Ingår i temat
Att leda obehöriga
Läs senare

Svårt läge i hela landet

Att leda obehörigaI nära var tredje kommun har andelen behöriga lärare i grundskolan minskat två år i rad. Värst är situationen på landsbygden.

Grafik: Henrik Malmsten

Maserskolan i Borlänge söker två legitimerade slöjdlärare. Det är bara två av åtta tjänster som högstadieskolan har hos Platsbanken i början av april. Just behöriga slöjdlärare har rektor Tyko Persson efterlyst i flera år. Men han ger inte upp hoppet.
– Man vet aldrig vad som händer. Har man tur så är det nån som flyttar hit.

I nuläget löser skolan situationen med ”obehöriga men duktiga” vikarier.
– Vi har haft bra kvalitet på slöjdundervisningen, men kan inte visa att vi har behöriga lärare, säger Tyko Persson.

Han är en av många luttrade rektorer som bekräftar Skolverkets statistik över lärarbehörighet: Det är tufft därute och de lediga tjänsterna betydligt fler än de behöriga sökande. När man som Maserskolan förlorar lärare i svårrekryterade ämnen blir det extra knepigt.
– Sen är det svårare för skolor i tyngre områden att rekrytera. Vi ser att man kanske väljer en mindre socioekonomiskt belastad skola om man kan, säger Tyko Persson.

Borlänges skolor har gemensamma problem med sjunkande behörighet och undviker dragkamp om kompetensen. I ett samarbete med Högskolan Dalarna utbildas lärare medan de är anställda av skolan. Tyko Persson tror att det ska ha effekt.
– Just nu ser jag inte att det sjunker ännu mer, utan tror att det kan vara lite trendvändning.

Andel behöriga omräknat i heltider

Procenttalen avser grundskolan och är avrundade. Diagrammen visar utvecklingen de senaste två åren.
Grafik: Henrik Malmsten

I höstas var sex av tio lärare i Borlänges grundskolor behöriga, omräknat till heltider. Rikssnittet var 71,4 procent, i princip samma nivå som 2016 och en liten minskning mot 2015. Minskningen sker trots att de behöriga lärarna har blivit fler. Det totala antalet lärare har nämligen ökat mer.

På gymnasiesidan ser det lite bättre ut och det finns en liten positiv utveckling. Omräknat till heltidstjänster var 80,6 procent gymnasielärare behöriga i sitt ämne hösten 2017, vilket innebär en liten ökning två år i rad. Gymnasiets statistik omfattar dock inte alla ämnen.

När det gäller grundskolan ligger städer, större tätorter och pendlingskommuner snäppet bättre till än riket. Landsbygdskommuner halkar en bit efter. Men de största variationerna finns inte mellan olika kommuntyper eller län, utan inom dem. I Västerbottens län toppar till exempel landsbygdskommunen Malå behörighetsligan med 87 procent behöriga. Samtidigt sliter en annan landsbygdskommun i länet, Norsjö, med en behörighet på under 50 procent..

Landsbygdskommuner tycks ändå generellt sett ha det kämpigast. Två år i rad har andelen behöriga i grundskolan minskat i hälften av dem. I exempelvis Söderhamn sjönk andelen behöriga från 64 procent 2015 till 53 procent i höstas. Carin Engblom är rektor på Stenbergaskolan, vars trend är likartad.
– Delvis har det att göra med att behovet av lärare har ökat eftersom vi har tagit emot en stor andel nyanlända. Det har också varit generationsskifte med en del pensionsavgångar.

Carin Engblom tycker att den faktiska kompetensen på skolan är bättre än vad siffrorna visar, och tror att det kan vara så på en hel del skolor.
– Det är lite orättvist när man tittar strikt på behörighet. Bakom statistiken gömmer sig de som bara har 5 poäng kvar på lärarutbildningen. De blir inte skickligare lärare för att de tar 5 poäng till.

Behörighet per ämne

2017–2018, andel behöriga omräknat i heltider.

Grafik: Henrik Malmsten

En väg för henne att höja andelen behöriga är att uppmuntra dem som redan finns på skolan att bli färdiga lärare. Läsdagar och betalda resor är ett sätt. Kanske får skolorna nu betala priset för beslut tagna före  lärarlegitimationens tid.
– Jag tror att arbetsgivarna lite har sig själva att skylla, efter förra gången med lärarbrist, när man anställde dem som inte var klara. Sen går åren och så blir det inte av att gå klart, säger hon.

Den enda kommungrupp där utvecklingen ser ut att gå åt rätt håll är pendlingskommuner nära storstäder. Kanske är Viaskolan i Nynäshamn, söder om Stockholm, ett exempel. Där har andelen obehöriga ökat ett par år. Men nu är högstadiets rektor Carin Bohlin-Bagge mycket hoppfull.
– Inför förra läsåret var det väldigt svårt att få tag på folk och jag fick ta in en del obehöriga. Nu har det tydligen hänt något. Jag byter ut i stort sett alla obehöriga till legitimerade till hösten. Så siffrorna kommer att ändras totalt. Det är jätteroligt, säger Carin Bohlin-Bagge.

Hon har nyrekryterat lärare i flera ämnen. Dessutom blir ett par lärare i franska och tyska som sedan tidigare jobbar på skolan klara med sin utbildning.

Katrineholm dras med följderna av stora pensionsavgångar. Jörgen Rüdeberg, biträdande förvaltningschef på bildningsförvaltningen, ser ingen direkt ljusning.
– Vi gör ansträngningar, har rekryteringsmässa, är på högskolorna och så vidare, men konkurrensen om de legitimerade lärare som finns blir hårdare, så det blir successivt svårare, säger Jörgen Rüdeberg.

Han tror att Katrineholm hade varit ännu hårdare drabbat om det inte var enkelt att pendla till och från staden.

I kommunen förs diskussioner kring bemanningen i stort.
– Det går inte att spela ut varandra med att grannrektorn erbjuder högre lön eller så. Vi vill undvika en karusell där man bara flyttar runt, säger Jörgen Rüdeberg.

Medan behörigheten sjunkit två år i rad i nära var tredje kommun, har trenden varit den motsatta i var åttonde. Ibland verkar slumpen spela in när luckor täpps till. Som i Älvdalen, där några ortsbor blev lärare sent i livet. Eller som i Gagnef, där legitimerade med andra arbeten längtat tillbaka till lärarjobbet.

Rektorer på skolor med såväl stigande som vikande behörighet talar också om vikten av en bra arbetsmiljö – inte minst för att behålla personal och utnyttja behörigheten på bästa sätt.
– Det blir ett tryck på lärare som jobbar på en skola med få behöriga, eftersom man måste in och hjälpa till i betygsättning och så. Då kan det bli en nedåtgående spiral, säger Tyko Persson i Borlänge.

Alla artiklar i temat Att leda obehöriga (9)

ur Lärarförbundets Magasin