Ingår i temat
Att leda obehöriga
Läs senare

Så lägger vi pusslet

Att leda obehörigaHandledning, sambedömning, parallell schema­läggning och läromedelsstyrd undervisning. Vi har frågat fem rektorer hur de riggar sina organisationer för att klara en hög andel obehöriga.

av Per Hagström
18 Maj 2018
18 Maj 2018
Leif Åhlin, rektor.

Bedömning har blivit en lagsport

Skola: Södertälje friskola, F–9, i Södertälje kommun.
Metod: Har gjort sambedömning och samplanering till en löpande rutin för alla lärare.

En del av arbetet med bedömning och betygsättning kommer oundvikligen spilla över från obehöriga lärare till deras legitimerade kollegor. Så varför inte se det som ett kollektivt ansvar från början? Det gör rektor Leif Åhlin på Södertälje friskola. Där är sambedömning av prov och elev-uppgifter en del av det löpande arbetet för lärarna.
– Det är ingen lärare som sitter ensam på sitt rum utan bedömning görs tillsammans med andra. Det gäller oavsett om du är behörig i alla dina ämnen eller helt saknar lärarutbildning, förklarar Leif Åhlin.

På det sättet får lärare med kortare erfarenhet och utbildning hjälp av de mer kvalificerade.
Sambedömningen görs vid ämneslagsmöten och särskilda sambedömningsdagar som finns inlagda i skolans årsplanering. Mycket av arbetet sker också spontant i arbetsrummen.
– I årskurs 7–9 har vi klustrat lärarna ämnesvis. Det finns ett SO-rum, ett matte- och NO-rum, ett språkrum. Där kommer diskussionerna om bedömning naturligt.

Bedömning är dessutom ett återkommande tema på skolans kompetensutvecklingsdagar.
– Det här läsåret har vi avsatt fyra dagar enkom för att diskutera bedömning.

Samplanering är en annan viktig pusselbit i bedömningsarbetet, enligt Leif Åhlin.
– En gång i veckan träffas lärare i samma eller liknande ämnen för att planera lektioner och arbetsområden tillsammans. Då hjälper de samtidigt varandra att bestämma vilka färdigheter som behöver tränas och bedömas i ämnet.

Hur får du alla lärare att delta? Det är väl alltid några som helst jobbar på egen hand?
– Man får peka med hela handen ibland. I grunden handlar det om att vara tydlig med vad som är skolans mål och vilka aktiviteter som krävs för att nå dem.

Själva betygsättningen måste en legitimerad lärare göra men det blir inte så betungande när grovarbetet är gjort av kollektivet, menar Leif Åhlin. Det täta samarbetet gör att de legitimerade lärarna har kunskap om sina obehöriga kollegors elever och hur de har presterat under läsåret.
– Som lärare har du varit med och gått igenom elevuppgifter från alla elever åtminstone vid något tillfälle.

”När många elever får undervisning av obehöriga lärare är kvaliteten i skolsystemet avhängigt skolors kapacitet att skapa goda förutsättningar för sina obehöriga lärare.” Ur Skolinspektionens granskning Undervisning på skolor med många obehöriga lärare från 2017.

Det som kan vara svårt är när en lärare är ensam i sitt ämne, tycker Leif Åhlin.
– Om det dessutom sammanfaller med att den läraren saknar lärarutbildning så kan det bli ett problem.

Har du hittat någon bra lösning?
– Nej, inte mer än att jag försöker klustra dem med lärare i likartade ämnen och se till att det finns någon i den gruppen som är legitimerad och kan styra upp arbetet.

Jerry Prestberg, rektor

Tror på parallell undervisning

Skola: Svenstaviks skola, F–9, i Bergs kommun.
Metod: Lägger ämnesundervisning parallellt i schemat så att lärare i samma ämne har lektioner samtidigt och lättare kan samarbeta.

Behöriga ämneslärare växer inte på träd i någon del av landet och särskilt inte i Norrlands inland. Fråga bara Jerry Prestberg som ansvarar för årskurs 7–9 på Svenstaviks skola i Jämtland. Ungefär hälften av hans lärare saknar lärarlegitimation. För att kvalitetssäkra undervisningen måste han få behöriga och obehöriga att samarbeta.
– Det vi har gjort är att vi har parallellagt 14 av 17 ämnen i schemat. Det betyder att alla elever i respektive årskurs har lektion i samma ämne samtidigt.

Han tar engelska i årskurs sju som exempel. Det finns tre parallellklasser i sjuan och högstadiets tre engelsklärare har då lektion samtidigt med var sin klass.
– De kan undervisa i tre olika klassrum men planering och utvärdering görs tillsammans. Och på det sättet får de två obehöriga lärarna ta del av den behöriga lärarens kunskaper.

Varför är det så viktigt att de har lektion precis samtidigt?
– Om de har lektioner samtidigt så blir det också lättare för dem att hitta andra tider då de kan planera undervisningen tillsammans. Dessutom kan de byta undervisningsgrupper med varandra under läsåret utan att få nya lektionstider som krockar med undervisning som de har i andra ämnen.

Vad är vitsen med att byta undervisningsgrupper?
– Det är för att alla elever ska få möta en behörig lärare någon gång under läsåret. Det är också en fördel vid sambedömning eftersom den behöriga läraren då har fått träffa alla elever vid något tillfälle.

Det låter som om mycket ansvar hamnar på de behöriga lärarna. Kan det inte bli för mycket?
– Oavsett hur man organiserar sig så kommer behöriga lärare behöva stötta obehöriga. Men jag försöker hålla nere antalet undervisningstimmar för mina lärare och vi ligger lågt jämfört med andra skolor.

Hur har du råd med det?
– Ett skäl är att obehöriga lärare har lägre löner, vilket ger utrymme i budgeten för fler lärartjänster. Och med fler lärare kan vi klara kortare sjukfrånvaro utan att ta in vikarier. Det minskar också kostnaderna.

Hur gjorde du för att få med dig alla lärare på det här arbetssättet?
– Jag gjorde en noggrann beskrivning av den tänka organisationen och sedan fick personalen rösta om de ville gå in i detta. Lyckligtvis röstade nästan hundra procent för.

Kerstin Carlsson Kerstell, rektor

”Behöriga tar de mest krävande lektionerna”

Skola: Immanuelskolan, F–9, i Borlänge kommun.
Metod: Använder sina behöriga ämneslärare i flera klasser men bara på utvalda lektioner.

Alla elever ska få åtminstone delar av undervisningen av behöriga lärare. Det är målet för Kerstin Carlsson Kerstell, rektor på Immanuelskolan. Därför låter hon sina behöriga lärare undervisa i flera klasser men inte på alla lektioner.
– Den behöriga ämnesläraren tar lektioner som har ett mer fritt innehåll och därför är mer krävande. I svenska kan det vara dramatisering eller läsförståelse, i matematiken kan det vara genomgångarna.

Och lärarna som saknar lärarexamen, vilka lektioner tar de?
– De tar det vi kallar jobba på-­lektioner, alltså lektioner där eleverna jobbar med uppgifter i boken och läraren finns med som stöd. Då får man en kvalitetssäkring genom läroboken.

Är det du som bestämmer hur den behöriga och obehöriga läraren delar upp ämnet mellan sig?
– Nej, det stämmer de av ­sinsemellan. Den behöriga läraren har huvudansvaret för planeringen av undervisningen och den obehöriga står för delar av genomförandet.

Catharina Tornberg, rektor

Hon bygger starka ämneslag

Skola: Futuraskolan Rådan, F–9, i Sollentuna kommun.
Metod: Schemalägger täta möten i arbets- och ämneslag och styr innehållet för att ge obehöriga lärare maximalt stöd.

Rektor Catharina Tornberg strävar efter att bädda in sina obehöriga lärare i erfarna lärarlag. Men det ger bara effekt om lärarlagen träffas regelbundet och dessutom pratar om sådant som är relevant för undervisningen, menar hon.
– Hos oss träffas arbetslagen varje vecka och ämneslagen varannan. Mötena leds av mina förstelärare och innehållet styrs av den planering som vi har gjort tillsammans inför varje termin.

Är du med på lärarlagens möten?
– Nej, men jag träffar förstelärarna varannan vecka och då åter­rapporterar de vad som har avhandlats.

Vad är det som diskuteras i ämneslagen just nu?
– Det är mycket kring formativ bedömning, pysparagrafen och hur digitaliseringen kan under-lätta arbetet.

Som ytterligare stöd får obehöriga lärare en handledande lärare, eller mentor, utsedd.
– De har sedan en schemalagd mentorstid varannan vecka för att samtala om bedömning, kunskapskrav och mål. I betygsättande perioder träffas de mer intensivt.
En tydlig struktur för att stödja obehöriga lärare blir också en avlastning för rektorn, enligt Catharina Tornberg.
– Förut låg det mer på mig att samtala med dem om vad som gäller enligt Lgr 11 och säkerställa kvaliteten i deras betygsättning. Nu har de sina handledare och ämneslag att bolla med.

Emil Burman, rektor

”Centralt läromedel ett måste”

Skola: Kunskapsskolan Saltsjöbaden, 4–9, i Nacka kommun.
Metod: Använder ett detaljerat läromedel för att kvalitetssäkra obehörigas undervisning.

Färdiga lektionsupplägg, terminsplaneringar, övningsuppgifter och bedömningsanvisningar. Kunskapsskolans centralt framtagna läromedel är ett viktigt stöd för oerfarna och obehöriga lärare på koncernens skolor. Det anser rektor Emil Burman på Kunskapsskolan Saltsjöbaden.
– Jag skulle aldrig låta en obehörig lärare arbeta på något annat sätt än utifrån vårt centrala läromedel. Det täcker alla kunskapsmål och allt centralt innehåll i ämnet.

Hur tas det fram?
– Vi har en pedagogisk avdelning på Kunskapsskolan där en särskild förstelärargrupp med ämnesexperter jobbar med det här. Det är ett arbete som har pågått sedan 1998.

Omfattar det alla grundskoleämnen?
– Ja, men det är inte lika utvecklat i alla ämnen.

Blir det inte stelbent om alla lärare ska använda samma upplägg?
– Erfarna lärare kan vilja sätta sin egen prägel på undervisningen men jag har inte hört obehöriga eller nyutexaminerade lärare klaga på att det blir fyrkantigt med ett fast läromedel. De uppskattar tydligheten.

Men jag har hört kritik från lärare inom Kunskapsskolan som menar att läromedlet inte alltid håller måttet och att det då är snålt med förberedelsetid för att utforma egna lektioner. Hur ser du på det?
– Det är ju en av de stora vinsterna att behovet av planering och förberedelser minskar så att lärarna i stället kan vara mer med eleverna. Det kan säkert hända att en enskild lärare vet en bättre variant för ett visst undervisningsmoment men det betyder inte att läromedlets variant är dålig.

Skolledare ska få vägledning kring obehöriga

Skolverket arbetar med ett stödmaterial som ska hjälpa förskolechefer, rektorer och ­huvudmän att hantera en situation där stora delar av personalen saknar lärar- eller förskol­lärarutbildning.
– Vi tänker oss ett analysverktyg där huvudmän och skol­ledare kan kolla sin verksamhet för att se var det svajar när det gäller kompetensförsörjning, ­introduktion och stöd till obehöriga lärare, säger Lee Gleichmann Linnarsson som leder ­projektet.

I insatsen ingår också att ta fram en webbaserad introduktion för obehöriga som ska ­arbeta i skola och förskola.
– Det handlar om en mycket rudimentär orientering som ska ge bättre förutsättningar för personer som helt saknar lärarutbildning att klara sitt arbete. 

Stödmaterialet beräknas vara klart i slutet av året eller i början av nästa år.

Alla artiklar i temat Att leda obehöriga (9)

ur Lärarförbundets Magasin