Läs senare

Två snubbar till priset för en

Bemötande, krav och förväntningar på rektorn skiljer sig. Könet avgör. I Malmö träffas rektorer och diskuterar genus och ledarskap.

28 maj 2009

Nio av Malmös rektorer, sex kvinnliga och tre manliga, har samlats för sin tredje sammankomst. De sitter med blickarna fästa på Josefin Brüde Sundin, forskare i pedagogiskt arbete, som bjudits in att föreläsa.

Hennes studie om ledarskap och genus visar att vare sig organisationer eller ledarskap är könsneutrala. Genus har betydelse för arbetsdelning, interaktion mellan personer och för hur sociala strukturer skapas, med mera.

Olika förväntningar på manliga och kvinnliga rektorer
De rektorer som hon har intervjuat och följt i sin avhandling En riktig rektor, berättar om erfarenheter av att manliga rektorer kan ha en tillbakalutad ledarstil och sätta gränser för sitt arbete, medan kvinnliga förväntas klara allt och aldrig säga nej. De får heller inte hjälp av kvinnor runtomkring, som männen. Män får ledarstatus just för att de är män, medan kvinnor måste anstränga sig, konstaterar Josefin Brüde Sundin.

– Kvinnor och män samspelar i det här mönstret, säger hon.

Jan Walhagen, förskolerektor och en av deltagarna vid dagens sammankomst, synar sin mobil och vänder på sitt exemplar av En riktig rektor. Så tittar han upp:

– Jag har en annan erfarenhet. Att kvinnorna i ledningsgruppen förväntar sig att jag ska göra vissa saker – för att de tycker det, inte för att det är sagt att det ska vara så.

Ulla-Britt Bolin, biträdande rektor, faller in:

– Det finns alltid duktiga flickor, såna som kavlar den tunnaste pepparkakan. De tycker att männen ska socialiseras in i detta, men det kanske de inte vill.

Peter Fredriksson, före detta rektor i Stockholm, beskriver en tidigare kollega som gick hem från jobbet med väskor fulla av arbete. Han visar genom att lyfta båda armbågarna och låtsas greppa med händerna.

– Det var en typisk duktig flicka. Men lärarna gillade det inte alls, de ville ha en chef som gick hem i tid.

– Kvinnor vill behövas, de skapar den situationen själva, tillägger Ulla-Britt Bolin.

Lite överraskande tar diskussionen vändningen att de kvinnliga cheferna, de "duktiga flickorna" själva, är ett problem. Josefin Brüde Sundin tycks bita sig i tungan framme vid powerpointen.

Men så säger Annica Liersch, biträdande rektor, att de "duktiga flickorna" känner sig pressade att motsvara förväntningar på att man som kvinna ska vara extra kompetent.

– Det har blivit ett mantra för skolledare, både män och kvinnor i dag att hävda att de har ont om tid. Det är fint att vara upptagen, menar biträdande rektorn Marie Lejonklev.

– Beror det på att yrket blivit kvinnodominerat? undrar Jan Walhagen.

– Så kan det kan nog vara, säger Peter Fredriksson, eftersom kvinnor i chefsposition inte har någon markservice hemma.

Kavaj bakom dörren
Peter Fredriksson är, med erfarenhet av att leda jämställdhetsarbete från sin tid som rektor för Mariaskolan i Stockholm, den som håller i utbildningen om genusfrågor för skolledarna i Malmö.

Efter fikapausen säger Josefin Brüde Sundin, med uppdragna mungipor, "nu kommer lite mer att uppröras över". Hennes resultat visar att kvinnliga rektorer förväntas vara både relationsinriktade, lyssnande och handlingskraftiga, medan de manliga ska vara handlingskraftiga och auktoritära, men inte för militäriska. Ledarskap visar sig vara starkt kopplat till manlighet och till faktorer som prestation, effektivitet, lönsamhet och måluppfyllelse.

Ett exempel är den kvinnliga rektorn som ser till att alltid ha med sig en man, till exempel vaktmästaren, i möten med vissa föräldrar för att bli tagen på allvar. "Det känner jag inte igen mig i alls", säger Ulla- Britt Bolin. Men Annica Liersch nickar. "Jag har en kavaj bakom dörren som jag tar på mig ibland vid möten."

– Hur ser det ut i era områden, undrar Peter Fredriksson. Vilka genuskontrakt – föreställningar om könen – finns?

Flera av rektorerna berättar att de får höra önskemål från personalen om könskvotering vid rekrytering. Man vill gärna ha en man som, oavsett kompetens, förväntas tillföra "något annat", som att ge barnen en manlig förebild. Det blir för generaliserat, det håller inte, menar Annica Liersch.

– Om det bara är att anställa en man, och inte en kunnig lärare, som är viktigt, så kan jag hämta två snubbar vid busshållplatsen. Då kan jag få två till priset för en, säger Marie Lejonklev.

FAKTA

Utbildningen för skolledare om genusfrågor är en del i en satsning på genuskompetens för all personal i Malmös skolor och förskolor. Genusuppdraget genomförs av Resurscentrum för mångfaldens skola, i form av seminarier, forskningscirklar, konferenser med mera.
www.malmo.se/mangfaldiskolan

Fotnot: Josefin Brüde Sundins avhandling heter En riktig rektor, om ledarskap, genus och skolkulturer, Linköpings universitet

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com