Ingår i temat
De svåra valfrågorna
Läs senare

Skolvalet ska öka intresset för politik

De svåra valfrågornaMånga röstar som sina föräldrar. Men i Hässelby är målet att eleverna ska bilda sig en egen uppfattning.

av Björn Andersson
16 Mar 2018
16 Mar 2018
Magnus Granath, förstelärare i demokrati och elevinflytande, jämför resultatet i skol­valet med riksdagsvalet. Foto: Anders G Warne

Mycket av det vi gör i skolan handlar om att förbereda eleverna för framtiden och ta del av det som händer i samhället. Mot den bakgrunden tycker Frederik Granström, rektor på Internationella engelska skolan i Hässelby strand, att det är värdefullt att vara med i skolvalet i höst.

I första hand måste vi tänka på elevernas rätt till trygghet och en säker miljö. Det går före heta debatter.

På vägen till sitt arbetsrum visar han några pokaler i ett glasskåp. Det är priser för idrottsprestationer och för att skolan här i Hässelby fick bäst resultat på nationella provet i matematik inom Internationella engelska skolan i Sverige. Prestationer som också bidrar till att göra eleverna rustade för framtiden.

Frederik Granström har varit med om ett skolval tidigare, då som lärare i svenska.
– Jag märkte att eleverna pratade en hel del om ideologier och olika partier. De ställde också frågor till lärare som inte direkt arbetade med skolvalet eller SO. Så att delta i skolval ökar nog intresset för politik, säger han.

Frederik Granström tycker inte att det ska vara obligatoriskt för skolor att delta i skolval, utan rektorn måste få avgöra efter varje skolas lokala förutsättningar och prioriteringar. En annan fråga som ligger på rektorns bord är att avgöra om skolan ska bjuda in företrädare för politiska partier och i så fall vilket urval som ska göras (se artikeln Nya spelregler för partibesök).
– Urvalet ska så klart ske på objektiv grund, men jag är tveksam till att bjuda in politiska partier inför valet. Vi har så mycket annat vi behöver prioritera i skolan. Jag har också bra lärare som kan undervisa om vad de olika partierna anser i olika frågor. Om man ska bjuda in företrädare för olika politiska partier måste det förberedas noggrant.

Magnus Granath och hans elever försöker att komma på olika aktiviteter inför skolvalet i höst. Foto: Anders G Warne

Han är medveten om att frånvaron av politiker kan göra att eleverna missar heta debatter på nära håll.
– Jag hade kanske tänkt annorlunda om jag arbetat i en gymnasieskola. Här har vi mellanstadiet och högstadiet. I första hand måste vi tänka på elevernas rätt till trygghet och en säker miljö. Det går före heta debatter. Det finns partier, även i riksdagen, som kan röra upp starka känslor.

Som rektor har han valt att ge en av förstelärarna ett uppdrag med inriktning mot demokrati och elevinflytande.
– Det är ett brett och viktigt uppdrag att utveckla demokratiska arbetsformer. Till exempel att arbeta med elevråd, matråd, scheman och antal prov för att ta några exempel. Eleverna ska känna sig lyssnade på.

Skolans förstelärare i demokrati och elevinflytande är Magnus Granath. I dag ska han börja förbereda klass 8A inför skolvalet under en lektion i SO.

Han inleder med att visa en bild på hur skolvalet fungerar. En person en röst gäller, man får rösta på riktiga partier i iordningsställda vallokaler och ingen behöver få veta vad man röstar på.

Eleverna får sedan jämföra resultatet från riksdagsvalet och skolvalet 2014. Mycket är lika. Men Miljöpartiet har lockat fler röster på skolorna medan Kristdemokraterna fått färre.
– Att Miljöpartiet är större kan nog bero på att vi unga påverkas mer av hur miljön blir i framtiden. Att Kristdemokraterna är mindre kan bero på att ungdomar inte är lika troende som sina föräldrar, gissar Kosha Agboon.
– Intressanta synpunkter, men om man tittar på Kristdemokraterna så handlar det partiets politik inte bara om att föra fram frågor om kristendom, svarar Magnus Granath.

Att flera partier är ungefär lika stora i riksdagsvalet som i skolvalet tror eleverna beror på att unga påverkas av hur föräldrarna röstar.
– Det ska vi ta tag i nu så att ni under våren och hösten kan bilda er en egen uppfattning. Jag vill att ni ska komma med förslag på hur vi kan arbeta med skolvalet. Ni är bra på att kläcka idéer, säger Magnus Granath.

Eleverna jobbar nu i grupper för att komma på olika evenemang som behövs för att göra sig redo att rösta. Efter en stund är det dags att redovisa. Några förslag är att lära sig om de olika partierna i SO, använda skolans storbildsskärmar för att informera om dem, ha politisk debatt där eleverna får representera olika partier och att företrädare för politiska partier ska komma och föreläsa i aulan.

Magnus Granath har varit drivande i att skolan i Hässelby ska vara med i skolvalet i år.
– Skolan ska vila på demokratisk grund och då tycker jag att skolval är ett inslag som bör finnas.

Det är viktigt att få se hur det fungerar i en vallokal innan man fyllt 18 år.

Skolvalet här i Internationella engelska skolan kommer att rikta sig till alla elever från årkurs fyra till nio. Men sammanräkningen kommer enbart att omfatta eleverna i högstadiet.
– Det finns ett värde i att även de yngre eleverna får vara delaktiga i den demokratiska processen som ett skolval innebär.

På valdagen kommer elevrådet att ta emot ­klasserna, ha hand om valsedlar och andra upp­gifter.
– Det är viktigt att få se hur det fungerar i en vallokal innan man fyllt 18 år. Det är ju inte alla som följer med sina föräldrar när de röstar.

Det är inte helt självklart att bjuda in politiker. Skolan har mycket annat som behöver prioriteras, menar Frederik Granström, rektor på Internationella engelska skolan i Hässelby strand. Foto: Anders G Warne

Magnus Granath tror också att skolvalet kan komma att öka det politiska intresset bland eleverna.
– Särskilt om eleverna själva får komma med idéer kring hur vi kan arbeta inför valet. Jag har en tanke om att få hit politiker, kanske från ungdomsförbunden. I så fall är det viktigt att vi gör bra för- och efterarbete.

Han talar om ett supervalläsår eftersom det är val till Europaparlamentet våren 2019.
– Vi vill ha skolval för Europavalet också. Mycket av det som ligger på kommunernas dagordning är direktiv från EU. Så i det valet måste vi få upp intresset både hos vuxna och elever i skolan.

Isabella Lincoln, Kosha Agboon och Alexander Pimenta går i 8A. De är intresserade av politik och vet vilka partier de kommer att rösta på i höstens skolval.
– Jag vet vilket parti jag kommer att välja för lång tid framöver, säger Kosha Agboon.

Isabella Lincoln säger att hon ska rösta på ett parti som hon anser har bra politik i viktiga frågor.
– De områden som jag är intresserad av är skola, integration, skatter och miljö.

Alexander Pimenta har också miljöfrågor högt upp på dagordningen.
– Miljön är inte så bra skött i dag så det behöver ändras för framtiden, säger han.
– En annan viktig fråga nu är kriminaliteten, som ökat i Sverige när det gäller skjutningar bland olika gäng, tillägger Kosha Agboon, som även är ordförande i elevrådet för högstadiet.

Magnus Granath försöker att få in frågor om demokrati i andra ämnen än SO. Han betonar att en viktig del i demokratin är kommunikation.
– När människor kommunicerar och tar beslut om något så är det en form av demokrati. Jag försöker sprida demokratiska arbetsformer och få eleverna att bli mer delaktiga och nå mer inflytande, säger han.

Lektionen är slut och om ett par veckor är det dags för åttorna att ha prao.
– Utnyttja tiden på prao. Det kan vara ett första steg ut i arbetslivet, säger Magnus Granath och skojar genom att ta ett stort kliv framåt med ena benet.

Alla artiklar i temat De svåra valfrågorna (8)

ur Lärarförbundets Magasin