Vad innebär juridifiering?
– Det är en del i rättsstatens framväxt och i hur individens grundläggande rättigheter och friheter säkerställs. Jag använder begreppet för att beskriva hur skolan styrs genom att samhället formulerar rättighetsnormer för elever och vårdnadshavare.

Hur tar det sig uttryck konkret?
– Till exempel genom att problem inom skolan diskuteras från rättslig utgångspunkt. Problemlösningen flyttas till den juridiska arenan, där en delvis annan logik, andra sanktioner och en annan procedur följs. Juridiken får på det sättet större betydelse i ­arbetet med att planera, leda och genomföra utbildningen. Skolinspektionen har fått en allt viktigare roll som garant för elevernas rättigheter.

Många känner en anspänning inför att bli föremål för en tillsyn som enbart är inriktad på avvikelser.

Hur märker rektorerna den här utvecklingen?
– Bland annat genom att Skolinspektionen fått utökade sanktionsmöjligheter mot både enskilda och offentliga huvudmän. Det här blir väldigt påtagligt för rektorerna när de ställs inför den regelbundna tillsynen som sedan den 1 juli 2011 fokuserar helt på avvikelser. Tidigare innehöll Skolinspektionens tillsynsrapporter även sådant som skolorna gjorde bra.

Önskar rektorerna att Skolinspektionen även pekar på styrkor?
– Ja, många känner en anspänning inför att bli föremål för en tillsyn som enbart är inriktad på avvikelser. Och det är inte bara skolledarna som känner så. Flera rektorer jag pratat med vittnar om att många i personalen uttryckt oro och ibland också rädsla för hur inspektionen ska falla ut.

Men rektorerna ser också att en kritisk tillsynsrapport är en hjälp?
– Absolut. Det är positivt att så många rektorer upplever att den regelbundna och ofta ganska offensiva tillsynen faktiskt kan bidra till att föra utvecklingsarbetet framåt. De brister Skolinspektionen pekar på är för det mesta redan kända. När en extern auktoritär myndighet preciserar bristerna i en tillsynsrapport kan det påskynda processen att få bristerna åtgärdade. Det kan bli lättare för rektorerna att få skolans huvudman att anslå mer resurser, eller freda de resurser man redan har, som en rektor uttryckte det.
– Ofta är det inte innehållet i tillsynsrapporterna utan oron inför offentliggörandet av dem – och obehaget av den mediala uppmärksamheten – som är värst för rektorerna.

Rektorer upplever att den ofta ganska ­offensiva tillsynen kan bidra till att föra utvecklings­arbetet framåt.

Har Skolinspektionen tillräckligt bra stöd i lagen för sitt arbete?
– Skolinspektionen måste ha kriterier så att den kan ­bedöma om rektorerna följer ­lagar och förordningar. Eftersom skollagen rymmer många författningskrav som inte är tydligt definierade så behöver Skolinspektionen konkretisera vad kraven innebär i praktiken. Det här ger myndigheten ett enormt tolkningsföreträde när det gäller vad som är en god utbildning.

Du skiljer mellan rektorers primära och sekundära anpassningar till kritiken. Vad är skillnaden?
– Primära anpassningar syftar på förändringar som görs på ett förväntat sätt. Tydligast märks det i rektors beskrivning av åtgärder som inte krävt några extra resurser för att genomföras. Sekundära anpassningar innebär att man inte förändrar rutiner eller aktiviteter utan bara ser till att de redovisas på ett sätt som är i enlighet med regelverket. Det kan handla om att stryka meningar ur ett dokument eller liknande åtgärder.

Ägnar sig rektorerna åt skönmålning?
– Det handlar inte om skönmålning utan om att agera med de möjligheter som finns. De anpassningar en rektor gör för att tillmötesgå Skolinspektionens krav säger en hel del om de ramar och villkor som omgärdar skolan. De visar också vad en rektor uppfattar som möjligt att genomföra med givna resurser. Framför allt säger det något viktigt om relationen mellan mål, värderingar och de meningsskapande handlingar som Skolinspektionens tillsyn institutionaliserar i skolans värld.

ur Lärarförbundets Magasin