Läs senare

Sök lä i hatstormen

NäthatTelefonsamtalet med en förälder fick obehagliga konsekvenser för rektorn Irena Hanzek. Hon hängdes ut på Facebook, i ett inlägg som delades mer än 20 000 gånger.

26 Jan 2018
Sök lä i hatstormen
Illustration: Emma Hanquist

De kränkande raderna på nätet kom oväntat. Irena Hanzek tyckte att samtalet med mamman gick bra och att de skildes i samförstånd. Kvinnan beskrev hur hennes son utsatts för nätmobbning av en elev på Irena Hanzeks skola, och nu ville hon ha telefonnumret till det andra barnets föräldrar.

Man får försöka tänka efter så att man inte gör ­något dumt tillbaka.

Under samtalet visade det sig att mamman ringde från en annan kommun, långt från Jönköping, där Irena Hanzek jobbar.
– Då sa jag i all välmening att ungdomarna, med tanke på det geografiska avståndet, knappast skulle behöva stöta på varandra, och att sonen ju kunde ta bort kontakten på nätet. Mamman tyckte troligen att jag på det sättet ignorerade hennes oro för barnet, vilket givetvis inte var min avsikt. Det blev något missförstånd, säger Irena Hanzek.

En kort tid efter samtalet hade mamman skrivit ner vad hon tyckte om rektorn i ett inlägg på Facebook. Både namn och bild på Irena Hanzek fanns med och mamman hävdade att rektorn tyckte att det var okej med nätmobbning.

Föräldrar hotar mest

När Chef & Ledarskap och Lärarnas tidning frågade 1 000 rektorer på högstadiet och gymnasiet om hot och våld i tjänsten uppgav 36 procent att de utsatts för hot. 70 procent av hoten kom från föräldrar. Ett av hoten var att hänga ut rektorn i media. 52 procent av rektorerna svarade på enkäten.

Under ett dygn delades inlägget mer än 20 000 gånger på Facebook. Många var upprörda och undrade hur Irena Hanzek kunde få jobba som rektor.

Två och ett halvt år efter händelsen känner hon sig fortfarande illa till mods när hon tänker tillbaka.
– Jag blev ledsen och tyckte inte att jag var förtjänt av en sådan uthängning och spridning på sociala medier. Jag har jobbat i skolan många år, arbetar aktivt med att motverka mobbning och försöker ta alla beslut med en värdegrund i botten. Som rektor ska jag ju vara en garant för att alla elever får det stöd och den hjälp de har rätt till.

Kommentarerna fortsatte ett par dygn men dog sedan ut. Irena Hanzek gjorde ett försök att komma i kontakt med mamman via messenger, men inte på telefon. I den uppskruvade stämningen försökte hon hålla huvudet kallt och inte göra något överilat.
– Man får försöka tänka efter så att man inte gör något dumt tillbaka. Risken är att det slår tillbaka på en själv. Även om man blir upprörd måste man försöka bita ihop.

Kristina Bähr är barnläkare, professionell coach och chefshandledare. Hon jobbar ofta med ledare i skolans värld och medarbetare som utsatts för olika former av kränkningar. Inte sällan handlar det om att en förälder uttryckt sig nedsättande på nätet.
– Den chef eller medarbetare som drabbas måste få ett adekvat emotionellt stöd. Kan man inte få det av sin chef behöver man få det externt via företagshälsovård eller annan form av stödperson, säger hon.

Illustration: Emma Hanquist

Vad kan adekvat emotionellt stöd vara?
– Det handlar om samtal med en klok person som kan se att du har gjort vad du kan i den här situationen. Du behöver också få hjälp med att avgränsa uppdraget. Kan man se att det är delar i situationen som man inte kan påverka och som heller inte är ens egen sak att agera i blir det mycket lättare att skaka av sig olustkänslor.

Kristina Bähr ser gärna att den som utsätts för näthat försöker få till en dialog med den som ligger bakom kränkningen. Det är viktigt att göra klart för den som kränker hur det påverkar den drabbade.
– För att klara det krävs ett stöd från den egna arbetsplatsen och därför är ledarskapet jätteviktigt.

Kränkande inlägg på till exempel Facebook kan lätt få näring av kommentarer och gillamarkeringar. Om samma nedsättande inlägg i stället görs muntligt, i en grupp av människor som sitter ner tillsammans öga mot öga, blir resultatet sannolikt ett annat, konstaterar Kristina Bähr.
– Omgivningen kommer i bästa fall att visa med sitt kroppsspråk och tonfall att det inte är okej att uttrycka sig på det sättet. På sociala medier finns inte den direkta återkopplingen och risken är stor för följdkommentarer som eldar på.

Kristina Bähr efterlyser nolltolerans.
– Vi måste lära både barn och vuxna att lugna sig och förstå att de måste ta ansvar för det de skriver. Det är väldigt enkelt att starta ett drev genom att hänga ut en skola och säga att den är jättedålig för att man fått ett nej i en fråga om semesterledighet, fast det är skolplikt. Där tänker man sig nog inte för.

Sekretess även på sociala medier

Anna Lindvall.

Var försiktig med att gå i svaromål på inlägg på sociala medier, manar Anna Lindvall, förbundsjurist på Lärarförbundet.
– Dels för att det kan bli problem med sekretessen gentemot elever eller medarbetare, dels för att det kan vara kontraproduktivt, säger hon.

Det är svårt att ge ett heltäckande svar på vilka uppgifter om elever som omfattas av sekretess, konstaterar Anna Lindvall. Dessutom varierar graden av sekretess beroende på uppgifternas art.
Ett rättesnöre är att sekretess råder så länge det inte är säkert att uppgifterna kan röjas utan men för den enskilde eleven eller dennes närstående. För elever med skyddad identitet gäller alltid sekretess för både personuppgifter och adressuppgifter.

Var de juridiska gränserna går för kränkande inlägg i sociala medier är inte helt tydligt. Men när namn och bilder läggs ut kan det bli en fråga om förtal.
– Här behövs prejudikat. Jag tror att vi snart får rättsprocesser där förtal prövas i domstol.

Att på arbetsplatsen enas kring en handlingsplan som anger hur kränkande behandling i sociala medier kan bemötas är en bra idé, tycker Kristina Bähr.
– Det här är en helt ny värld vi måste förhålla oss till och då måste vi även skaffa oss rutiner för att skydda personalen mot förtal som kan leda till psykisk ohälsa.

Ann-Sofie Jönsson, rektor på Kviingeskolan i Östra Göinge, var fram till för några månader sedan förskolechef i kommunen. I den rollen tog hon initiativ till en handlingsplan sedan ett par av hennes medarbetare utsatts för kränkande tillmälen från föräldrar i sociala medier.
– Vi visste först inte riktigt hur vi skulle hantera det, men sedan dess har det känts tryggt att ha en handlingsplan för den här typen av situationer.

Strategin i planen är bland annat att den som drabbas tar kontakt med föräldrarna och berättar att hen vet om att de skrivit nedsättande kommentarer. Nästa steg är polisanmälan.
– Störst effekt har planen kanske genom att vi skickar hem den till alla föräldrar.

En förälder skrev i grovt kränkande ordalag på Facebook att en av Ann-Sofie Jönssons medarbetare inte bytte blöjor på barnen.
– Hur kan man vara så dum att man tror att någon personal vill gå på en förskola med 15 barn och känna lukten av bajs i blöjan? Det förstår jag inte, säger Ann-Sofie Jönsson.

Hur påverkas den som drabbas?
– Man mår fruktansvärt dåligt. Om en förälder kommer in genom dörren och har en åsikt kan man ju bemöta det, men om de skriver blir det en annan sak.

I ett av fallen polisanmäldes föräldrarna. Polisutredningen lades ner, men Ann-Sofie Jönsson tror att anmälan väckte en insikt hos föräldrarna.

Varför var det viktigt att polisanmäla?
– Pedagogen kände sig så fruktansvärt kränkt. För att få stopp på nätmobbningen måste man markera att det inte är okej.

Vad gör man om något av det en nätmobbande förälder tar upp är befogat?
– Då får man ta upp det med föräldrarna och diskutera. Men man har för den sakens skull inte rätt att skriva nedsättande på sociala medier, säger Ann-Sofie Jönsson.

ur Lärarförbundets Magasin