Ingår i temat
Levande mål
Läs senare

Rektorer ska kvalitetsgranskas

Skolinspektionen kommer mot slutet av året att göra en särskild granskning av rektors ledarskap. Men redan nu har rektors ansvar för resultaten fått en tydligare plats i den reguljära tillsynen.

24 mar 2010

Brister i det pedagogiska ledarskapet och otillräcklig uppföljning av elev-ernas kunskapsutveckling. Det är två vanliga problem som Skolinspektionen har stött på i sina tidigare granskningar och som man nu ska titta extra noga på. Från årsskiftet har inspektionen en ny modell för sin regelbundna tillsyn. Granskningen utgår från fyra huvudområden:

  •  Måluppfyllelse och resultat.
  •  Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten.
  •  Lärandemiljön.
  •  Enskilda elevers rätt.

  – Vår bastillsyn är likadan för alla skolor och där ingår alla fyra områdena.  Om vi inte blir nöjda går vi vidare med en breddad eller en fördjupad tillsyn, förklarar Marie-Hélène Ahnborg, inspektionsdirektör.
    Under 2010 ska Skolinspektionen också genomföra en särskild granskning av rektors ledarskap. Det handlar om en kvalitetsgranskning som fortfarande är under planering.
  – Den kommer att vara klar mot slutet av året. Vi går nu igenom forskning för att få en egen bild av kunskapsläget på det här området och för att vaska fram vad vi ska titta på. Syftet med kvalitetsgranskningen är att påverka skolorna att utveckla och förbättra sitt ledningsarbete och i de fall det behövs ställa krav på åtgärder. En förhoppning är att också hitta goda exempel som kan spridas, förklarar Marie-Hélène Ahnborg.

Brister när det gäller skolledares systematiska uppföljningar av kunskapsresultaten är relativt lätta att upptäcka menar hon. De visar sig till exempel om man frågar hur eleverna i någon av de lägre årskurserna utan betyg ligger till i förhållande till uppnåendemålen i ett visst ämne.  
  – Det märks om det blir ett snabbt svar eller inte. Många gånger förstår man i skolorna inte ens frågan. Så det märks lätt om det finns en rutin, om rektor håller sig uppdaterad på vad som händer i skolan och på hur eleverna utvecklas. Om rektor är van vid att föra samtal med sina lärare om hur elevernas kunskapsresultat ser ut.
    Rektor ska inte styra hur läraren lägger upp sitt pedagogiska arbete med eleverna. Däremot är det rimligt att rektor intresserar sig för hur läraren tänker i sin planering, menar Marie-Hélène Ahnborg. Att man tillsammans diskuterar vilka åtgärder som behövs.
  – De åtgärderna kan ligga på olika plan. Det kan handla om att man behöver ändra resursfördelningen, man kanske måste ändra tjänstefördelningen eller skolans organisation. Eller så handlar det om arbetssättet i klassrummet, en angelägenhet mellan läraren och eleven. Men rektorn bör ha koll på vad det är som behöver göras även om det inte är hon eller han som ska göra det.
    Exakt hur skolan lägger upp sin organisation är rektors fria val – det har inte Skolinspektionen rätt att lägga sig i. Men att det ska finnas utrymme, forum, möjlighet till den ständiga dialogen – det ser man som nödvändigt.
Även om Skolinspektionens granskningar visar att det ofta brister på den här punkten är det inte lätt att svara på varför, tycker Marie-Hélène Ahnborg.
  – Jag tror att det delvis handlar om tradition och kultur. Vi är inte vana vid att tala om uppföljning av elevers kunskapsutveckling i årskurser där det inte sätts betyg.  Och som rektor ska man lita på sina lärare, vi har ingen tradition att rektor ställer den här typen av frågor till lärare. Rektor brukar inte heller vara någon trogen besökare i klassrummet.

Det har nu i många år föreskrivits i kursplanerna att målen gäller alla elever, alla ska uppnå lägst godkänd nivå.
  – Ibland möts man av att det ses som en god vision men som naturligtvis är omöjlig att uppnå. Vi har skärpt våra bedömningar och försöker sätta prick på att det är hundra procent som ska gälla. Det är en markering av att en skola aldrig kan skylla ifrån sig på elevunderlaget. Alldeles oavsett vilken elevgrupp man har är det skolans ansvar att göra sitt yttersta för att eleverna ska lyckas.
  Ett nytt begrepp i Skolinspektionens arbete är flygande tillsyn. Det innebär att de 190 inspektörerna på en bestämd tid granskar en viss bestämd del av verksamheten på ett antal skolor. Besöket anmäls inte alltid i förväg utan kan bli en överraskning.
   Den första flygande tillsynen kommer att ske under våren och då granskas undervisningen i idrott och hälsa. Om någon del av rektors pedagogiska ledarskap kommer att sättas under lupp i en flygande tillsyn vill Marie-Hélène Ahnborg inte avslöja.
  – Men oavsett vilken fråga Skolinspektionen tittar på så landar den i rektors ansvar, tillägger hon.
I skollagen är rektor tydligt utpekad som ansvarig, i förskolan finns inte motsvarande ansvarsroll. Så även om Skolinspektionen vid tillsyn av förskolor intervjuar förskolechefer, så är det främst huvudmannen som står i fokus och som får ta kritiken.
– Men vi tycker att systematisk uppföljning och kvalitetsarbete  är precis lika viktigt i förskolor som i skolor, säger Marie-Hélène Ahnborg.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com