Läs senare

(Utbildnings)val i Finland

av Pamela Granskog
15 mar 2019
15 mar 2019
Pamela Granskog är undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen i Helsingfors.

Det stundar till val i Finland och den sittande regeringen skyndar på för att få alla sina projekt i mål. Mest uppmärksamhet tar den stora social- och hälsovårdsreformen där man vill överföra ansvaret från kommuner och samkommuner till landskap. Motgångarna har varit många och in i det sista är det oklart om reformen går igenom.

Om reformen godkänns kommer utbildningen i framtiden att bli kommunernas största ansvar – och utgiftspost. Det säger sig självt att utbildningen inte är särdeles inkomstbringande för en kommun.

För tillfället anställer man så kallade kommunagenter vars uppgift är att främja kontaktytan mellan kommunerna och bildningen, också över kommun- och landskapsgränser. Det finns nämligen många frågor att fundera på när det gäller morgondagens utbildning. Hur ska till exempel morgondagens skolnät se ut? Hur många kommuner har i framtiden exempelvis råd att upprätthålla ett eget gymnasium?

Det finns många frågor att fundera på när det gäller morgondagens utbildning.

Under den nuvarande regeringsperioden har en hel del genomgripande förändringar gjorts inom utbildningen. I bästa fall är en reform av gymnasieutbildningen på slutrakan. Det innebär även en reform av studentexamen som utökas med fler obligatoriska ämnen. I planerna ingick även att studentexamen i framtiden skulle kunna avläggas på engelska, men den delen har man för tillfället lagt på is eftersom den till vissa delar befanns strida mot grundlagen.

Pamela Granskog

Yrke: Biträdande rektor på studieförbundet Arbis i Helsingfors.

Bakgrund: Utbildad modersmålslärare (svenska) och journalist. Har jobbat som gymnasielärare. Är en av initiativtagarna till projektet Den finlandssvenska läsambassadören.

Lägg därtill en reform av antagningen till högskolor och universitet, som i framtiden allt mer kommer att basera sig på resultaten i studentexamen, och dessutom  en reform av yrkesutbildningen, så inser man att åtminstone andra stadiet har genomgripande förändringar på gång.

Men det tröstar inte De gröna som anser att det förra valet föregicks av utbildningsdiskussioner men att det nationella projektet att lyfta den finländska utbildningen och forskningen sedermera gick i stöpet med den regering som tillsattes. Enligt De gröna kommer utbildningen att vara en av valets stora frågor vid sidan av klimat och jämlikhet. Också Vänsterpartiet är inne på samma linje: det handlar om utbildning, jämlikhet, klimatförändring och arbete i förändring. Likaså lyfter Sannfinländarna och Socialdemokraterna fram utbildningen, medan den inte syns nämnvärt hos vare sig Centern eller Samlingspartiet.

Svenska folkpartiet går steget längre än de andra och lyfter fram utbildningen och de unga som en ödesfråga och sett ur en finlandssvensk synvinkel är fokuset på utbildningen klar: i ett minoritetsperspektiv blir skolan en oerhört viktig sammanhållande faktor i samhället. Sfp vill få ett slut på nedskärningarna i utbildningen och påpekar att skolan och utbildningen är fundamenten för Finlands framgång och för jämlikheten. Partiet vill trygga elevers rätt till behöriga lärare, och ge alla barn som fyllt tre rätt till fyra timmar gratis småbarnspedagogik om dagen.

Oberoende av hur det går med utbildningen och valet har finländarna en strävan: att få en ny regering något snabbare än vårt svenska grannland. Den som däremot väcker avund är talmannen Andreas Norlén, som blev en viral succé i Svenskfinland i samband med firandet av Runebergsdagen den 5 februari 2019. En svensk talman som reciterar den finländska nationalskalden Johan Ludvig Runeberg och bränner av Sven Duva med alla 28 strofer inger respekt, åtminstone i grannlandet. Det är ju faktiskt rätt länge sen utantilläsningar av Runeberg försvann ur nationens egna klassrum. Norlén blåser liv i det historiskt bevingade uttrycket ”Finlands sak är vår”. Och det klagar vi inte över.

ur Lärarförbundets Magasin