Läs senare

Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?

LitteraturTillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes.

27 nov 2019
Peter Fowelin är lärare, organisationskonsult och skribent med inriktning på ledarskapsfrågor.

En skolchef som konfronterar en rektor och säger att hen bär ansvaret för att förbättra resultaten på sin skola tar inte själv sitt fulla ansvar som huvudman. I stället bör huvudmannen fråga sina rektorer vad de behöver för att förbättra resultaten – ansvarsutkrävande uppifrån ersätts då med stöd för rektorer och lärare nedifrån. Det skriver Jonas Österberg i sin bok Tillitsbaserad styrning.

Österberg är planeringsledare vid stadsledningskontoret i Göteborgs stad och har även arbetat med skolutveckling vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. I hans bok ges exempel från lokala och nationella utvecklingsinitiativ med större inslag av tillit och ömsesidighet än den kontrollorienterade styrningsmodell som under 2000-talet har fått genomslag i skolan – den modell som kallas New Public Management (NPM).

Österberg gör också en tillbakablick på införandet av dagens styrsystem i skolan, från 1980-talet och framåt. Under senare år har negativa effekter av styrning blivit allt tydligare, såsom att fokuset på resultat och kontroll begränsar skolprofessionernas utrymme och leder till ökat administrativt arbete för lärare och skolledare. Österberg pekar också på att den så kallade styrkedjan – länken mellan stat, kommun och skola – inte alltid fungerar, vilket ”lett till ett löst kopplat system av aktörer som inte håller ihop och samverkar, utan snarare försöker distansera sig från varandra och frånsäga sig ansvar”.

Jonas Österberg

Tillitsbaserad styrning – i skolans styrkedja

Studentlitteratur (2018)

 

Tomas Bergström & Niklas Eklund (red.)

Ett annorlunda ledarskap – chef i politiskt styrd verksamhet

Studentlitteratur (2019)

I den skolpolitiska debatten är lösningen att stärka och optimera styrkedjan. Österberg menar i stället att problemet inte är grus i styrmaskineriet, utan att maskinen är felkonstruerad – och då hjälper det inte att smörja och skruva på modellen. Tilltron till den formella, hierarkiska styrningen speglar helt enkelt inte vad som faktiskt styr skolors verksamhet; faktorer som är för komplexa, svårfångade och lokalt präglade för att låta sig fångas in av NPM-baserad styrning.

Österberg menar att en bättre strategi vore att upprätta stödstrukturer som förmår att ta hänsyn till såväl skolors kultur, relationer och processer som huvudmannens och lokalsamhällets förutsättningar. Då skulle dagens ”misstroendebaserade styrning” kunna ersättas av ”tilltrobaserad styrning”. Österberg skriver att begreppet stödkedja borde vara minst lika centralt som styrkedja, och syftet med hans bok är att påvisa fördelarna med en förskjutning mot stöd och tillit i styrningen av skolan.

Ett av exemplen som Österberg lyfter fram där man lyckats införa en tillitskultur i styrningen av förskola och skola är Kungsbacka kommun. Där har så kallade resultatdialoger införts, då rektor träffar sin närmaste chef för en analys av skolans resultat. Rektorerna upplever inte dessa dialoger som kontroll, utan som ett samarbete mellan kommunens olika nivåer.

Även en ny modell för det systematiska kvalitetsarbetet har arbetats fram i kommunen. Den tidigare formen innebar en rapportering uppåt som man inte hade så stor nytta av på enhetsnivå. Det fanns också en tendens att enheterna dolde svagheter av rädsla för konsekvenserna ett synliggörande skulle få. Nu har man hittat en modell som präglas av förtroende, tillit och meningsfullhet, vilket skapar förutsättningar för självreflektion och kritisk analys som grund för fortsatta åtgärder. Ett konkret tecken på att kulturen nu är en annan är att rektorerna blir inbjudna till ledningsfunktionens möten, inte kallade.

I antologin Ett annorlunda ledarskap skriver ett antal statsvetare om chefskap i offentlig verksamhet och de komplexa sammanhang som chefer och ledare där hanterar. Emma Ek Österberg och Vicki Johansson, som forskar om offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, tar i sitt bidrag upp tillitsbaserad styrning utifrån konstaterandet att NPM ger upphov till negativa styreffekter. Efter en översikt över olika ledarskapsideal i forskningen kring ledarskap tar de upp tillitsbaserade ledarskapsformer, såsom distribuerat, integrativt och kollaborativt ledarskap, under samlingsbegreppet samledarskap och belyser sedan hur ett sådant ledarskapsideal förhåller sig till NPM-styrningen i offentlig sektor.

Ek Österberg & Johansson ger exempel från empiriskt baserade studier på hur NPM-styrning försvårar för samledarskap att få genomslag i praktiken. I förskoleförvaltningen i Malmö utformades en modell för tillitsbaserad styrning med vad som definierades som verksamhetsutvecklande granskning snarare än kontrollerande granskning. Aktiviteten kallades kvalitetsbesök och innefattade bland annat besök på förskolorna av en verksamhetsextern grupp med pedagogisk kompetens.

Trots goda intentioner kunde forskarna se att spänningen mellan kontroll och utveckling kvarstod, om än i en ny form. Bland dem som ledde projektet och på högre hierarkiska nivåer var uppfattningen att modellen främjade lärande och verksamhetsutveckling, medan de som befann ute på enheterna upplevde att besökens fokus låg på kontroll. Ek Österberg & Johansson skriver: ”modellens tillitsfokus uppfattades som tydligt av dem som granskade, men inte av dem som blev granskade”. Forskarnas slutsats av detta och andra exempel är att det är svårt att implementera samledarskap i en hierarkisk kontext där granskningsaktiviteter utgör ett normalt inslag i styrningen.

Den svenska diskussionen om tillitsbaserad styrning och ledarskap är ett uttryck för en internationell trend, där dialog och lärande snarare än uppföljning och kontroll lyfts fram i offentlig verksamhet, skriver Ek Österberg & Johansson. Jonas Österberg noterar samma trend i sin bok och skriver att det under 2000-talets första år blåste en utvecklingsvind, därefter kom inspektionsstormen – och nu tilltar återigen utvecklingsvinden. Låt oss hoppas att han har rätt.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com